Vad är skillnaden mellan yrkeshögskola och högskola?

Grundskola och gymnasieskola har väl alla koll på, men efter gymnasiet finns det plötsligt så många alternativ att det blir omöjligt att hålla koll på alla. Folkhögskola, komvux, universitet, högskola, yrkeshögskola… Vilken av alla dessa ska man egentligen välja efter gymnasiet eller när man vid ett senare tillfälle bestämmer sig för att börja plugga igen? Erbjuder alla dessa skolor samma typ av utbildning och på samma nivå, eller helt olika? Och vart börjar man egentligen någonstans?

Det finns många skillnader mellan yrkeshögskola och högskola. En stor skillnad är att yrkesutbildningar är väldigt yrkesinriktade, de erbjuds beroende på efterfrågan på arbetsmarknaden och en stor del av utbildningen är praktik. Högskolor erbjuder flera olika typer av kurser och utbildningar med olika inriktningar och olika upplägg.

Alla skolor vi nämnde ovan kan dock ofta delas in i två kategorier; utbildning på gymnasienivå, och eftergymnasial utbildning. Det innebär att en del skolor, som högskola och universitet, kan man inte läsa på förrän man har fullföljt gymnasiet. Har man inte gjort det är det istället komvux och folkhögskola man vänder sig till för att läsa gymnasiekurser – oavsett om man inte läst på gymnasiet alls eller om man blivit underkänd i något eller några ämnen som man behöver läsa upp.

Dock erbjuder folkhögskola, och även komvux, också andra kurser och utbildningar. Ibland behöver man inte ens ha fullföljt gymnasiet innan. Men för att söka till yrkeshögskola behöver man ha gymnasieexamen eller motsvarande, till exempel ha läst gymnasieämnen på folkhögskola och därifrån fått ett slutbetyg. Yrkeshögskola är alltså på samma nivå som högskola och universitet, men det finns en del skillnader. Utbildningar på yrkeshögskola har ofta ungefär samma upplägg, medan dem på högskola kan skilja sig åt väldigt mycket.

Yrkesskola och högskola

Även om såväl yrkeshögskola som högskola är på eftergymnasial nivå, alltså kräver gymnasieexamen, är det faktiskt mycket som skiljer dessa åt. Yrkesutbildningar, alltså en utbildning på yrkeshögskola, är direkt inriktade på arbete. Det innebär bland annat att utbildningsutbudet kan variera beroende på inom vilka yrkeskategorier det behövs folk. Dessutom är syftet att man ska kunna utöva yrket direkt efter utbildningen. Vanligtvis är en stor del av utbildningen förlagd till en arbetsplats, alltså praktik – eller LIA, lärande i arbete, som det även kallas.

När det gäller utbildning på högskola anpassas utbudet inte utifrån vart jobben finns, utbudet av utbildningar är dessutom större, och man kan även läsa enstaka kurser. På högskola kan man även vidareutbilda sig och studera på väldigt hög nivå.

Skillnaderna mellan yrkeshögskola och högskola är som sagt många, och finns inom olika områden; utbudet av utbildningar, ansökningen till utbildningen, och själva utbildningen till exempel. Därför delar vi upp det och kollar på varje del för sig.

Utbudet

Som sagt varierar utbudet på yrkeshögskolor beroende på inom vilka områden det behövs folk, men det gör det inte på högskolor. Utbudet kan variera där med, skolorna kan ta bort eller lägga till kurser och utbildningar, men inte av samma anledning som på yrkeshögskolor.

Ansökan och antagning

När man ansöker till en yrkesutbildning gör man det direkt till skolan, ofta genom deras hemsida. En ansökan till högskola går däremot genom en webbplats som används av samtliga högskolor och universitet och på så sätt kan man söka till flera kurser och utbildningar samtidigt, även på olika skolor.

Antagningskraven kan variera, både för yrkeshögskolor och högskolor. Men för att läsa en yrkesutbildning krävs oftast bara gymnasieexamen, ibland inte ens det. En del utbildningar kräver dock ytterligare något eller några ämnen. För att söka till högskola behöver man alltid ha en gymnasieexamen och ibland ytterligare behörighet.

Yrkesutbildningar kräver dock ofta arbetslivserfarenhet inom området. Ibland kan de även göra undantag om man inte har den kompetens eller behörighet som efterfrågas, om man till exempel saknar behörighet i ett ämne. Det är inte alls lika enkelt att få en högskola att göra ett undantag, utan nästintill omöjligt.

Utbildning

Yrkesutbildningar är ofta ett eller två år långa och en stor del består av LIA, lärande i arbete, alltså praktik. Även vid distansutbildning ingår vanligtvis praktik som en stor och viktig del av utbildningen eftersom man ska kunna jobba direkt efter utbildningen.

Högskoleutbildningar kan vara alltifrån ett par år och upp till många år. På högskolor kan man även läsa kurser som oftast inte är längre än en termin eller två. Även högskolor erbjuder utbildningar och kurser på distans, både med och utan fysiska träffar och med och utan praktik.

Poängsystem

Yrkeshögskolor har ett eget betygssystem där ett års studier på heltid motsvarar 200 poäng. En utbildning på ett år, alltså 200 YH, kan ge en yrkeshögskoleexamen. En längre utbildning ger en kvalificerad yrkeshögskoleexamen.

