Vad är skillnaden mellan riksdag och regering?

Är det någon skillnad mellan riksdag och regering eller är det bara olika namn på samma sak? Nej, riktigt så enkelt är det inte, utan det är två skilda saker, men de är beroende utav varandra för att svensk demokratisk politik ska fungera.

Vart fjärde år är det val till riksdag och de politiska partier, block, med flest röster bildar regering. Det är regeringen som leder landet, men de granskas utav riksdagen.

Så med andra ord är det de svenska folket som utser vilka som ska sitta i riksdagen genom att rösta vart fjärde år. Utifrån valresultatet ser man hur många mandat varje parti får i riksdagen. Riksdagen består utav 349 mandat.

Vid första mötet efter ett val utser riksdagen en talman och en vice talman som ska leda det politiska arbetet. Talmannen får inte rösta eller delta i de olika politiska debatterna. Det är sedan talmannen som leder debatten om vilka som ska bilda regering och lägger sedan fram ett förslag som det ska beslutas om i riksdagen.

Det förslag som får flest ja-röster i riksdagen om vilka som ska bilda regering kan vara de med flest mandat, alltså de som har majoritet i riksdagen. Man kan få flest mandat även om man inte får över hälften utav rösterna i en omröstning, om något eller några av de politiska partierna lägger ner sina röster. Ofta består det utav flera partier med någorlunda lika politiska åsikter som går samman så att de har övertaget i antal röster gentemot de övriga partierna.

När det sedan har röstats igenom vilka som bildar regering för att leda landet utser de den partiledare som ska bli statsminister. Det är sedan statsministern som bestämmer vilka som ska ingå i regeringen, antingen från det egna partiet eller från de andra partierna som de samarbetar med. De som ingår i regeringen kallas för ministrar eller statsråd och de ansvarar för olika departement t.ex. försvarsdepartementet, utbildningsdepartementet, eller utrikesdepartementet för att nämna några olika departement.

Det är i första hand partierna själva som tar fram kandidater till att sitta i riksdagen. När sedan svenska folket röstar kan de på röstsedlarna se namn som är föreslagna att i en bestämd ordning ingå i en kommande riksdag. Sedan är det beroende på hur många procent av rösterna som de olika partierna får i riksdagsvalet som bestämmer hur många mandat som ska ingå i riksdagen.

Man kan, om man vill, kryssa för ett speciellt namn på valsedeln om man vill se denna person representera det parti man röstar på i riksdagen. Om t.ex. en person långt ner på listan får väldigt många personröster kan det hända att de avancerar på listan som partiet bestämt och därmed kan komma att sitta i riksdagen för att representera sitt parti.

I riksdagen tas det flera tusen beslut varje år. Alla sittande ledarmöten kan omöjlig sätta sig in i alla beslut som ska fattas, så därför delas riksdagen in i olika utskott för olika områden. Det finns 15 utskott och varje utskott ska bestå utav minst 15 personer. Exempel på utskott är försvarsutskottet, arbetsmarknadsutskottet, och skatteutskottet. Hur många ledarmöten som ska representera det egna partiet i de olika utskotten bestäms utifrån hur stort partiet är i riksdagen. Att det alltid är ett ojämnt antal ledarmöten i varje utskott beror på att de ibland behöver rösta angående ett beslut som ska fattas. Så alla 349 ledarmöten delar in sig i de olika utskotten.

Utskotten specialiserar sig inom olika områden t.ex. skola, försvaret, eller miljön och för att kunna ta bra beslut inom dessa områden kontaktas ofta experter som kan ge sin syn på saken inom sitt specifika område. Det är de olika departementen inom regeringen som lämnar förslag, prepositioner, till utskotten som de sedan diskuterar hur man ska kunna lösa. Även oppositionen kan lämna in förslag, motioner, till utskotten.

Det kan exempelvis komma in förslag på någon lagändring inom skolan som lämnats in utav utbildningsdepartementet och även av oppositionen, då får utskottet i uppgift att diskutera ämnet och försöka lösa det på bästa sätt. Skulle det behövas blir det en omröstning angående förslagen inom utskottet. Det färdiga förslaget lämnas sedan in till riksdagen där det sker en omröstning om förslaget ska antas eller inte. Om en majoritet utav personerna i riksdagen säger ja till ett förslag från utskottet får regeringen, i det här fallet utbildningsdepartementet, i uppgift att verkställa förslaget.

Ibland antas ett förslag utan omröstning, vilket kallas acklamation, eftersom de flesta i riksdagen står bakom förslaget oavsett partitillhörighet. Det blir alltid regeringens uppgift att verkställa beslutet även om det inte blir omröstning i riksdagen.

Samarbete mellan olika partier i riksdagen är viktigt för svensk politik, det kan ibland innebära kompromisser mellan olika riksdagspartier inom vissa områden eftersom inget parti i riksdagen har egen majoritet.

