Vad är skillnaden mellan bakterie och virus?

Hur många är vi inte som undrar om det är ett virus eller en bakterie vi har fått när vi får en förkylning eller ont i halsen? Hur ofta tror vi inte att, får jag bara lite antibiotika så blir allt bra fort? Men hur ligger det egentligen till? Hjälper antibiotika mot allt? Hur vet man om det är ett virus eller en bakterie man blivit sjuk av? Blir man sjuk utav alla bakterier och virus? Vad skiljer virus och bakterier åt? Skiljer det överhuvudtaget något mellan dem? Vi tittar lite närmare på virus och bakterier för att se vad som kan tänkas skilja dem åt och om de enbart orsakar sjukdom.

Skillnaden mellan ett virus och en bakterie är att en bakteriesjukdom går oftast att behandla med antibiotika, vilket man inte kan behandla virus med. En virussjukdom får man låta självläka eller med annan förebyggande behandling.

En annan skillnad är att bakterier är små encelliga organismer med egen ämnesomsättning medans virus är väldigt små mikroorganismer som inte har egen ämnesomsättning. Det innebär för ett virus att de måste söka sig till en levande cell för att kunna överleva och med hjälp av cellen bilda flera viruspartiklar. Dessa viruspartiklar söker sig vidare till andra levande celler som passar just det viruset och kan på så vis föröka sig och orsaka en infektion.

Bakterier däremot kan föröka sig själva genom delning och behöver till skillnad från virus ingen annan levande cell för att överleva. Det är mycket enklare att behandla en bakteriesjukdom eftersom man genom provtagning kan ta reda på vilken bakterie det rör sig om och på så sätt ordinera rätt sorts antibiotika för just den bakterien.

Rör det sig däremot om en virussjukdom är det inte bra alls att ordinera antibiotika. Att det har skett felaktig ordination av t.ex. penicillin är en utav anledningarna till att vissa bakterier, med hjälp utav virus, har utvecklat resistens mot penicillin.

Ett virus är alltså en väldigt liten mikroorganism som endast kan överleva om den får tillgång till en levande cell eftersom den inte har någon egen ämnesomsättning. Med hjälp utav cellen tillverkar viruset nya viruspartiklar som sedan söker sig till andra celler för att föröka sig. Eftersom ett virus inte har någon egen ämnesomsättning räknas de inte som något levande, men kan trots det överleva i väldigt tuffa miljöer både inuti och utanför kroppen i väntan på att rätt sorts cell ska dyka upp.

Man har upptäckt att det finns över 600 olika sorters virus som kan infektera oss människor. Ett virus kan även infektera bakterier och kallas då för bakteriofager. Många utav dessa virus finns normalt hos oss människor, men orsakar oftast ingen sjukdom eftersom vårt immunförsvar håller koll på dem. Dessa virus kan orsaka ett symtom om kroppens immunförsvar är nedsatt på grund av t.ex. en annan sjukdom.

De virus som inte finns latent i våra kroppar och som får tillgång till en värdcell som kan orsaka en virussjukdom sprids ofta via luften, kroppsvätskor, avföring, och direktkontakt med smittkällan. När detta händer identifierar vårt immunförsvar viruset och sedan kan det ta olika lång tid att bli frisk beroende på om viruset är känt sedan tidigare eller är helt nytt för kroppen.

En bakterie är mycket större än ett virus och har dessutom egen ämnesomsättning. Det innebär att bakterier inte behöver någon annan levande cell för att överleva och de kan dessutom dela sig själva för att föröka sig. De flesta bakterier är inte så farliga för oss människor, snarare tvärtom hjälper de till att underhålla vårt immunförsvar.

Bakterier finns överallt omkring oss. I våra kroppar finns det som vi brukar kalla för normal bakterieflora som främst finns i våra tarmar och i magen. Ca 75% utav immunförsvarets celler finns i tarmarna och i vår mage. Där hjälper de nyttiga bakterierna i vår normala tarmflora immunförsvaret så att vi ska må så bra som möjligt. Är det obalans i mage och tarmar kan det orsaka t.ex allergier eller inflammationer.

Ibland används bakterier i olika livsmedel för att de är nyttiga eller för att förbättra kvaliteten på livsmedlet. Många utav dessa bakterier är extra bra att vi får i oss eftersom det inte finns så mycket utav dessa i vår normalflora. Ett exempel är olika yoghurtsorter som tillsatt acidophilus- och bifidobakterier som hjälper oss att hålla god balans i tarmarna.

Trots att de flesta bakterier är ofarliga kan vissa orsaka infektioner. T.ex kan en tarmbakterie hamna på fel ställe i kroppen och då orsakar den en infektion som antingen vårt immunförsvar klarar av att bota på egen hand eller så behövs det en antibiotikakur. Bakterier brukar delas in i olika bakteriestammar som avgör vilken sorts behandling som krävs för just den bakterien om vi skulle bli sjuka.

