Vad är skillnaden mellan diabetes typ 1 och typ 2? • Vad är skillnaden?

Diabetes har blivit en av våra stora folksjukdomar, runt 450 000 personer i Sverige har någon form utav diabetes – vilket är ungefär 4% av befolkningen. Det finns flera olika sjukdomar under namnet ”diabetes”, men typ 1 och 2 känner förmodligen nästan alla till. Utöver det finns även graviditetsdiabetes, men även flera sorter utav diabetes – även om de inte är lika vanliga eller lika välkända.

Alla former utav diabetes har en sak gemensamt; att kroppen, eller närmare bestämt bukspottkörteln, inte tillverkar tillräckligt med insulin. Det finns flera skillnader mellan diabetes typ 1 och 2, men den största skillnaden är att vid typ 1 har produktionen av insulin upphört helt, medan vid typ 2 tillverkas för lite insulin. Typ 2 kan även motverkas och botas, medan typ 1 inte har något botemedel. Med andra ord är typ 1 allvarligare än typ 2.

I övrigt skiljer sig sjukdomarna åt en del också. Det kan handla om olika orsaker till varför sjukdomen uppstår, hur de behandlas, och så vidare. Typ 1 brukar oftast uppkomma när man är barn eller tonåring, men kan även komma senare. Typ 2 uppkommer oftast senare, i 25-årsåldern, men vanligtvis ännu senare. Typ 2 kallas ibland för ”åldersdiabetes” just eftersom den är vanligast bland äldre. Men det kan variera – typ 1 kan komma mycket senare i livet och även yngre kan drabbas av typ 2. Typ 2 går att förebygga och ibland till och med bli frisk ifrån, detsamma gäller dock inte typ 1 – den kan inte botas på något sätt.

Diabetes är främst indelat i två olika typer, typ 1 och typ 2. Utöver det finns även graviditetsdiabetes, samt några mindre vanliga sjukdomar – LADA, MODY, och sekundär diabetes. Man skulle kunna dela in diabetes i fem olika typer istället för två, och det är också vad forskare föreslår att man borde göra. Men i dag är det främst typ 1 och typ 2 man brukar prata om. Den sistnämnda är vanligast, cirka 85-90 procent har just diabetes typ 2, medan bara 10 procent har typ 1. Dock är typ 1 den allvarligare sorten och den som inte går att bota. Det kan vara svårt att skilja på diabetes typ 1 och typ 2 eftersom de är så pass lika. Men det är viktigt att få rätt diagnos för att kunna få rätt behandling.

Typ 1

Vid typ 1 slutar kroppen att producera insulin, vilket beror på att celler i bukspottkörteln har blivit skadade och förstörda. Om man drabbas av typ 1 måste man behandlas med insulin, det vill säga injektioner. Många som drabbas sent kan dock klara sig med bara tabletter i något år innan man börjar med insulin eftersom sjukdomen ofta utvecklas långsammare om man är äldre när man blir sjuk.

Förut skiljde man mer på typ 1 och 2; den förstnämnda kallades för barn- och ungdomsdiabetes medan den sistnämnda kallades för åldersdiabetes. Detta eftersom nästan enbart barn och ungdomar drabbades av typ 1, medan typ 2 drabbade nästan enbart äldre människor.

Det är fortfarande vanligast att barn och ungdomar drabbas av typ 1, men det kan även komma senare. Då går insjuknandet även långsammare, men går ändå inte att stoppa eftersom typ 1 inte går att bli frisk ifrån. Det är dock ändå viktigt att upptäcka det i god tid för att kunna ställa rätt diagnos och påbörja behandling.

Typ 2

Vid typ 2 minskar känsligheten för insulin, vilket kallas insulinresistens och därmed ökar även insulinbehovet. Vid typ 2 finns flera olika behandlingar och ibland behöver man kombinera flera. Diet, tabletter, och ibland även insulin används för att behandla typ 2. I första hand fokuserar man på att förändra livsstilen och lägga om kosten eftersom typ 2 ofta beror på sådant som övervikt och högt blodtryck.

Typ 2 är också vanligast bland äldre, men kan även drabba yngre personer. Denna sjukdom kan även motverkas, och bli av med, och det är inte alltid som man behöver behandlas med insulin. Även denna sjukdom är viktig att upptäcka i tid, inte enbart för diagnos och behandling, utan även för att det ökar chansen att få bort sjukdomen. Det är dock inte alltid som sjukdomen upptäcks i god tid utan ibland kan det dröja flera år. Ibland kan en hjärtinfarkt vara ett av de första symptomen.

Varför får man diabetes?

