Vad är skillnaden mellan utmattningssyndrom och depression?

Det kan vara svårt att skilja mellan utmattningssyndrom, depression, och alla liknande begrepp. Att hålla isär alla symptom är inte heller så enkelt; speciellt inte då många symptom stämmer in på båda. Såväl utmattningssyndrom och depression kan se olika ut för olika personer, vilket gör det ännu svårare att skilja dem åt. Och vad innebär begreppet utmattningsdepression? Är det någonting helt annat, en kombination av båda, eller innebär det bara att allting är samma sak?

Utmattningssyndrom är det vi brukar kalla för ”utbrändhet” eller ”att gå in i väggen”, och utmattning beror på att man har varit stressad en längre tid. En depression kan ha många olika orsaker och kan bland annat bero på just utmattning.

Utmattningssyndrom och depression kan gå hand i hand; om man har utmattningssyndrom så kan man även ha en depression, men det är inte alltid man har både och. Många symtom är detsamma för utmattningssyndrom och depression, men inte alla. Det kan dock göra det svårt att veta om man lider av utmattning eller depression; eller kanske både och.

Nu tänkte vi reda ut detta, och försöka ge svar på skillnader och likheter mellan dessa. Vi kommer även att gå igenom hur man vet om man är utmattad eller deprimerad, vad man kan få för hjälp och vad man kan göra själv. Förhoppningsvis kommer detta ge svar på några av alla frågor kring utmattningssyndrom och depression, och lära er lite mer om dessa två begrepp och vad de innebär.

Många av symtomen är desamma för utmattning och depression, och man kan vara utmattad utan att vara deprimerad – eller deprimerad utan att vara utmattad. Långvarig stress och brist på återhämtning är det som orsakar utmattningssyndrom, därför kallar vi det ofta för ”utbrändhet” eller att ”gå in i väggen”.

Detta förknippas ofta med hög arbetsbelastning under lång tid, och stress på jobbet är ofta en orsak till utmattning – men inte den enda. Och många gånger är det även en kombination av stress på jobbet och stress i vardagen.

Det är vanligt att man tror att utmattningssyndrom är ett annat namn på depression, men det stämmer inte. De påminner mycket om varandra och symptomen är i stort sett samma, men det är två olika diagnoser och de har olika orsaker.

Begreppet ”utmattningsdepression” kan vara orsaken till att vi blandar ihop dessa eftersom ordet är en kombination av utmattning och depression. Utmattningsdepression är dock ett annat ord för utmattningssyndrom, men eftersom det inte är alla som blir deprimerade av utmattningssyndrom så stämmer den termen inte så bra.

Men det finns många ord för utmattningssyndrom – utbrändhet, att gå in i väggen, utmattningsdepression, och så vidare. Alla betyder helt enkelt utmattningssyndrom, och det är just det som är den korrekta termen. Övriga ord är en aning missvisande, men de betyder alla samma sak; att man är utbränd.

Depression kan också vara ett förvirrande begrepp, även om det inte finns lika många synonymer för det. Dock tror man ofta att nedstämdhet är detsamma som depression, men det stämmer inte. Nedstämdhet innebär helt enkelt att man är ledsen, att man känner sig låg.

Nedstämdhet varar sällan längre än ett par veckor. Depression har många symtom, varav nedstämdhet är ett symptom – men det är inte alla som får just det symtomet av en depression. En del kan istället känna sig arga och irriterade hela tiden eller bli apatiska och inte känna någonting alls.

Symptom på utmattningssyndrom

Det finns många symtom på utmattningssyndrom, såväl fysiska som psykiska, och oftast – om inte alltid – har man såväl fysiska som psykiska symptom. Men behöver inte heller ha alla symtom, utan kan ha några stycken – eller nästan alla. Några exempel är:

• Trötthet. Man har låg eller ingen energi, och det spelar ingen roll hur mycket man sover, man blir ändå inte pigg. Man kan även känna sig utmattad.

• Sömnproblem. Svårigheter att somna, och/eller att man vaknar många gånger under natten.

• Nedstämdhet, oro, och ångest är också vanliga symtom.

• Lättretlighet, att man blir irriterad lättare än vanligt.

• Sämre minne, och att man ofta glömmer bort saker.

• Koncentrationssvårigheter. Man får helt enkelt svårt att koncentrera sig på saker, även sådant man tidigare brukade tycka om att göra och sådant som inte brukar kräva någon större koncentration.

• Man kan få problem att planera och genomföra uppgifter. Detta brukar ofta bli ett problem i skolan eller på jobbet, men kan även vara ett problem i vardagen.

• Fysiska besvär. Det kan till exempel vara hjärtklappning, att man blir yr, eller att man har värk.

• Känslighet för ljud. Detta kan yttra sig på olika sätt och kan leda till att man till exempel drar sig undan från andra människor.

• Besvär från magen och tarmarna.

• Brist på motivation. Det kan till exempel handla om att man får ångest när man ska jobba.