Många virus är ofarliga och orsakar kanske bara en förkylning och feber. Om immunförsvaret känner igen viruset kan förkylningen gå över ganska fort. Är det däremot ett för kroppen okänt virus som orsakat förkylningen så tar det längre tid och då kanske man kan behöva ta till något receptfritt läkemedel från apoteket för att t.ex. få ner febern för att hjälpa kroppen lite. Det kan vara bra att prata med apotekspersonalen som är utbildade inom detta så att man får ett läkemedel som kan lindra så bra som möjligt.

Även vad vi kallar vinterkräksjukan orsakas av ett virus. Häftiga kräkningar och diarré kännetecknar denna virussjukdom och kan undvikas bäst om man är extra noggrann med hur man hanterar livsmedel och handhygienen.

Herpes är ett exempel på virus som det inte finns något botemedel emot. Blir man smittad av herpes återkommer det hela livet med jämna mellanrum och kommer oftast runt munnen eller könsorganet. För att lindra herpes finns det receptbelagda läkemedel som man kan få om besvären är svåra. Detta läkemedel botar inte herpes utan lindrar bara. Annars läker herpes utav sig själv tills det dyker upp igen nästa gång.

Det finns några sjukdomar som orsakas utav ett virus som vi i dagligt tal brukar kalla för barnsjukdomar. Dessa är ofarliga, men det finns vissa saker man kan göra för att lindra dem.

De vanligaste barnsjukdomarna orsakade utav virus:

• Kliande röda blåsor över hela kroppen som kan variera i mängd.
• Vattkoppor kan lindras med en dusch så att det inte kliar så mycket eller med någon kylande salva.
• Idag finns det även ett vaccin mot vattkoppor. Man brukar säga att ju tidigare man får vattkoppor desto lindrigare blir det. Om man som vuxen får denna barnsjukdom brukar man bli väldigt sjuk.
• Det brukar felaktigt sägas att har man inte haft vattkoppor som ung så kan man få Bältros när man blir äldre och det är inte sant. Det är snarare tvärtom; har man haft vattkoppor så kan man få Bältros när man blir äldre om man kommer i kontakt med vattkoppor. Detta är för att immunförsvaret kan ha glömt bort hur man skyddar sig mot viruset för att det var så länge sedan man var utsatt för det.

• Hög feber i tre dagar som efterföljs utav ljusröda utslag över hela kroppen som till skillnad från vattkoppor inte kliar.
• Viktigt att ge mycket vätska till barnet när de har hög feber så de inte får vätskebrist.
• För att lindra kan man ta av barnet så mycket kläder som möjligt så att det inte blir för varmt och även ge febernedsättande medicin för barn.
• Denna barnsjukdom får oftast barn under tre år.

• Blåsor i munnen, på händerna, och på fötterna och även lite feber.
• Eftersom man får lite feber är det viktigt med vätska.
• Man kan även mosa maten så att det inte blir så jobbigt att äta.

Vissa barnsjukdomar är det vanligt att barn bli vaccinerade mot idag, så det är mer och mer sällsynt att de förekommer.

Exempel på dessa är:

• Mässlingen
• Påssjuka
• Röda Hund

Även Scharlakansfeber och Kikhosta räknas till barnsjukdomar, men den orsakas av bakterier och behandlas därför med penicillin. Kikhosta går även att vaccinera sig emot.

Det finns också en del virus som kan vara allvarliga för vissa människor. Många utav dessa virussjukdomar har det tagits fram vaccin mot. Detta gör att kroppens immunförsvar känner igen viruset, om man skulle bli utsatt för det, och kan på så sätt göra så att man inte insjuknar i just den virussjukdomen.

Ett exempel på vaccin är influensavaccin som ges till många äldre människor. Ofta har inte denna grupp av människor samma förmåga, som de något yngre eller barn, att klara av en influensa speciellt om de dessutom har någon hjärt- eller kärlsjukdom. Alla människor kan vaccinera sig mot influensa fast det brukar rekommenderas främst till äldre.

Varje år dyker det upp någon sort utav influensavirus som från gång till gång kan variera i hur sjuk man kan bli. Ofta vet forskare/läkare vilken typ utav virus det kommer att handla om och läkemedelsindustrin kan på så sätt tillverka rätt sorts vaccin för just det årets influensa.

Andra exempel på några virussjukdomar man kan vaccineras mot:

• TBE
• Hepatit
• Polio

HIV är också en virussjukdom som man får leva med hela livet om man har blivit smittad. HIV-viruset smittar främst genom samlag eller om man kommer i kontakt med blod som är smittat. Så för att minska risken att få HIV-viruset, om man t.ex. har en ny partner som man inte vet om de har HIV eller inte, så är det väldigt bra om man använder kondom vid samlag och då även vid munsex och analsex.

