Vad är skillnaden mellan yrkeshögskola och högskola?

Även om såväl yrkeshögskola som högskola är på eftergymnasial nivå, alltså kräver gymnasieexamen, är det faktiskt mycket som skiljer dessa åt. Yrkesutbildningar, alltså en utbildning på yrkeshögskola, är direkt inriktade på arbete. Det innebär bland annat att utbildningsutbudet kan variera beroende på inom vilka yrkeskategorier det behövs folk. Dessutom är syftet att man ska kunna utöva yrket direkt efter utbildningen. Vanligtvis är en stor del av utbildningen förlagd till en arbetsplats, alltså praktik – eller LIA, lärande i arbete, som det även kallas.

När det gäller utbildning på högskola anpassas utbudet inte utifrån vart jobben finns, utbudet av utbildningar är dessutom större, och man kan även läsa enstaka kurser. På högskola kan man även vidareutbilda sig och studera på väldigt hög nivå.

Skillnaderna mellan yrkeshögskola och högskola är som sagt många, och finns inom olika områden; utbudet av utbildningar, ansökningen till utbildningen, och själva utbildningen till exempel. Därför delar vi upp det och kollar på varje del för sig.

Som sagt varierar utbudet på yrkeshögskolor beroende på inom vilka områden det behövs folk, men det gör det inte på högskolor. Utbudet kan variera där med, skolorna kan ta bort eller lägga till kurser och utbildningar, men inte av samma anledning som på yrkeshögskolor.

När man ansöker till en yrkesutbildning gör man det direkt till skolan, ofta genom deras hemsida. En ansökan till högskola går däremot genom en webbplats som används av samtliga högskolor och universitet och på så sätt kan man söka till flera kurser och utbildningar samtidigt, även på olika skolor.

Antagningskraven kan variera, både för yrkeshögskolor och högskolor. Men för att läsa en yrkesutbildning krävs oftast bara gymnasieexamen, ibland inte ens det. En del utbildningar kräver dock ytterligare något eller några ämnen. För att söka till högskola behöver man alltid ha en gymnasieexamen och ibland ytterligare behörighet.

Yrkesutbildningar kräver dock ofta arbetslivserfarenhet inom området. Ibland kan de även göra undantag om man inte har den kompetens eller behörighet som efterfrågas, om man till exempel saknar behörighet i ett ämne. Det är inte alls lika enkelt att få en högskola att göra ett undantag, utan nästintill omöjligt.

Högskoleutbildningar kan vara alltifrån ett par år och upp till många år. På högskolor kan man även läsa kurser som oftast inte är längre än en termin eller två. Även högskolor erbjuder utbildningar och kurser på distans, både med och utan fysiska träffar och med och utan praktik.

Högskolor delar poängsystem med universitet, det vill säga högskolepoäng. Varje termin på heltid motsvarar 30 högskolepoäng, ett års heltidsstudier är alltså 60 hp. En högskoleutbildning är 120 hp, men det finns även betydligt längre utbildningar som till exempel kandidatexamen som motsvarar 180 hp.

Man kan utbilda sig till arbetsledare, dataspelsutvecklare, hovslagare, bank- och försäkringsrådgivare, hud- och massageterapeut, sommelier, teknikinformatör, lärarassistent, bagare och konditor, och mycket annat.

Man kan även välja att endast söka bidraget om man inte vill låna pengar. Om man till exempel har möjlighet att jobba vid sidan om studierna behövs kanske inget lån. Man kan även välja att låna vissa veckor om man vill undvika att låna hela studietiden.

Väljer man att jobba vid sidan om studierna är det viktigt att tänka på att bidraget kan minska. Det finns ett fribelopp som anger hur mycket man får tjäna utan att bidrag, och eventuellt lån, minskar. Oftast är fribeloppet runt 50.000 kronor per termin, vilket motsvarar ungefär 10.000 kronor per månad. Lån och bidrag söker man direkt från CSN, gärna i så god tid som möjligt innan utbildningen börjar så att man hinner få besked innan terminen börjar.

Folkhögskolor kan däremot vara väldigt annorlunda. De följer nämligen ingen kursplan eller liknande och lägger upp utbildningen som de vill, ofta tillsammans med eleverna. Folkhögskolor fokuserar inte enbart på utbildningar som kan ge jobb utan en del utbildningar handlar mer om personlig utveckling eller kunskaper.

En del yrken, som till exempel personlig assistent, kan man utbilda sig till på folkhögskola. Men annars är det bättre att vända sig till en yrkeshögskola, högskola, eller universitet om man vill utbilda sig till ett yrke.

Vill man utbilda sig snabbt och föredrar praktisk undervisning passar yrkeshögskolan bra eftersom utbildningarna ofta är ett eller ett par år och en stor del är vanligtvis praktik. Vill man ha möjlighet att vidareutbilda sig eller jobba med något som kräver en längre och mer omfattande utbildning, som läkare eller advokat, väljer man istället högskola eller universitet.

Yrkeshögskolor utgår ofta från vilka yrken som behöver folk, vilket högskolan inte gör. Utbildningarna är ofta kortare än högskoleutbildning, men istället är det inte alltid som det går att vidareutbilda sig i samma utsträckning som på högskola.

Högskolor har fler utbildningar än yrkeshögskolor och även kurser. Betydligt fler personer läser på högskolor och universitet än på yrkeshögskola. En annan skillnad mellan utbildningarna på yrkeshögskola respektive högskola är att representanter från yrkesområdena ofta är med och utbildar på yrkeshögskolor.

Yrkeshögskolor är alltså till stor del anpassade efter arbetsmarknaden och dess behov. Utbildningarna läggs till och tas bort utifrån vart behoven finns, utbildningarna är relativt korta, och till stor del praktiska. Högskolornas utbildningar är mer varierande och de erbjuder även kurser. Studier på högskola leder inte alltid till examen.