• Bristande sexlust eller att sexlusten helt försvinner.

Symptom på depression

Det finns väldigt många olika symtom på depression och många är detsamma som symtomen på utmattningssyndrom. Och precis som vid utmattningssyndrom så behöver man inte ha alla symtom, ibland har man bara några stycken och ibland nästan alla. Det är helt enkelt olika mellan olika personer och kan även variera under samma depression; symtomen kan helt enkelt förändras något.

• Nedstämdhet, oro, och ångest. Alla dessa symtom är vanliga och starkt förknippade med depression. Det är dock viktigt att tillägga att alla som lider av depression inte blir nedstämda, till exempel.

• Irritation. Man kan bli irriterad lättare än vanligt, eller vara irriterad nästan hela tiden – ibland även helt utan orsak.

• Likgiltighet. Det är även vanligt att man känner sig apatisk, känner att allting är meningslöst och liknande.

• Minskad sexlust eller att sexlusten helt försvinner.

• Man kan tappa intresset för sådant som man vanligtvis brukar vara intresserad av.

• Aptiten kan bli sämre, eller försvinna helt. Men det kan även vara precis tvärtom, att man ”tröstäter” istället.

• Trötthet. Man kan uppleva att man aldrig har energi, och att man inte blir pigg oavsett hur mycket man sover. Tröttheten leder ibland till att man sover väldigt mycket, man kan till och med sova bort större delen av dygnet.

• Sömnproblem. Det kan handla om att man har svårt att somna, eller att man vaknar många gånger under natten.

• Försämrad självbild, självförtroende och/eller självkänsla. Man kan känna att man är värdelös till exempel.

• Koncentrationssvårigheter. Detta kan leda till att man kommer efter i skolan eller får problem att utföra sitt arbete.

• Självmordstankar. Om man upplever självmordstankar är det väldigt viktigt att man söker hjälp direkt.

Behandling vid utmattningssyndrom

Det är vanligt att man blir sjukskriven en period, hur länge varierar dock. Det brukar vara viktigt att komma tillbaka till jobbet så fort som möjligt, så sjukskrivningen är oftast kortvarig. När man sedan återvänder till jobbet så krävs ofta stöd på arbetsplatsen, man kan även behöva byta arbetsplats eller ändra sina arbetsuppgifter.

Ibland börjar man även med att jobba deltid en period, innan man går upp till heltid igen. Detta för att göra det lättare att komma tillbaka och att undvika att man börjar må sämre igen. Utöver sjukskrivning och förändringar i arbetet så finns det många olika behandlingar.

Psykoterapi, antidepressiv medicin, avspänningsträning, stresshantering, och sömnträning till exempel. Vilken metod man använder varierar och ofta krävs även en kombination av flera – eller kanske rentav alla – metoder.

Behandling vid depression

Vid depression är psykoterapi och antidepressiv medicin vanliga behandlingar, ibland en kombination av båda två. Ofta ser man även över livsstilen och kan göra förändringar som hjälper till.

Ibland kan det även krävas till exempel sömntabletter en period eftersom sömnen är en viktig del när det gäller välmåendet och hälsan. Ibland krävs inte mycket mer än livsstilsförändringar, andra gånger krävs en kombination av flera olika behandlingsmetoder.

Vad kan man göra själv?

Såväl utmattningssyndrom som depression behöver man hjälp att ta sig ur och man bör inte försöka klara det på egen hand. Men det finns mycket man kan göra själv för att skynda på processen, och för att undvika att börja må dåligt igen när man har blivit frisk. Det man kan göra är främst livsstilsförändringar så som:

• Se till att få tillräckligt med sömn.
• Äta rätt, det vill säga nyttigt och regelbundet.
• Träna regelbundet.
• Vistas utomhus på dagtid, i solen.
• Försöka umgås med vänner regelbundet.
• Sänk kraven på dig själv.
• Undvik alkohol och droger.

Sammanfattning

Utmattningssyndrom och depression hänger ihop på flera sätt; dels har de många symtom gemensamma och det är även vanligt att man blir deprimerad av utmattningssyndrom. Då räknas utmattningssyndromet som en tilläggsdiagnos.

Utmattningssyndrom och depression är dock två olika diagnoser och hänger inte alltid ihop, men man kan bli utmattad utan depression, och depression kan ha många olika orsaker och hänger inte alltid ihop med utmattningssyndrom.

Många symptom är dock gemensamma för dessa diagnoser; trötthet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, oro, ångest, att man blir irriterad, och så vidare. Men oavsett om man är utmattad eller deprimerad, eller både och, så behöver man inte ha alla symtom.

Att en hel del symptom är desamma gör såklart att det kan vara svårt att själv avgöra om man är utmattad eller deprimerad eller både och, speciellt om man bara prickar in symtom som hör ihop med båda diagnoserna. Men det spelar egentligen ingen roll eftersom man bör vända sig till en läkare oavsett om man misstänker utmattningssyndrom eller depression – eller inte själv vet vad man misstänker.