Vad är skillnaden mellan monarki och republik?

Vad är monarki och republik egentligen? Har det att göra med om ett land har en kung eller en president? Är det överhuvudtaget någon skillnad? Börjar man tänka på det så dyker det upp många frågor som man inte riktig vet svaret på. Många är vi nog som inte har riktig koll på vad som är vad, eller vad det innebär för ett land om de har monarki eller republik.

Vi tittar närmare på skillnader och även om det kan finnas några likheter mellan monarki och republik, efter att man har läst den här artikeln, så har man förhoppningsvis fått några svar på sina funderingar.

I en monarki har den som är statschef, den som ska representera landet, fått sin befattning genom arv. I en republik är det folket genom val, eller landets folkvalda politiker, som utser statschefen.

Det är alltså så att statschefen för en monarki har fått sin befattning genom arv. En statschef är den som representerar landet och i en monarki är det en kung, drottning, kejsare, tsar, eller någon annan befattning som har rollen som statschef. Monarkin har olika namn beroende på vad monarken har för titel.

Exempel på olika monarkier beroende på titel:

• Kungadöme - kung eller drottning - Sverige
• Hertigdöme - hertig eller hertiginna - Luxemburg
• Furstendöme - furste eller furstinna - Monaco
• Kejsardöme - kejsare eller kejsarinna - Japan
• Påvedöme - påven - Vatikanstaten
• Sultanat - sultan - Brunei
• Emirat - emir - Qatar

Monarken sitter oftast på sin post som statschef under hela sin livstid med undantag för om de avgår, abdikerar, till förmån för t.ex sin son eller dotter. De flesta monarker anses utav de som förespråkar monarki  “vara stående över andra människor” och det grundar sig i olika myter och föreställningar om hur en monark ska vara. De får gärna vara “folkliga”, men ändå är de inte “vem som helst”. De flesta monarkier är idag fullt fungerande rättsstater där monarken har väldigt liten eller ingen politisk makt.

I de flesta demokratiska republiker väljs en statschef som ska representera landet utav folket genom val eller utav folkvalda politiker. I en republik kallas statschefen oftast för president och vem som helst kan ställa upp i ett presidentval.

Till skillnad från en monarki, där en statschef sitter sin livslängd på sitt ämbete, så är en president i en demokratisk republik vald för att sitta en viss ämbetsperiod. Efter 4 till 7 år väljs en ny president och det är genom grundlagen bestämt hur många mandatperioder i följd som samma president får sitta kvar som statschef.

Länder kan bara vara antingen monarki eller republik och det innebär att en del republiker är demokratier och andra är diktaturer och detsamma gäller för monarkier. Kina är ett exempel på ett land som inte är demokratiskt, men ändå är en republik och Thailand ett exempel på en diktatur med monarki. De flesta länder i världen är idag republiker.

Absolut monarki

Absolut monarki innebär att monarken har enväldig makt och skulle det vara så att t.ex delar utav makten sköts utav andra så beror det på att monarken själv har delegerat delar utav makten.

Exempel på länder med absolut monarki:

• Vatikanstaten
• Saudiarabien
• Qatar

Konstitutionell monarki

Med konstitutionell demokrati menas att monarken har väldigt liten eller ingen makt alls och  det regleras utav grundlagen. Monarken har alltså ingen befogenhet att påverka hur mycket makt han eller hon ska ha själv.

Exempel på länder med konstitutionell monarki:

• Sverige
• Australien
• Jamaica
• Danmark
• Japan

Vissa länder har absolut monarki med inslag utav konstitutionell monarki t.ex:

• Marocko
• Jordanien
• Monaco

Succession, tronföljd, i en monarki

Reglerna för successioner varierar mellan olika monarkier, men generellt i en konstitutionell monarki så regleras denna lag utav parlamentet. I de flesta utav de nu kvarvarande europeiska monarkierna så går statschefens position i arv genom primogenitur, d.v.s att den äldsta sonen står först i tur och sedan de yngre sönerna och i sista hand döttrar. Om det inte finns någon lämplig tronarvinge så kan en ny monark väljas och då sker det oftast ifrån ett annat lands kungahus.

