Vad är skillnaden mellan Vitamin D och Vitamin D3?

Det är inte lätt att skilja mellan alla vitaminer och mineraler som finns och som vi behöver få i oss. Alla är bra på olika sätt och vi mår dåligt av att få i oss för lite av en vitamin eller mineral. De är helt enkelt viktiga för vår hälsa och vårt välmående, men att hålla isär alla är inte så enkelt – det finns ju otroligt många olika vitaminer och mineraler. Att veta hur vi får i oss varje vitamin och mineral, varför vi behöver dem, och vilka symptom som tyder på en specifik brist – ja, det är nästintill omöjligt.

Just D-vitamin är lite extra krånglig att hålla koll på, av flera olika anledningar faktiskt. En anledning är att det finns hela fem olika D-vitamin – D1, D2, D3, D4, och D5. Oftast pratar man dock om D2 och D3, och långt ifrån alla känner ens till dessa två. Väldigt många tror att det bara finns en D-vitamin, men det stämmer alltså inte. Dock behöver man inte ha koll på samtliga fem D-vitaminer, utan främst D2 och D3.

D-vitamin är ett samlingsnamn för samtliga D-vitaminer. D2 är vegetabilisk och kommer alltså från växtriket, medan D3 kommer från djurriket och från solens strålar.

Men om du inte ens har koll på dessa två så är det ingen fara, för nu tänkte vi kolla närmare på dessa. Du kommer få veta vad det är för skillnad mellan dessa vitaminer, varför vi behöver D-vitamin, hur vi får i oss tillräckligt med D-vitamin och hur man märker en brist – samt vad man gör åt det, och hur man kan motverka brist.

Sedan kommer du att ha stenkoll på vad D-vitamin är, hur du får i dig det, och vad D-vitaminbrist innebär. Detta är nämligen en mycket viktig vitamin så det är viktigt att försöka få i sig tillräckligt av den och att bota en eventuell brist.

Samlingsnamn

Av alla fem D-vitaminer som finns så talas med främst om två; D2 och D3. Detta beror på att dessa är viktigast för oss och våra kroppar och dessutom samarbetar dem och därav behöver man inte få i sig samma mängd utav alla. När man använder samlingsnamnet ”D-vitamin” så syftar man alltså på D2 och D3, och även ”Vitamin D” kan användas för att benämna båda vitaminerna.

D-vitamin lagras i kroppen och en stor del av det får vi i oss genom solen. Men i Sverige har vi ju främst sol på sommaren, och därför får vi sällan tillräckligt för att det ska räcka hela året. Därför är D-vitaminbrist vanligt i Sverige och det är även vanligt att man har det utan att veta om det.

Symptom så som nedstämdhet och trötthet är vanliga på vintern och många tror att det är naturligt under mörka månader trots att det många gånger egentligen är en D-vitaminbrist som är orsaken. Men visst är det på sätt och vis naturligt – vi får för lite sol, bildar för lite D-vitamin, och får därför brist. Och just nedstämdhet och trötthet är två av symptomen på D-vitaminbrist.

Även om detta inte alltid är orsaken så finns det ändå alltid en orsak till sådana symtom och för många är det just D-vitaminbrist. Det kan vara en god idé att ta ett blodprov, det är enkelt och man får snabbt veta om det rör sig om en brist eller inte.

D-vitaminbrist

Trots att vi inte är särskilt bortskämda med sol i Sverige, och trots att många lider av D-vitaminbrist, så rekommenderas ingen särskild hög dos D-vitamin av Livsmedelsverket. Läkarna är inte särskilt noggranna med att poängtera vikten av D-vitamin heller och de är sällan särskilt kunniga när det handlar om D-vitamin och D-vitaminbrist. Detta trots att det är ett stort problem i Sverige och vi skulle behöva öka kunskapen och uppmana alla att ta tillskott – även de som inte har någon brist.

Vid brist på D-vitamin brukar läkarna ordinera en dos på 800 IE eller 2000 IE per dag, och sällan mer än så. Enligt många näringsexperter, kostrådgivare, och liknande så är 2000 IE den dagsdos man bör ta när man inte har någon brist. Många rekommenderar även att man tar D-vitamin varje dag, och året runt, eller åtminstone från september eller oktober och fram till mars eller april.

