Vad är skillnaden mellan alzheimers och demens?

Även om alla förmodligen har hört talas om såväl demens som alzheimers någon gång är det nog långt ifrån alla som vet vad det verkligen innebär. Vanligt är dock att man känner till att båda begreppen har med minnet att göra och att det är någonting som drabbar äldre människor. Men vad är egentligen alzheimers och demens? Vad innebär det? Drabbas alla utav det eller bara vissa? Går det att bota? Och framför allt – vad är skillnaden?

Demens är ett samlingsnamn som innefattar flera olika sjukdomar, men som har med hjärnan och minnet att göra. Alzheimers är en form utav demens, den vanligaste.

Om man ska beskriva demens mycket enkelt kan man säga att det är en sjukdom i hjärnan som innebär att minnet försämras. Men egentligen innebär det mycket mer än så, symptomen kan vara många och exakt hur det yttrar sig beror på vilka delar av hjärnan som är påverkade och hur mycket de påverkas.

Men för att ge några exempel så kan symptomen till exempel vara:

• Minnet försämras.
• Språkfärdigheter påverkas.
• Tidsuppfattningen försämras.
• Orienteringsförmågan blir sämre.
• Omdömet blir sämre.
• Oförmåga att tänka abstrakt.
• Svårigheter eller oförmåga att utföra vardagliga sysslor.
• Oro och nedstämdhet.
• Beteendeförändringar.

I Sverige finns det ungefär 160.000 människor som lider av demenssjukdom och ungefär 60–70 procent utav dem har alzheimer. Förutom alzheimer finns det flera andra typer av demens; vaskulär demens, lewykroppsdemens, och frontotemporal demenssjukdom är några av de vanligaste efter alzheimer. Demens är en vanlig sjukdom och drabbar kvinnor oftare än män. Av alla människor över 65 år har 8 procent demens, av dem över 80 år har 20 procent demens och av de över 90 har nästan hälften demens.

Varje år drabbas ungefär 25.000 människor av demens – och lika många med demens avlider. Ingenting tyder på att flera personer drabbas av demens nu än tidigare, dock tror man att antalet dementa kommer att öka efter 2020. Detta beror på att många föddes på 40-talet och att de når en högre ålder – det vill säga 80 år - efter 2020.

Både ja och nej egentligen – men mest nej. Senil beskriver egentligen försämringar som uppstår till följd utav åldrande och innefattar bland annat hjärnan och sämre minne bland annat. Men det handlar sällan enbart om det och behöver inte alltid innebära demens.

Ordet har dock börjat användas på samma sätt som dement ibland och i vardagligt tal kan man ibland syfta på demens när man använder ordet senil. Senildement är dock detsamma som dement, men innebär att demensen uppstått på grund av hög ålder. En kombination av senil och dement alltså, precis som det låter.

Det är oftast svårt att säga varför någon blir dement. Den vanligaste orsaken är dock att hjärnfunktionen försämras. Det finns många sjukdomar som kan leda till demens och mycket som kan öka risken för det – men även mycket som kan minska risken. Demens är vanligare i högre ålder, vilket förmodligen beror på att belastningen på hjärnan ökar med den höga åldern.

Det finns många saker som man tror kan påverka och öka eller minska risken för demens, men det man vet säkert är att det blir allt vanligare desto äldre man blir. Ålder är alltså oftast orsaken till demens, men för vissa börjar det först runt 90-års ålder och för vissa betydligt tidigare.

Ja, demens förekommer även hos yngre personer. Ungefär 10.000 personer under 65 år har demens. Det finns flera kända fall där personer i 30- och 40-årsåldern både har drabbats av demens och avlidit av det.

Det är viktigt att känna till symptomen på demens. På så sätt kan man märka om det finns risk att någon i ens närhet är dement och personen kan då få hjälp i tid. Men det är också viktigt att känna till att det faktiskt kan drabba yngre personer. Även om det är betydligt vanligare bland personer över 80 år kan det även drabba personer långt under 65 år.

Ja, det finns sätt att förebygga demens. Det är dock ingen garanti för att slippa drabbas, men det kan förebygga det. Forskarna tror att små, enkla livsstilsförändringar kan vara avgörande för huruvida man kommer att drabbas av demens senare i livet eller inte. Det är dock bra att börja i så god tid som möjligt.

Här är några exempel på vad man kan göra:

Det ska vara motionsträning och den måste öka pulsen, så att blodflödet till hjärnan ökar. Flera studier har visat att fysisk aktivitet minskar risken för demens.

