Vad är skillnaden mellan dagis och förskola?

Vad är egentligen skillnaden mellan dagis och förskola? Är det någon skillnad? Är förskola någon förberedelse inför skolstarten? Dagis är en förkortning utav daghem, det kanske vi alla vet, men vad gör de på ett dagis? Vilken ålder har barnen som går på ett dagis eller förskola? Finns det olika inriktningar på hur de arbetar på en förskola?

Ja, det finns många frågor som kan dyka upp, speciellt när det blir aktuellt för en förälder att lämna sitt barn hos barnomsorgen, när det blir dags att börja arbeta igen efter föräldraledigheten. Man läser ofta i tidningar och media om den stora bristen på utbildad personal inom barnomsorgen och det gör väldigt många föräldrar oroliga. Vad behövs det egentligen för utbildning för att arbeta inom barnomsorgen? Det har dessutom varit stora förändringar utav läroplanen inom skolväsendet, har den även påverkat förskolan? Om ja, hur i så fall?

Det är ingen skillnad mellan dagis och förskola, utan det som tidigare hette daghem togs bort, i och med att det kom en ny läroplan 1998, och då beslutades att det skulle heta förskola för att förtydliga verksamhetens pedagogiska innehåll.

Så det är alltså ingen skillnad mellan dagis, en förkortning utav daghem, och förskola utan det är endast ett nytt namn för att förtydliga barnomsorgens pedagogiska verksamhet. Namnet dagis lever fortfarande kvar hos många människor då det är ett allmänt känt ord för en verksamhet som tar hand om barn, men de som arbetar inom verksamheten vill helst att man säger förskola och de flesta vill inte heller att man säger dagisfröken utan förskolelärare. Inom förskolan kan förskollärare och barnskötare få en anställning, men eftersom arbetsmarknaden skriker efter utbildad personal är det inte helt ovanligt att det är outbildade barnskötare på förskolorna runt om i Sverige.

Förskolans syfte enligt skollagen:

“Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling, och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.”

Förskolan enligt skollagen och läroplanen

Det är skollagen som styr förskolan och precis som inom annan verksamhet i skolväsendet så är de skyldiga att följa läroplanen för förskola, Lpfö98. Förskolans läroplan innehåller enbart strävansmål till skillnad mot den obligatoriska skolan där det även ingår uppnåendemål. Det är sedan upp till varje enskild förskola och dess pedagoger att utforma hur de ska arbeta för att hjälpa barnen mot dessa strävansmål, att skapa möjligheter för lärande i förskolan.

Enligt skollagen ska förskolans arbete dessutom dokumenteras för att kunna följas upp, utvecklas, och utvärderas. Förskolläraren har ett ansvar att varje barns lärande och utveckling dokumenteras. Förskola i Sverige är en skolform som kommunerna enligt lag är skyldiga att erbjuda barn mellan 1-5 år. Vårdnadshavare som studerar eller förvärvsarbetar har alltså rätt att placera sina barn inom barnomsorgen från ett års ålder och barnet har även rätt att behålla sin plats om vårdnadshavaren skulle bli arbetslös eller föräldraledig.

Från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år har de rätt till allmän förskola på 15 timmar i veckan som är avgiftsfri, övrig tid tar de flesta kommuner ut en maxtaxa som är baserat på vårdnadshavarnas inkomst. Den högsta avgiften som kan tas ut är 1260 kronor i månaden för första barnet.

Förskolan ska alltså stå för utbildning och undervisning som det första steget i utbildningstrappan som det står skrivet om i läroplanen. Under ledning utav en förskollärare sker undervisningen tillsammans med annan personal, barnskötare, för att främja barnens utveckling och lärande. Förskolan är alltså en egen skolform och leds utav rektor eller förskolechef.

Personalen på en förskola planerar verksamheten så att barnen får skapa, lära, och utforska. Detta gör man t.ex genom att leka, samarbeta, måla, snickra, och sjunga. En annan viktig uppgift för förskolan är att skapa trygghet för både barn och föräldrar.

Förskolan ska lägga grunden till ett lärande, som sedan fortsätter resten utav livet, genom att erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet. Alla föräldrar vars barn går på en förskola ska känna att det är roligt, tryggt, och lärorikt för deras barn att vistas där. Det är viktigt att alla barn ges möjligheten att lära och utvecklas på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna.

Hur kan en dag på förskolan se ut?

För att få en liten inblick i vad som kan vara grovplanerat för en dag i förskolan så följer här ett exempel. Man måste dessutom ha i åtanke att det kan hända mycket runt omkring som kan omkullkasta en planering t.ex att personal är sjuk, barn som bråkar eller gör sig illa, och/eller något eller några barn som behöver extra uppmärksamhet p.g.a olika orsaker, och då får man improvisera och göra det bästa av situationen.

En dag på förskolan kan se ut så här:

• 06.30 - Förskolan öppnar och vårdnadshavare kommer löpande för att lämna sina barn. Barnen kan fram till frukost sysselsätta sig med att rita, pyssla, eller bygga.
• 07.00 - Frukost fram till ca 7.30. De barn som kommer senare får äta frukost hemma.
• 07.30 - Fri lek ute.
• 09.00 - Samling. Detta är den stund på dagen då man kan samla barnen i gruppen och gemensamt få en bra start på dagen och det ger barnen en ökad möjlighet att känna grupptillhörighet. På samlingen pratar man om vilka som är närvarande, vilken dag det är, och vad man ska göra under dagen.
• 09.45 - Rörelselek. T.ex på plint, matta, pall, stående och i rörelse. Barnen använder sina kroppar för att förbereda sig för resten utav dagen. De släpper och griper, böjer och sträcker, rullar m.m. Barnen kan vara uppdelade i olika grupper som är anpassade efter barnens behov. Det kan röra sig om allt från enkla till mera avancerade utmaningar.
• 11.00-12.00 - Lunch.
• 12.00 - 13.15 - Vila. De barn som behöver sova gör det och de andra barnen läser bok, spelar spel, eller ritar.
• 13.15 - Aktivitet. Tanken här är att barnen ska få tillämpa det de förberett under förmiddagen genom rörelseleken. Ute eller inne.
• 14.15 - Mellanmål.
• 14.45 - Eftermiddagsaktiviteter. Planerade samarbetsövningar, sångstund, eller skapande ute eller inne. Fri lek.
• 17.30 - Förskolan stänger.

Vad finns det förutom den traditionella pedagogiken inom förskolan?

Det vanligaste är att barnen går i en kommunal förskola med vanlig traditionell pedagogik, men det finns även vissa inriktningar hos privata förskolor att söka sig till. Exempel på några andra pedagogiska tankesätt är Freinet, Montessori, Reggio Emilia, och Waldorf.

Sammanfattning

Daghem, dagis, är ett begrepp som försvann i och med att den nya läroplanen kom 1998. Då infördes namnet förskola för att förtydliga barnomsorgens pedagogiska verksamhet. Förskolan styrs utav skollagen och arbetar efter läroplanen för förskola, som är lagar och förordningar som regeringen har bestämt. Enligt skollagen är det också kommunens skyldighet att se till att alla barn från ett års ålder får en plats på förskolan om deras vårdnadshavare ansöker om det.

Förskolan är en egen skolform och styrs utav rektor eller förskolechef. De anställda pedagogerna och barnskötarna har som ansvar att se till att alla barn får de verktyg de behöver för att främja lärande och utveckling genom lek, skapande, och att de får utforska.