Det är svårt att säga vem som får diabetes och varför. Både typ 1 och typ 2 är till viss del ärftliga, men det är inte alltid som det beror på det. Om en förälder har diabetes typ 1 finns det 5% risk att barnet får det; om båda föräldrarna har diabetes är risken 10-20%. Det är alltså större risk att ett barn drabbas av diabetes om någon av föräldrarna, eller båda två, har det – men det är långt ifrån säkert. Endast 1 av 10 som drabbas av diabetes typ 1 har en förälder eller nära släkting som har sjukdomen. Man tror att miljöfaktorer kan spela in, men varför man får just denna typ av diabetes kan vara svårt att veta.

Även typ 2 är till viss del ärftligt, men beror många gånger även på livsstil. Kost och fetma kan vara orsaken för vissa. I andra fall handlar det om högt blodtryck, stigande ålder, och genetik. Kvinnor drabbas oftare än män. Även sömnbrist har kunnat kopplas till denna typ av diabetes.

Symptom vid diabetes

Det är samma symptom på diabetes typ 1 och 2. Vanligaste symptomen är att man dricker mycket, kissar mycket, och är trött. Vid typ 2 kommer symptomen långsammare och många har därför sjukdomen utan att veta om det. Drabbas man av typ 1 i vuxen ålder kan insjuknandet också gå långsammare.

Andra symptom kan vara viktminskning, dimsyn, klåda, ökad hunger, domningar i händer och fötter, långsam sårläkning, hudförändringar, blödande tandkött, huvudvärk, och muntorrhet.

Följdsjukdomar vid diabetes

Vid såväl typ 1 som typ 2 finns det risk för följdsjukdomar, framför allt vid typ 1. De kommer dock oftast efter några år och är vanligast om blodsockret ofta ligger för högt eller går mycket upp och ner. En del har stora problem att hålla det på en jämn nivå trots att de är mycket noggranna och gör allt de kan, andra är helt enkelt lite slarviga och tänker inte lika mycket på vad de äter och dricker, slarvar med att ta insulin, eller håller inte koll på hur blodsockret ligger.

Ögonsjukdomar, njursjukdomar, och hjärt- och kärlsjukdomar, nervsjukdomar, och stroke är några exempel på sjukdomar som diabetiker löper högre risk att drabbas av. Sår på fötterna kan också förekomma och ibland behöver foten amputeras. Även parodontit, att tandköttet drar sig tillbaka så att tänder och käkben blir lösa, förekommer tre gånger oftare hos diabetiker än hos personer som inte har diabetes.

Oftast går det dock att motverka många följdsjukdomar. Förutom att hålla koll på blodsockret och behandling hjälper det många gånger att tänka på sin livsstil – att inte röka, motionera regelbundet, äta sunt, hålla vikten, och undvika stress.

Diabetes i Sverige

Närmare en halv miljon människor i Sverige har diabetes. Det är dock svårt att veta exakt hur många det är, speciellt då man tror att många lever med oupptäckt diabetes – man tror att ungefär var tredje fall av diabetes typ 2 är oupptäckt.

Av de som har diabetes har 10% typ 1, och 85-90% har typ 2. Det är alltså ungefär 50.000 personer i Sverige som har diabetes typ 1, varav cirka 7000 av dem är barn. Sedan 80-talet har antalet barn som insjuknar i diabetes fördubblats.

Sammanfattning

Diabetes typ 1 och typ 2 är två olika sjukdomar, men med många likheter och mycket gemensamt. Sjukdomsbilden är i stort sett densamma för båda sjukdomarna; insjuknandet kan vara detsamma, symptomen är samma, och de kan ibland behandlas på samma sätt – men inte alltid.

Typ 1 beror på att kroppen helt slutar producera insulin, och den sjukdomen kan man inte bli frisk ifrån utan har hela livet. Typ 2 beror på att kroppen producerar för lite insulin och ibland kan man bli frisk. Diabetes typ 1 är vanligast bland barn och ungdomar, men kan även komma senare. När det gäller typ 2 är det precis tvärtom; det är vanligast bland äldre, men kan även drabba yngre personer.

Vid typ 1 måste man behandlas med insulin, men insjuknar man i vuxen ålder kan man ibland klara sig med tabletter första året eftersom sjukdomen ofta utvecklas långsammare hos vuxna. Vid typ 2 kan man ibland behandlas med insulin, ibland med tabletter, och ibland behöver man bara ändra sin livsstil. Ibland kan man även kombinera flera behandlingar.

Även om typ 1 är allvarligast och inte heller går att bota är typ 2 mycket vanligare – cirka 85-90% av de som har diabetes har typ 2 och bara 10% har typ 1. Närmare en halv miljon människor i Sverige har diabetes och man tror att många dessutom kan ha det utan att veta om det eftersom det kan dröja flera år innan man upptäcker typ 2.