Vad är skillnaden mellan mord och dråp?

Mord och dråp - och vållande till annans död. Ja, vad är egentligen skillnaden mellan alla dessa begrepp? Vad innebär varje brott? Och finns det ens någon skillnad mellan dessa eller är det bara olika beteckningar av samma brott? Nästan alla brott delas in i flera olika kategorier och detsamma gäller mord.

Det som skiljer just mord och dråp åt är omständigheter. Även om dråp räknas som mord är det en annan form utav mord. Dråp är en ”lindrigare” form utav mord, dock begås även dråp med avsikt att ta någons liv. Det finns många saker som kan få ett mord att räknas som dråp och det handlar om hur och varför man begick mordet. Det ska alltså finnas uppsåt att döda när det gäller såväl mord som dråp.

Straffen för mord respektive dråp skiljer sig också åt, men båda brotten straffas alltid med fängelse. Hur långt straffet blir beror även det på omständigheterna, alltså hur mordet gick till. Straffet för mord är längre än straffet för dråp, men hur mycket längre varierar då varje fall bedöms individuellt och straffen sätts därefter.

För att ett mord ska räknas som dråp ska det finns så kallade ”förmildrande omständigheter”, alltså någonting som gör att man kan förstå varför gärningsmannen begick brottet – även om det inte gör det okej och det fortfarande är ett allvarligt brott.

Det är svårt att säga exakt vilken händelse som skulle kunna bedömas som ett dråp, respektive ett mord, eftersom varje fall döms individuellt och det alltid handlar om omständigheterna. Kategorin ”Vållande till annans död” gör det hela ännu mer komplicerat eftersom det kan vara en hårfin gräns mellan såväl mord och dråp som mellan dråp och vållande till annans död.

Ett exempel på någonting som kan dömas som dråp är ett mord av barmhärtighetsskäl. Om offret är svårt sjuk och döende och mordet begås för att förkorta lidandet, då kan det räknas som ett dråp istället för ett mord.

Något annat som många gånger räknas som dråp är ett mord som sker till följd utav att man känner sig hotad. Dock beror det helt på hur allvarligt hotet är. Om man inte hotades till livet och själva situationen kanske inte alls var så allvarlig som gärningsmannen påstår, då kan det istället räknas som mord. Men det kan också bli så att den som begått mordet frias helt – om denne riskerade att själv bli mördad och inte hade något annat val.

När det handlar om brott i allmänhet, och kanske mord och dråp i synnerhet, finns det inga exakta svar. Det handlar alltid om situation, omständigheter, och så vidare. Men vad som gäller för såväl mord som dråp är att det ska finnas en avsikt att ta någons liv, det ska alltså vara med uppsåt.

Det finns dock olika nivåer av uppsåt. Men för att någonting ska räknas som mord eller dråp ska man antingen genomföra mordet med avsikt att mörda eller vara medveten om att händelsen kan resultera i att personen dör. Man kan ha ett annat syfte än just att ta någons liv, men ändå vara medveten om att det kan leda till att personen avlider, då är det ett dråp – eller kanske rentav mord, beroende på situationen och omständigheterna.

Om man inte har för avsikt att mörda och inte heller är medveten om att någon kan dö, då handlar det istället om vållande till annans död. Då är det en olycka som leder till att någon dör, men om någon bär ansvaret till personens död – även om det inte var avsiktligt – är det vållande till annans död.

För såväl mord som dråp är straffet fängelse. Dock är straffen olika långa och längst är såklart straffet för mord. Mord straffas med fängelse i minst tio år, och max 18 år. Det kan även ge livstid. Straffet för dråp är minst sex år, och maximalt tio år.

Förutom mord och dråp finns det ytterligare ett närliggande brott, nämligen vållande till annans död. Skillnaden här är att man inte har gjort det avsiktligt, det finns alltså inget uppsåt. Vållande till annans död är ett så kallat ”oaktsamhetsbrott”.

Det finns många olika exempel på vållande till annans död, det kan vara att man kör över någon av misstag – att man helt enkelt inte såg personen – men det kan också vara att man i ett slagsmål går alldeles för långt och den andra personen avlider av sina skador – utan att man har haft för avsikt att döda.