Riksdagen har en viktig återkommande uppgift varje höst, nämligen att besluta om budgeten för landet. Regeringen lämnar in en preposition om hur de tycker att staten ska använda sina pengar. Detta förslag diskuteras sedan utav ledamöterna i riksdagen och sedan går det till omröstning i kammaren så vida förslaget godkänns eller inte.

Talmannen är den person som leder riksdagens arbete. Talmannen är med och diskuterar med riksdagspartierna, leder debatter i kammaren, och när ledamöterna ska fatta beslut. Den viktigaste uppgiften en talman har är när Sverige byter regering. Då föreslår talmannen vem som ska bli statsminister och är även med innan och leder diskussionerna mellan partierna.

Det är regeringen som leder landet, men det är fortfarande riksdagen som beslutar. Till sin hjälp har regeringen olika departement - Statsrådsberedning och Förvaltningsavdelningen som tillsammans kallas för Regeringskansliet och över dessa olika avdelningar är det statsministern som är chef. Den partiledare som har fått i uppgift att leda landet är den som blir statsminister. Statsministern i sin tur utser vilka som ska ingå i regeringen, så kallade ministrar eller statsråd.

De utsedda ministrarna ansvarar för olika samhällsområden, departement. Dessa departement har specialiserat sig inom olika områden som t.ex. bostadsdepartementet och utbildningsdepartementet. Inom de olika departementen tas det fram prepositioner, förslag, på saker de vill ändra som de sedan lämnar till utskotten. Även ledarmöten i riksdagen, som inte ingår i riksdagspartierna, kan lämna in förslag till utskotten, så kallade motioner. Det är också de olika departementens uppgift att se till att det som beslutas i riksdagen genomförs.

För att se till att allt sköts ordentligt utav regeringen finns det ett utskott som heter konstitutionsutskottet som granskar att de följer reglerna. Skulle det komma fram att regeringen missköter sig kan riksdagen se till att sittande regering måste avgå.

En minoritetsregering är när sittande regering inte har tillräckligt många mandat i riksdagen för att kunna få igenom sina förslag, utan att söka mandat utanför regeringen. I dagens Sverige är det mycket vanligt att det är en minoritetsregering som styr landet. Därför är det extra viktigt med kompromisser och samarbete utanför de egna partiet för att de ska kunna styra landet så bra som möjligt.

Sverige är ju som bekant medlemmar i den europeiska unionen, EU. Det innebär att vi samarbetar med andra EU-länder angående bl.a. jordbruket, miljön, handeln, och många andra saker. Det är ministrarna i sittande regering som ingår i ett så kallat ministerråd där ministrar från de andra EU-länderna ingår. I ministerrådet diskuteras och beslutas det saker som ska gälla alla EU-länder.

Innan det kan tas beslut från Sveriges ministrar måste de ha stöd från våran riksdag; därför pratar de med riksdagens EU-nämnd inför varje möte med ministerrådet. Alla partier som sitter i riksdagen ingår i EU-nämnden. Med EU-nämnden tar de upp vad som ska diskuteras och beslutas i ministerrådet, detta kallas samråd.

Demokrati är att alla människor är lika mycket värda, ska ha samma rättigheter, och ha rätten att få vara med och bestämma. Exempel på demokrati är att vi har riksdagsval vart fjärde år här i Sverige, vilket ger människor rätten att vara med och bestämma vilka som ska sitta i riksdagen. Vi är också med och bestämmer vilka som ska sitta i Kommun och Landsting som styr där vi bor.

Det är svenska folket som genom val vart fjärde år bestämmer vilka som ska sitta i riksdagen. Riksdagen består utav 349 ledarmöten På första mötet efter ett val utses en talman och vice talman. Riksdagen består utav 15 utskott och där diskuteras och beslutas det om nya lagförslag genom omröstning. De parti eller partier som samarbetar och har flest mandat i riksdagen får i uppgift att bilda regering. Det är dock vanligt med minoritetsregering i Sverige, vilket innebär att den sittande regeringen inte har tillräckligt många mandat för att få igenom sina förslag. Man kan få flest mandat utan att ha över hälften utav de 349 mandaten om något eller några partier lägger ner sina röster.

Det är talmannen som lämnar förslag på vem som ska bli statsminister och hen är den som utser de andra ministrarna som ska ingå i regeringen. Det är regeringen som leder landet, men det är alltid riksdagen som tar alla beslut. Regeringen består utav flera departement.

Vi har demokrati i Sverige - folket får vara med och bestämma genom att bl.a. rösta till riksdag, kommun, och landsting. Sverige är medlemmar i EU. Ministrarna i regeringen ingår i ett ministerråd inom EU där olika länder samarbetar om gemensamma beslut som ska gälla alla medlemsländer. I EU-nämnden ingår alla politiska partier i riksdagen.