Högskolor delar poängsystem med universitet, det vill säga högskolepoäng. Varje termin på heltid motsvarar 30 högskolepoäng, ett års heltidsstudier är alltså 60 hp. En högskoleutbildning är 120 hp, men det finns även betydligt längre utbildningar som till exempel kandidatexamen som motsvarar 180 hp.

Examen

En yrkesutbildning som är ett år lång leder till en yrkeshögskoleexamen eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen om den är längre än ett år. Studier på högskola leder inte alltid till examen. Läser man en utbildning leder den till en examen, till exempel en högskoleexamen eller kandidatexamen. En kortare kurs leder inte till någon utbildning. För att få en examen krävs dock en utbildning eller kurser som motsvarar den utbildningen och sätts ihop till en utbildning.

Vad kan man utbilda sig till på yrkeshögskola?

Det finns hundratals olika yrken att välja bland på yrkeshögskola. Dock varierar utbudet mellan olika orter och kan på vissa håll vara väldigt begränsat. Utbildningarna finns inom många områden som till exempel; bygg, IT, ekonomi, friskvård, kroppsvård, turism, hälsa, journalism, juridik, säkerhet, och teknik.

Man kan utbilda sig till arbetsledare, dataspelsutvecklare, hovslagare, bank- och försäkringsrådgivare, hud- och massageterapeut, sommelier, teknikinformatör, lärarassistent, bagare och konditor, och mycket annat.

Studiemedel för yrkeshögskola och högskola

Oavsett om man studerar på yrkeshögskola eller högskola kan man få studiemedel. Studiemedel, även kallat studiestöd, består av två delar. Det ena är ett bidrag som alla som studerar på minst halvtid får. Den andra delen är studielån.

Man kan även välja att endast söka bidraget om man inte vill låna pengar. Om man till exempel har möjlighet att jobba vid sidan om studierna behövs kanske inget lån. Man kan även välja att låna vissa veckor om man vill undvika att låna hela studietiden.

Väljer man att jobba vid sidan om studierna är det viktigt att tänka på att bidraget kan minska. Det finns ett fribelopp som anger hur mycket man får tjäna utan att bidrag, och eventuellt lån, minskar. Oftast är fribeloppet runt 50.000 kronor per termin, vilket motsvarar ungefär 10.000 kronor per månad. Lån och bidrag söker man direkt från CSN, gärna i så god tid som möjligt innan utbildningen börjar så att man hinner få besked innan terminen börjar.

Alternativ till yrkeshögskola och högskola

När det gäller utbildning på eftergymnasial nivå är det främst yrkeshögskola, högskola, och universitet som gäller. Folkhögskolor har även en del utbildningar på eftergymnasial nivå. Universitet erbjuder samma typ av utbildningar som högskolor, så det är egentligen inte någon skillnad att läsa på högskola eller universitet.

Folkhögskolor kan däremot vara väldigt annorlunda. De följer nämligen ingen kursplan eller liknande och lägger upp utbildningen som de vill, ofta tillsammans med eleverna. Folkhögskolor fokuserar inte enbart på utbildningar som kan ge jobb utan en del utbildningar handlar mer om personlig utveckling eller kunskaper.

En del yrken, som till exempel personlig assistent, kan man utbilda sig till på folkhögskola. Men annars är det bättre att vända sig till en yrkeshögskola, högskola, eller universitet om man vill utbilda sig till ett yrke.

Vill man utbilda sig snabbt och föredrar praktisk undervisning passar yrkeshögskolan bra eftersom utbildningarna ofta är ett eller ett par år och en stor del är vanligtvis praktik. Vill man ha möjlighet att vidareutbilda sig eller jobba med något som kräver en längre och mer omfattande utbildning, som läkare eller advokat, väljer man istället högskola eller universitet.

Sammanfattning

Yrkeshögskolor och högskolor erbjuder till viss del samma utbildningar, men utbudet skiljer sig också en del. På yrkeshögskolor finns kortare utbildningar, mellan ett och tre år långa, och man fokuserar mycket på praktisk utbildning, alltså praktik. Utbildningarna på högskola är sällan fullt lika praktiska, även om det varierar och en viss del praktik vanligtvis ingår, men de är istället ofta längre.

Yrkeshögskolor utgår ofta från vilka yrken som behöver folk, vilket högskolan inte gör. Utbildningarna är ofta kortare än högskoleutbildning, men istället är det inte alltid som det går att vidareutbilda sig i samma utsträckning som på högskola.

Högskolor har fler utbildningar än yrkeshögskolor och även kurser. Betydligt fler personer läser på högskolor och universitet än på yrkeshögskola. En annan skillnad mellan utbildningarna på yrkeshögskola respektive högskola är att representanter från yrkesområdena ofta är med och utbildar på yrkeshögskolor.

Yrkeshögskolor är alltså till stor del anpassade efter arbetsmarknaden och dess behov. Utbildningarna läggs till och tas bort utifrån vart behoven finns, utbildningarna är relativt korta, och till stor del praktiska. Högskolornas utbildningar är mer varierande och de erbjuder även kurser. Studier på högskola leder inte alltid till examen.