Men detta är bara två exempel av många. Precis som vid mord och dråp bedöms brottet utifrån flera aspekter innan man avgör om det rör sig om vållande till annans död eller dråp, eller kanske rentav mord.

För detta brott finns två nivåer, ringa vållande till annans död och grovt vållande till annans död. Det finns framför allt två saker som man tar hänsyn till när man ska avgöra om brottet ska bedömas som ringa eller grovt, om gärningsmannen medvetet använde allvarligt och risktagande våld, och om gärningsmannen var påverkad av alkohol eller andra droger vid tillfället.

Straffet för vållande till annans död beror på om man döms för ringa eller grovt vållande till annans död. För ringa vållande till annans död är straffet böter eller fängelse i max två år, och för grovt vållande till annans död är straffet fängelse minst ett år och max sex år.

I Sverige sker det ungefär 100 mord, dråp, och misshandlar med dödlig utgång varje år. Förra året, till exempel, var antalet 113, vilket är en ökning med 7 fall, jämfört med året innan. Hela 75 procent av dessa brott skedde i storstadsregionerna, alltså i Stockholm, Göteborg, och Malmö med omnejd.

Det finns väldigt många välkända mord, men ännu mer välkända är kanske de som begick morden. En av Sveriges mest kända mördare än John Ausonius som på 90-talet sköt 11 personer – på sex månader. En av dessa dog och flera skadades för livet. Vid den första skjutningen använde han ett lasersikte och därför gav media honom smeknamnet ”Lasermannen”.

Alla hans offer hade en sak gemensamt, nämligen en utländsk bakgrund. Lasermannen greps 1992 i samband med ett bankrån och han dömdes sedan till livstids fängelse. Han avtjänar fortfarande sitt straff.

En annan mördare som de flesta känner till är Anders Eklund. Han blev välkänd för hela svenska folket 2008 efter mordet på Engla, men har minst ett mord till på sitt samvete. Även han dömdes till livstids fängelse och avtjänar fortfarande sitt straff.

Mordet på utrikesministern Anna Lindh, år 2003, kommer nog de flesta ihåg. Hon knivhöggs på varuhuset NK i Stockholm och avled senare på sjukhus. Två veckor senare greps Mijailo Mijailović och året därpå dömdes han till livstids fängelse.

Utöver alla kända mördare finns det även några personer som har blivit kända för mord som de inte har begått, antingen genom att de har anklagats för mord och senare blivit friade eller också för att de har tagit på sig mord som de inte begått.

Ett mycket välkänt exempel på det sistnämnda är förstås Thomas Quick, eller Sture Bergwall som han heter idag. På 90-talet hamnade han på mentalsjukhus och började erkänna ett stort antal mord som hade begåtts i Sverige och andra nordiska länder under de senaste 30 åren. Totalt rörde det sig om ett 30-tal mord som han tog på dig och han dömdes för åtta stycken av dessa mord – trots att det varken fanns några vittnen eller någon teknisk bevisning.

Thomas Quick var Sveriges första seriemördare, tills det senare visade sig att han hade hittat på allting och inte hade begått dessa mord. År 2008 tog han tillbaka alla sina erkännanden, 2013 friades han, och 2015 skrevs han ut från rättspsyk.

Dråp är en form utav mord, men skillnaden mellan mord och dråp är att dråp är en ”mildare” form utav mord. Omständigheterna avgör huruvida det rör sig om ett mord eller ett dråp. Det ska dock alltid finnas en avsikt att döda, oavsett om det rör sig om ett mord eller ett dråp.

Att mörda någon för att man känner sig hotad kan till exempel vara ett dråp, men det beror helt på situationen – det kan även vara ett mord, beroende på hur hotfull situation är. Att mörda någon av barmhärtighet, till exempel någon som är dödssjuk för att ta slut på personens lidande, är ofta ett dråp.

Om det rör sig om ett misstag, till exempel att man inte ser en person som korsar vägen och råkar köra ihjäl personen, då handlar det istället om vållande till annans död. Det är också ett brott, men inte fullt lika allvarligt och straffas inte alltid med fängelse, men det kan göra det.

Mord och dråp straffas däremot alltid med fängelse. Straffet för dråp är fängelse i minst sex år och max tio år. Straffet för mord är fängelse i minst tio år, och max arton år, eller livstids fängelse.