Vad är skillnaden mellan lagar och regler?

Att lagar och regler handlar om vad som är tillåtet eller inte kan vi nog vara överens om, men vad är skillnaden? Blir det t.ex ett strängare straff om man bryter mot en lag än om man bryter mot en regel? Varför har vi regler och lagar? Vem eller vilka är det som bestämmer vilka regler och lagar vi har? Är det olika regler och lagar för olika personer eller gäller samma sak för alla?

Alla lagar och regler vi har i samhället har vi för att alla ska må så bra som möjligt. Det kan handla om trafikregler, regler vi har hemma, regler på fotbollsplanen, och lagar för att man inte får råna någon för att ta några exempel. Sen är det inte så att alla har samma regler som gäller hemma som alla andra, utan det är regler som vi har satt upp för att det ska bli så bra som möjligt för just den speciella familjen.

Skillnaden mellan en lag och en regel är att man inte kan dömas till böter eller fängelse om man bryter mot en regel, men om man bryter mot en lag så blir fängelse eller böter påföljden för lagbrottet.

Regler finns överallt omkring oss i skolan, mataffären, badhuset, basketplanen, och på arbetsplatsen, och vad som gäller bestäms oftast av människor inom just det området det handlar om. Regler skrivs oftast ner för att alla ska kunna veta vad som gäller. Vissa regler är så viktiga att det blir lagar och alla länder har sina egna lagar.

Med andra ord så är regler något som vi ofta skapar tillsammans t.ex om man ska spela ett spel så bestämmer man på förhand vad som ska gälla. Inom olika bollsporter finns det olika regler att rätta sig efter som alla känner till på förhand, så att spelet ska bli så bra och likvärdigt som möjligt. Bryter någon mot dessa regler så kan man få ett straff, en påföljd, som kan innebära t.ex utvisning i ett visst antal minuter eller att man inte får fortsätta spela alls.

När det kommer till lagar så är det Sveriges riksdag som bestämmer dessa, eftersom de representerar det svenska folket, och lagarna ska i så stor omfattning som möjligt återspegla folkets värderingar. De svenska lagar vi har fyller en viktig funktion för att skapa trygghet och ordning i vårt samhälle. Vi har t.ex trafikregler, lagar i trafiken, som alla måste följa för att det ska vara tryggt och säkert för alla att vistas i trafiken. Bryter någon mot dessa regler genom att t.ex köra bil onykter så blir påföljden för detta böter eller fängelse beroende på promillehalten i blodet.

Hur blir en lag till?

Kortfattat kan man säga att en ny lag kan röstas igenom i riksdagen efter att lagförslaget har bearbetats på följande sätt:

• Lagförslaget utreds och analyseras grundligt utav SOU, Statens offentliga utredningar. Detta görs utav experter från regeringskansliet och t.ex från Utbildningsdepartementet eller Finansdepartementet, beroende på vilket område lagförslaget gäller. Dessa sammanställer sedan en färdig utredning och dessa handlingar går det att se på regeringskansliets webbplats för offentliga handlingar.
• Nästa steg blir att SOU’s utredning går på remiss, d.v.s. utredningen granskas utav olika organisationer och statliga myndigheter, i och med detta så är det en bredare grupp experter som kan lämna sina utlåtanden angående utredningen om lagförslaget. Ibland skickas även lagförslaget till lagrådet, som bl.a består utav domare i Högsta domstolen, för att utesluta att förslaget inte strider mot någon utav Sveriges grundlagar.
• Det sista steget innan ett lagförslag kan röstas igenom i riksdagen är att regeringen tar fram en proposition, d.v.s. det färdiga lagförslaget där allt förarbete och alla eventuella utlåtanden som kommit fram finns med. Propositionen går sedan vidare till något utav riksdagens utskott där de lägger fram en rekommendation om hur riksdagen ska rösta och därefter sker en omröstning. Om riksdagen röstar ja till lagförslaget så har en ny lag tillkommit eller en lagändring har skett.

Alla Sveriges lagar och förordningar hittar man publicerade i Svensk författningssamling.

Vilka är Sveriges grundlagar?

Här i Sverige har vi fyra grundlagar som är grundläggande för hur Sverige som demokrati ska styras, vilket betyder att de är våra viktigaste lagar. Det som skiljer våra grundlagar ifrån andra lagar är svårigheterna att ta bort, ändra, eller lägga till en ny grundlag om det skulle behövas. För att detta ska bli möjligt måste riksdagen fatta beslut i frågan två gånger och mellan dessa gånger måste ett riksdagsval hållas.

De fyra grundlagarna är:

1. Regeringsformen, där det står skrivet att den offentliga makten ska utgå ifrån folket, med andra ord hur Sverige ska styras.
2. Tryckfrihetsförordningen, tar upp att varje svensk har rätt att yttra sig fritt i text utan att bli censurerad, om det inte handlar om t.ex hets mot folkgrupp, förtal, eller olaga hot som är brottsliga handlingar.
3. Yttrandefrihetsgrundlagen, där slås det fast att varje medborgare har rätt att uttrycka sina tankar och åsikter i både radio, TV, och andra medier inkl. internet. Även här gäller såklart att man inte får kränka andra personer genom att sprida budskap som är hets mot folkgrupp. Man får inte heller sprida uppgifter som rör rikets säkerhet.
4. Successionsordningen, är den lag som reglerar tronföljden i Sverige.

Moraliska regler

Moraliska regler är regler som inte är straffbara enligt lagen, men som de flesta utav oss anser är en felaktig handling. Det kan t.ex vara att man inte ska ljuga för en kompis eller vara otrogen mot ens partner man lever ihop med.

Eftersom vi svenskar reser mycket runt om i världen, så kan det vara bra att ta reda på grundläggande fakta om vad som är tillåtet och inte tillåtet i just det landet man besöker, för det som vi kan uppfatta som moraliskt felaktigt, men inte straffbart i Sverige kan vara en brottslig handling i ett annat land. Det som är brottsligt och straffbart skiljer sig alltså åt mellan olika länder och kulturer.

Vad är normer?

Normer är oskrivna regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre grupp utav människor eller i samhället i stort. Normer finns överallt inom familjen, kompisgänget, på arbetsplatsen, på skolor, och i hela samhället. Det kan t.ex innebära att man inte får säga vissa saker eller bete sig hur som helst i olika sammanhang. De människor som på något vis bryter mot dessa oskrivna regler riskerar att anses som annorlunda eller till och med onormala utav omgivningen.

Naturligtvis finns det människor som bryter mot normer för alla oskrivna regler är inte positiva eller bra. När tillräckligt många bryter mot någon norm som finns, som utav många anses dum eller dålig, så kommer det tillslut att uppstå en ny norm.

Sammanfattning

Regler skrivs oftast ner för att man ska veta vad som gäller och de finns överallt runt omkring oss i samhället. Ibland blir en regel så viktig att det blir en lag. Bryter man mot en regel så kan man inte straffas med böter eller fängelse vilket är påföljden om man bryter mot en lag. Lagar och regler finns för att vi i samhället ska må så bra som möjligt. Det finns även normer som är oskrivna regler och förväntningar på beteende som gäller runt omkring oss människor.

Det är Sveriges riksdag som bestämmer vilka lagar vi ska ha. Eftersom riksdagen representerar folket så återspeglar de i så stor omfattning som möjligt våra värderingar och lagarna är till för att skapa trygghet och ordning i vårt samhälle. Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen, och Successionsordningen är de fyra grundlagarna i Sverige.