Läkare anser dock oftast att tillskott av D-vitamin endast behövs när man har brist och även Läkemedelsverket anser att vi får i oss tillräckligt av vitaminet genom kost och från solen. Att många lider av D-vitaminbrist motbevisar dock detta; de flesta människor skulle alltså behöva ta D-vitamintillskott åtminstone under mörkare månader.

I Sverige rekommenderar man dock att barn upp till 2 år får tillskott av D-vitamin, i form av D-droppar som man ofta får gratis från BVC. Tidigare var rekommendationen 5 år, men detta ändrades för drygt 10 år sedan, samtidigt som man tog bort A-vitaminet och AD-droppar blev D-droppar. Att man fortsätter ge D-vitamin och rekommenderar detta för barn upp till 2 år visar ändå hur pass viktigt detta vitamin är och hur svårt det är att få i sig om man inte får tillräckligt med sol.

Vilka symptom ger D-vitaminbrist?

Brist på D-vitamin visar sig på många olika sätt, två vanliga symtom är nedstämdhet eller depression samt trötthet. Det är ofta dessa symptom som gör att man upptäcker bristen, vilket dels kan bero på att det märks tydligt och även kan påverka ens vardag väldigt mycket. Det är tydliga symptom, helt enkelt, vilket ofta gör att man efter ett tag går till en läkare.

Det är dock inte alltid som man tar blodprov, utan ibland konstaterar man att det rör sig om till exempel en depression utan att först ta blodprover. Därför kan man ibland själv behöva be om att få ta blodprover – och då är det viktigt att även kolla till exempel järn och B12 då dessa kan ha liknande symptom.

När det gäller D-vitaminbrist så ger det många olika symptom; eller det kan ge många olika, rättare sagt. Man får sällan alla symptom, men man kan få många av dem, eller bara några stycken. D-vitaminbrist ter sig på olika sätt hos olika personer, en del kanske inte märker det så mycket och kanske främst märker av något enstaka eller ett par symtom, medan andra har många symptom och mår väldigt dåligt. Det beror delvis på hur svår bristen är, men även en likvärdig brist kan vara olika för olika personer – och även från gång till gång.

Några av alla symptom på D-vitaminbrist är;

• Trötthet. Och tröttheten brukar inte försvinna oavsett hur mycket man sover.
• Nedstämdhet/depression.
• Värk i kroppen, det kan vara i såväl leder och skelett som i muskler.
• Muskelsvaghet. Man kan till exempel uppleva att man inte orkar lyfta eller bära lika mycket som innan eller kanske knappt orkar lyfta någonting alls.
• Nedsatt immunförsvar.
• Sämre kondition.
• Högt blodtryck.
• Irritation.
• Sömnproblem, att man till exempel har svårt att somna eller sover oroligt.
• Ökade svettningar.
• Man kan tappa mer hår än vanligt.
• Om man försöker gå ned i vikt så kan detta bli svårare om man har D-vitaminbrist.
• Huvudvärk.
• Svårigheter att bli gravid.
• Hudproblem.
• Benskörhet/frakturer. Detta gäller främst om man är närmare, eller över, 30 år. Då slutar kroppen nämligen att bilda benmassa, vilket gör att D-vitaminbrist kan snabba på symptomen för benskörhet. För äldre eller vid långvarig och svår brist kan det innebära att man bryter ben.

Vem behöver D-vitamin?

Det korta svaret är; alla, såklart. D-vitamin är väldigt viktigt och alla människor behöver få i sig D-vitamin genom kosten och solen, och eventuellt även genom tillskott. När det gäller D-vitaminbrist så kan även detta drabba alla, vem som helst kan få det. Sedan finns det givetvis de som löper större risk att drabbas av D-vitaminbrist. Och det finns ett flertal olika riskgrupper;

• De som inte får tillräckligt med sol under sommaren, alltså inte vistas så mycket i solen eller oftast har heltäckande kläder när de vistas i solen.
• Personer med mörk hudpigment.
• Personer med fettmalabsorption. Det vill säga till exempel vid leversjukdom, Crohns sjukdom, och så vidare.
• Överviktiga personer, samt de som har gjort en gastric bypass operation. Detta beror på att fettväv binder upp D-vitaminet då det är fettlösligt.
• Veganer, eller de som av någon anledning inte äter fisk och/eller mjölkprodukter.
• Barn som ammas och inte får D-vitamintillskott.
• Gravida som inte äter livsmedel med D-vitamin eller som bär heltäckande kläder.