Rökning ökar risken att drabbas av demens, men om man slutar röka finns inte längre någon ökad risk – trots att man har rökt tidigare. Med andra ord, ytterligare en anledning att sluta röka.

Man tror att högutbildade personer har lägre risk att drabbas av demens än lågutbildade. Men det handlar egentligen inte om utbildningen i sig, utan om att använda hjärnan och lära sig nya saker. Och det kan man ju göra hela livet!

Sådant som ökar risken för stroke och hjärtsjukdomar – till exempel fetma, diabetes, och högt blodtryck – ökar också risken för demens. Att ha en hälsosam livsstil, undvika övervikt, äta rätt och så vidare kan alltså motverka såväl stroke och hjärtsjukdomar som demens.

Att slå i huvudet vid till exempel en bilolycka eller när man ramlar med cykel ökar risken för demens. Sådant kan förstås inte alltid undvikas, men använd alltid bilbälte i bilen och cykelhjälm när du cyklar – men det ska man såklart ändå göra.

Att äta varierat, mindre fett och mer frukt och grönt kan minska risken för demens.

Sömnen är också viktig och genom att sova tillräckligt och undvika sömnbrist kan man minska risken för demens.

Det finns även samband mellan till exempel depression och demens. Därför är det viktigt att söka hjälp och få behandling om man drabbas av en depression eller har problem med stress.

Pussel, korsord, kreativt skapande - allt som gör att du måste tänka till är bra. Ta hand om hjärnan på samma sätt som du tar hand om din kropp – träna den. Håll hjärnan i topptrim och ge den ständigt nya utmaningar, så minskar du risken för demens.

Att inte ha något socialt umgänge ökar också risken för demens. Så se till att träffa andra människor – det spelar ingen roll om det är släkt och vänner, om du är med i en klubb eller förening, eller tar en fika med grannen då och då. Huvudsaken är att du träffar folk och umgås med människor.

Det korta svaret är: ja, demens är ärftligt. Det gäller även alzheimer. Just alzheimer kan delas in i två grupper; familjär och sporadisk. Den familjära är ärftlig och debuterar ofta tidigare medan den sporadiska kommer i hög ålder. Av de som får alzheimer tidigt har ungefär hälften den ärftliga sorten. Risken att drabbas av demens är ungefär 10 procent, men om det finns i släkten så ökar risken till 50 procent.

Om den ena av ens föräldrar har haft alzheimer, men inte båda, är risken att man själv drabbas någon gånger under sin livstid 20 procent. Men som sagt finns det mycket man kan göra själv också och för den som har demens i släkten är det såklart ännu viktigare att försöka förebygga det – även om det förstås är bra att försöka motverka det oavsett.

Det är inte alltid lätt att upptäcka alzheimer i ett tidigt skede, men det är bra om det upptäcks så tidigt som möjligt, så att man kan få hjälp.

Här är några exempel på tidiga tecken:

• Problem med minnet. Detta är det vanligaste tecknet på alzheimer. Man kommer inte ihåg saker, trots att det hände för bara några timmar sen.
• Synproblem. Personer med alzheimer tror ibland att de har synproblem eftersom de får svårt att se och tyda och/eller läsa sådant som inte har varit något problem tidigare.
• Svårigheter med praktiska saker. Man kan få svårt att hantera vardagliga saker, till exempel att låsa upp dörren eller skruva på en kran.
• Svårt med uttal och att förstå ord. Man kan även få svårt att uttala eller förstå vissa ord, även om det är enkla ord.

Vilka symptom man får och hur omfattande det är varierar. Man behöver alltså inte ha alla symptom, eller ha mycket av dem. En del får lite av allt, andra får bara ett fåtal symptom, men kanske större problem med det – eller så får man mer problem med vissa saker och mindre med andra.

I dag finns det ingen behandling som kan bota alzheimer, men forskare jobbar med det och man hoppas på att det ska vara möjligt inom en överskådlig framtid.

Alzheimer är en form av demens. Demens är ett samlingsnamn på flera sjukdomar, så kallade demenssjukdomar. Demens är vanligast bland äldre människor, men kan även drabba yngre. Det finns i dagsläget inget botemedel för sjukdomen, men det finns sätt att förebygga den på.

Det handlar främst om att ha en bra livsstil – äta rätt, motionera, ha ett socialt umgänge, hålla hjärnan i trim, och så vidare. Att göra det man kan för sin hälsa, helt enkelt. Ungefär 10 procent av alla människor drabbas av demens, men vid ärftlighet kan risken vara högre. Det är viktigt att upptäcka demens i god tid för att kunna få hjälp, även om det inte går att bota sjukdomen.