Det finns inget botemedel mot HIV, men man kan leva nästan som vanligt ändå eftersom det tagits fram väldigt bra medicinering som nästan tar bort allt HIV-virus. En förutsättning är att man tar medicinen resten utav livet. Dessa kallas allmänt för bromsmediciner.

Om man sköter sin medicinering som man ska när man har HIV är risken väldigt liten att man smittar sin partner vid t.ex. oskyddat samlag, men för att vara på den säkra sidan rekommenderas ändå att man ska använda kondom. Sker samlaget med en ny partner är man fortfarande skyldig att använda kondom.

Om en kvinna som bär på HIV-virus blir gravid är risken att barnet får HIV minimal om kvinnan sköter sin medicinering som man ska. Även om man sedan ammar barnet är risken väldigt liten, men samma sak här, mamman måste sköta medicineringen. Sköter man om sin behandling utav HIV enligt föreskrifter man fått så är inte HIV-viruset längre en dödlig sjukdom, utan då säger man att den har blivit en kronisk sjukdom - alltså att den är livslång.

Aids är en följd utav en HIV-infektion där immunförsvaret är så försvagat att kroppen inte svarar på medicinering eller att man har fått diagnosen HIV-virus för sent. Aids är alltså ett sjukdomstillstånd som inte smittar utan gör så att kroppen drabbas utav andra allvarliga sjukdomar och det kan t.ex. vara tuberkulos, ovanliga sorters lunginflammation, eller svampinfektioner i matstrupen. Det finns chanser att behandling mot HIV-virus även kan stoppa AIDS.

Både HIV och AIDS ligger under smittskyddslagen Det innebär att man är skyldig att gå på regelbundna kontroller och tester när man har dessa virussjukdomar. Även om man bara misstänker att man kan vara smittad måste man göra ett test.

Man är också skyldig att informera att man har HIV eller AIDS när man ska ha samlag med någon. Detta kallas informationsplikt. Vissa undantag finns dock om behandlingen utav HIV-viruset fungerar bra, men man är då alltid skyldig att använda kondom.

En vanlig sjukdom som orsakas utav bakterier, streptokocker, är halsfluss. Det är en infektion på halsmandlarna som ska behandlas med antibiotika i tio dagar. Man kan även få en infektion orsakad utav ett virus och ska då inte behandlas med antibiotika. Så det är viktigt att en läkare tar ett prov på halsmandlarna så att rätt orsak till halsflussen konstateras.

Matförgiftning eller kräksjuka p.g.a att man till exempel äter grönsaker som sköljts för dåligt eller fel tillagad köttfärs och kyckling orsakas också utav bakterier. Dessa åkommor läker utav sig själva. Får man diarré som ofta beror på obalans i tarmar och mage går det också oftast över utav sig själv. Det kan däremot vara bra att köpa ett receptfritt läkemedel på apoteket, om det pågår en längre tid eftersom det tillför vätska, salter, och näring.

Exempel på några bakteriesjukdomar som kan behandlas med antibiotika:

• Urinvägsinflammation
• Öroninflammation
• Borrelia
• Lunginflammation
• Gonorré

Gonorré är en könssjukdom som behandlas med antibiotika. Gonorré har tyvärr utvecklat ett slags resistens, motståndskraft, mot många antibiotikasorter, vilket gör den svårbehandlad. Så det är viktigt att den behandlas med rätt sort för att den ska försvinna eftersom det i dagsläget bara finns en sort som biter på gonorré. Gonorré innefattas utav smittskyddslagen, vilket innebär anmälningsplikt och informationsplikt.

Det finns många olika sorters antibiotika som används för att angripa olika sorters bakteriestammar. Många bakterier har utvecklat resistens, motståndskraft, mot olika antibiotikasorter, vilket har blivit ett stort problem, då de har blivit färre sorter eller inget som biter på vissa allvarliga bakteriesjukdomar.

Detta beror på att den alltför enkla åtgärden ifrån läkarnas sida, att skriva ut recept på antibiotika vid olika sjukdomar som liknar en bakteriell sjukdom, utan att riktigt ta redan på om det är ett virus eller vilken sorts bakterie det gäller.

I många länder går det dessutom att köpa antibiotika på apoteken utan recept. Detta bidrar också till ökad konsumtion av fel sort eller helt onödig behandling eftersom det kan vara ett virus som orsakat sjukdomen.

Det finns många olika virussjukdomar. Vissa läker utav sig själv medans andra går att vaccinera sig mot. Man kan dock inte ta hjälp av antibiotika eftersom det inte biter på virus. Bakterier har vi normalt i våra kroppar, så kallad nyttiga bakterier, som hjälper vårt immunförsvar så att vi ska må så bra som möjligt. Det finns även bakterier som orsakar sjukdomar och de flesta utav dessa går att bota med antibiotika och andra läker utav sig själv.