Hur får man i sig tillräckligt med D-vitamin?

D-vitamin kan man få i sig på tre olika sätt; genom kosten, från solens strålar, och med hjälp av tillskott. Det sistnämnda rekommenderar man vanligtvis enbart till barn under 2 år och de som redan har brist, eller som löper risk att få det. Det är dock bra för alla att ta tillskott.

Många tror att det finns risker med att få i sig för mycket D-vitamin, men det krävs väldigt stora mängder för att det ska bli för mycket. Att ta en låg dos året runt eller kanske en lite högre under mörkare månader är ingen fara, om man inte redan får i sig väldigt stora mängder, men det är högst osannolikt att man får det i Sverige.

Under sommaren kan vi fylla på depåerna med hjälp av solen. Detta räcker tyvärr sällan för hela året, men det är ändå bra att passa på att vistas i solen och fylla på med D-vitamin när man kan. Tänk då på att inte ha heltäckande kläder, utan snarare så lite kläder som möjligt.

Solskydd försämrar upptaget från solen, så om man använder solskydd bör man vara så mycket som möjligt i solen. Man kan även vänta en liten stund med att ta på solskydd. Så lite som 20-30 minuter per dag räcker, utan solskydd så hinner kroppen ta upp 10.000 IE av D-vitamin – vilket är väldigt mycket.

Vi får även i oss D-vitamin genom det vi äter. Om man inte tar något D-vitamintillskott så är det extra viktigt att försöka äta mat som innehåller D-vitamin, speciellt under mörkare årstider då vi inte får i oss D-vitamin från solen. Att försöka äta något livsmedel med D-vitamin varje dag kan vara en bra idé.

Exempel på livsmedel som innehåller D-vitamin;

• Abborre, gös, lax, inlagd sill, sardiner, öring, makrill, och flera andra feta fiskar.
• Svampar så som Karl Johan, kantarell, och trattkantarell.
• Äggrätter.
• Mjölk och grädde.
• Ost.
• Lever.

Sammanfattning

D-vitamin är en väldigt viktig vitamin, eller egentligen fem olika vitaminer. Det är dock främst två av dem som man pratar om och dessa två är viktigast för kroppen, nämligen D2 och D3. D-vitamin är ett samlingsnamn för samtliga D-vitaminer, eller främst för D2 och D3. Vi får i oss D-vitamin genom kosten, från solens strålar, och med kosttillskott i tablettform eller flytande.

D-vitamin lagras i kroppen, så egentligen behöver vi inte få i oss det dagligen. Ändå är det svårt att få ett tillräckligt lager under sommaren, och många lider av D-vitaminbrist under vintern. Depression och trötthet är vanliga symptom på en sådan brist, men det finns många olika symptom för D-vitaminbrist.

Eftersom D-vitamin är fettlösligt är det viktigt att ta tillskott tillsammans med mat, och gärna fet mat. På så sätt förbättras upptaget, men många påstår att det till och med är helt onödigt att ta tillskott utan fett eftersom det inte skulle tas upp alls då. Om man tar tillskott i flytande form så är fettet redan tillsatt och det gäller även vissa kapslar. Tabletter bör dock tas med mat, och då allra helst någorlunda fet mat.

Om man misstänker att man lider av D-vitaminbrist så bör man gå till en läkare och få ta blodprover, då kan man även kolla flera andra vitaminer och mineraler samtidigt, då många andra brister kan ge liknande symptom. Man kan även köpa D-vitamintillskott receptfritt, det brukar ta ett par veckor innan man märker skillnad.

Under vinterhalvåret kan det vara en bra idé att ta ett tillskott även om man inte har brist för att helt enkelt undvika brist. Man kan även försöka äta extra mycket mat som innehåller D-vitamin under vinterhalvåret, och vistas så mycket som möjligt i solen under sommaren – gärna en stund utan solskydd, och utan heltäckande kläder.