Vad är skillnaden mellan talspråk och skriftspråk?

Att det finns skillnader mellan talspråk och skriftspråk kan de flesta utav oss nog vara väldigt överens om, men vad är det egentligen som skiljer dem åt? Är det själva ordföljden vi använder när vi talar eller är det andra ord som gör skillnaden? Finns det någon norm för vad vi använder i antingen skrift eller tal? Blir en skrift ointressant om den skulle skrivas som vi talar, eller tvärtom att talet skulle bli ointressant om vi bara läser innantill vid t.ex ett föredrag, och vem är det som avgör det i så fall?

Har skillnaden mellan skrift- och talspråk förändrats med tiden t.ex genom influenser från andra språk eller olika kulturer? Har det som ansågs vara olämpligt i skrift, men accepterat i tal på något vis förändrats i det svenska språket?

Skillnaden mellan talspråk och skriftspråk skiljer sig främst åt i hur meningsuppbyggnaden och ordföljden är uppbyggd. Talspråk uppfattas oftast oseriöst i skrift och skriftspråket kan låta styltigt om någon läser upp ett manus innantill.

Talspråk och skriftspråk skiljer sig åt på en del punkter och främst för att de har olika funktioner. Med talspråket vill man t.ex vid ett spontant tal fånga lyssnarens intresse och det kan medföra att man upprepar sig, upplysningar kommer i den ordning talaren kommer på dem, lägger till ord för att markera något speciellt och ändrar rösten, vilket i sin tur kan medför att meningsuppbyggnaden och ordföljden inte blir som de ska ha enligt skriftspråkets ordföljdsregler. Skulle detta tal skrivas ner ordagrant så skulle en läsare med all säkerhet bli väldigt irriterad över alla överflödiga ord och den ibland konstiga och obegripliga ordföljden.

I ett tal är det viktigt att få fram hur man vill att lyssnaren ska tolka ord och fraser genom att markera det som inte är ord i ett tal med tonläge, betoning, pauser, talhastighet, och röstklang. Detta sätt att få lyssnaren att förstå och bli intresserad kallas även för prosodi, enkelt uttryckt melodin i talet.

Att lyssnare och läsare har olika behov beror på vilken situation de befinner sig i. T.ex så kan en läsare hantera en skrift som de vill genom att läsa fort eller långsamt, gå tillbaka eller hoppa över en bit, eller stanna upp och fundera över något de läst, medans en lyssnare endast kan välja att försöka förstå eller slå dövörat till om det gäller ett föredrag. Skulle t.ex en som håller ett föredrag bara läsa innantill så skulle det för lyssnaren väldigt snabbt bli ointressant och tråkigt medans en läsare skulle kunna hantera texten precis som de vill och i och med det få det att bli intressant och vara nyfiken.

Skillnader mellan talat och skrivet språk

Vårt språk uppfattas olika, speciellt när det skrivs eller talas och därför är språkförståelsen annorlunda när man antingen läser eller när man lyssnar.

Talspråket/samtalet är för örat med rösten, med andra ord hur vi talar/samtalar. Exempel:

• pauser, betoning, tonfall.
• mer personligt, det är självklart vad talaren vill med sitt föredrag.
• förankrat i situationen, samspel, återkoppling.
• lösare meningsuppbyggnad med avbrott och återupptagning av ämnet.
• flera vanliga ord och upprepningar.
• talet kommer uppdelat i portioner.

Skrivet språk/texten är för ögat med handen, d.v.s hur en skrift är uppbyggd. Exempel:

• punkt, kommatecken, frågetecken, semikolon, utropstecken, och citattecken. Även med rubriker, understrykning, och kursivering.
• mindre personligt, mindre tydligt varför ett budskap nedtecknats.
• läsaren måste själv föreställa och sätta sig in i en situation.
• mera kompakt, kompakt meningsbyggnad.
• ordförrådet är mer varierat och mindre vanliga, färre upprepningar.
• hela texten finns för inspektion, d.v.s man kan återgå till läst text.

Exempel på vanliga ord som betyder samma sak, men som används i antingen tal- eller skriftspråk:

Talspråk                                   Skriftspråk

• våran/vårat                            vår/vårt
• dom                                        de/dem
• mej/dej/sej                             mig/dig/sig
• medans                                   medan
• kolla                                         kontrollera/titta/leta
• nåt                                           någonting
• sen                                           sedan
• de här                                      dessa/detta
• vart                                           varit

Det finns även ord som man inte ska använda i skrift alls för att den inte ska verka oseriös t.ex typ, liksom, eh, och ba.

Hur påverkar barns tal- och skriftspråk utav dator- och internet-användande?

I dagen samhälle talas det ofta om hur viktigt det är att barn och ungdomar skaffar sig en digital kompetens. Det innebär att barn och ungdomar tillbringar alltmer tid framför datorn för att spela spel, surfa på internet, och chatta med vänner och i och med denna kommunikation så suddas gränsen mellan tal- och skrift allt mer ut.

Många ungdomar har kontakt med sina vänner via datorn och mobiltelefonen. De träffas på communities som t.ex facebook och instagram, de bloggar, läser och skriver i diskussionsforum, och skickar SMS. Ofta använder de sig utav ett annat språk, som är mer likt talspråket, på dessa forum. Det innebär oftast fler förkortningar och olika symboler, smileys, för att kunna skriva snabbt, men även för att visa hur man mår.

Att det skulle finnas något som gör att de inte kan skriva en text, som t.ex ska lämnas in i skolan, med  vad som anses vara korrekt skriftspråk p.g.a att skriftspråket ser annorlunda ut när de t.ex chattar med vänner på internet, finns det inga vetenskapliga belägg för.

Nya ord i svenska språket

Hela tiden dyker det upp nya ord i det svenska språket och det beror helt enkelt på att vi behöver dem. Ofta hittar vi på egna svenska ord, men ibland så lånar vi ord och uttryck från engelskan eller andra språk. Om många börjar använda orden kommer de så småningom med i våra ordböcker, men långt ifrån alla nya ord kommer med.

Varje år sammanställer Språkrådet en nyordslista, som sammanställer nya ord och uttryck som börjat användas under året. T.ex så hamnade ord som flossa, nollavfall, beslutsblindhet, och cyberhygien på nyordslistan 2018.

Sammanfattning

Skillnaden mellan talspråk och skriftspråk skiljer sig främst åt i hur meningsuppbyggnaden, ordföljden, är uppbyggd. Kortfattat kan man säga att talspråket är för örat med rösten och att skriftspråket är det för ögat med handen. Det finns många ord som vi felaktigt använder i skriftspråk fast de egentligen bara hör hemma i talspråket.

Det finns inga vetenskapliga belägg för att användande av datorer och internet bland barn och ungdomar påverkar deras förståelse mellan skrift- och talspråk. Däremot när de t.ex chattar med vänner eller bloggar, så har skillnaderna suddas ut mer och mer för att de ska kunna skriva fortare och/eller visa hur de mår.