Sverige var det land som först ändrade successionsordningen 1980 genom att införa en jämlik arvsrätt. Sedan har bl.a Norge år 1990 också ändrat successionsordningen och så sent som 2013 ändrade Storbritanniens premiärminister tillsammans med de övriga 16 premiärministrarna i det brittiska samväldet också ordningen genom att skriva under ett avtal om jämlik arvsrätt i Perth.

De länder med envälde, oftast kommunistiska och militärt diktatoriska, tycks det att statschefsposten går i arv utan att de kallar sig monarkier, för det skulle vara helt uteslutet att någon som helst med hög position inom statsskicket ska kunna innehas utav någon som inte är i nära relation med det ledande skiktet.

Kan en monarki upphöra och bli republik?

Ja, en monarki kan upphöra på flera sätt t.ex genom att folket genom folkomröstning väljer att bli en republik, genom revolution, eller att monarken väljer att självmant avgå. Bl.a så har Malta, Island, Italien, och Vietnam tidigare varit monarkier, men är idag republiker. Det finns också några länder som tidigare varit republiker som idag är monarkier t.ex Spanien och Nederländerna.

Presidentialism

• En presidenten innehar både rollen som statschef och regeringschef genom direkta eller indirekta val.
• Statschefen har inte någon formell roll i lagstiftningen, men de kan lägga in sitt veto i beslutsfattandet, fast det kan en behörig majoritet upphäva genom röstning.
• Presidenten och kongressen har en begränsad mandatperiod och posterna kan sällan ersättas under denna period.
• Domstolsväsendet spelar en viktig roll och i vissa stater finns det riksrätt där presidenten och kongressledamöter kan ställas till svars.
• Presidenten har rätt att ge nåd i egenskap av statschef.

Exempel på länder med presidentialism:

• Afghanistan - republik
• Brasilien - republik
• Sydkorea - republik

Parlamentarism

Parlamentarism innebär att ett statsskick är beroende av ett parlament, även kallat regering i Sverige och Finland, för att få igenom nya eller ändrade lagförslag. Parlamentarism förekommer både i en monarki med en monark som statschef och i republiker där presidenten är statschef och det räknas som ett absolut krav för ett demokratiskt statsskick.

Exempel på länder med parlamentarism:

• Albanien - republik
• Australien - monarki
• Belgien - monarki
• Sverige - monarki

Semipresidentialism

Ett krav är att presidenten väljs genom direkta val och ett huvudkrav för att ett land ska kallas semipresidentiellt är att presidenten har konkreta rättigheter. Detta kan se ut på många olika sätt, men ofta innebär det att presidenten ansvarar för säkerhets- och utrikespolitiken medans regeringen har ansvar för inrikespolitiken.

Beroende på hur sammansättningen, maktförhållandena, ser ut i parlamentet kan presidentens inflytande variera kraftigt t.ex om presidentens parti eller allierade har majoritet får presidenten större makt, men råder det däremot majoritetsförhållanden som inte är till fördel för presidenten så riskerar presidenten att bli en maktlös ledare till förmån för premiärministern och samtliga ministrar i regeringen.

Exempel på länder med semipresidentialism:

• Turkiet - republik
• Ukraina - republik
• Egypten - republik
• Algeriet - republik

Sammanfattning

I en monarki är statschefen den som ska representera landet, en monark som har fått sin titel genom arv. Det finns olika former utav monarkier som skiljer sig i hur mycket makt monarken innehar - absolut monarki och konstitutionell monarki. Sverige tillhör dem som har konstitutionell monarki, vilket innebär att monarkens maktbefogenheter är reglerade i vår grundlag. Sverige var också först utav de europeiska länderna att ändra successionsordningen, tronföljdsordningen, genom att inrätta en jämlik arvsrätt.

I en demokratisk republik är det ett huvudkrav att utse en statschef, president, utav folket genom val eller i vissa fall utav parlamentet. Vem som helst kan ställa upp som kandidat om presidentposten. Mellan 4 till 7 år sitter en president på sin post innan det blir val igen och ofta är det genom grundlagen bestämt hur många mandatperioder som en president kan bli omvald.

Det finns olika former utav republiker, vilket avgör hur mycket makt en president har. En form är presidentialism och där innehar presidenten rollen som statschef, men även posten som regeringschef, vilket medför att presidenten får mera makt och befogenheter. De flesta länder i världen är idag republiker.