Vad är skillnaden mellan ADHD och ADD?

Vad handlar egentligen ADHD och ADD om? Vad är det begrepp för? Varför just dessa bokstäver? Kan vem som helst ha ADHD och ADD? Frågorna är många om dessa två begrepp och vi kommer nedan att försöka reda ut de två bokstavskombinationerna, så att det möjligen kan ge lite mera kunskap och förståelse för vad ADHD och ADD betyder.

ADHD är en bokstavskombination som innebär att personen bl.a har uppmärksamhetsproblem och koncentrationssvårigheter, vilket också är vanligt hos personer med ADD. Har man diagnosen ADHD så har man också en hyperaktivitet som man inte har vid diagnosen ADD.

ADHD = Attention Deficit Hyperactivity Disorder

ADD = Attention Deficit Disorder

Som man ser så är ADHD och ADD det nästan samma sak förutom H som i ADHD betyder hyperaktiv, vilket en diagnos för ADD saknar. Hyperaktivitet är en väldigt vanlig symtom vid ADHD. En person med diagnosen ADHD kan vara väldigt hyperaktiv, utåtagerande, samt ha svårt med uppmärksamheten medans en med diagnosen ADD kan vara väldigt blyg, tystlåten, och disträ. Bara för att en person får diagnosen ADD betyder det inte att de är helt passiva utan snarare har svårt att ta sig för saker och slutföra saker, medans hyperaktivitet är ett mer utpräglat symtom hos personer med ADHD.

Procentuellt sett är diagnosen ADHD vanligare hos pojkar medans ADD är vanligare hos flickor. De flesta blir med åren väldigt duktiga på att hantera sin ADHD och forskning visar att det är en diagnos som följer en hela livet. ADD däremot visar att många forskare är osäkra på hur långt upp i vuxen ålder diagnosen finns kvar, samt att en del hävdar att symtomen finns kvar längre hos kvinnor än hos män.

Forskning visar att ärftlighet har en betydelse för att få ADD eller ADHD om många i samma familj och släkt har fått diagnosen. ADD är ofta svårare att upptäcka eftersom de inte har samma utmärkande symtom som vid ADHD med sin utpräglade överaktivitet.

• Man har svårt att kontrollera sin ilska och kan ofta göra tokiga saker utan att tänka på konsekvenserna.
• Man har svårt att veta hur man ska bete sig mot t.ex sina kamrater och andra människor.
• Koncentrationssvårigheter.
• Man har svårt att lära sig läsa och skriva.
• Man har i allmänhet svårt med inlärning.
• Man har svårt att hantera motgångar.
• Känslorna pendlar ofta snabbt upp och ner.

Som vi har nämnt tidigare är hyperaktivitet, överaktivitet, ett vanligt symtom hos personer med ADHD, men det betyder t.ex inte att alla barn som är busiga, har svårt att sitta still, eller lätt blir arga har diagnosen utan det kan bero på andra omständigheter. Personer med diagnosen ADHD har alltså ofta problem med sitt utåtagerande, har svårt med uppmärksamheten, och är hyperaktiva. Speciellt barn kan uppfattas som väldigt uppmärksamhetskrävande och intensiva.

Personer med ADHD blir lätt rastlösa och har svårt att sitta still. Som vuxen har man ofta lärt sig att hantera sin rastlöshet vid t.ex stillasittande genom att byta ställning ofta, medans barn kan börja springa omkring och klättra för att stimulera rastlösheten. Ofta har personer med ADHD svårt att lyssna på vad andra säger för att de fort tappar fokus för att ge sin uppmärksamhet till något annat som händer runt omkring dem. T.ex kan ett barn tappa fokus på en genomgång snabbt för att istället titta ut genom fönstret för att se vad som händer på skolgården.

• Man är känslig mot bullriga och stökiga miljöer.
• Man har svårt med sömnen då tankar oftast tar över när det är dags för att sova.
• Man är disträ, tystlåten, och blyg.
• Man har svårt att kontrollera sina känslor.
• Man har svårt att ta tag i saker som måste göras.
• Att inte tänka på konsekvenserna genom att göra först och tänka sen.

Även här är det viktigt att komma ihåg att bara för att man t.ex är blyg, tystlåten, disträ, eller har svårt att koncentrera sig ibland behöver det inte betyda att man har diagnosen ADD utan det kan helt enkelt vara dagsformen som avgör hur man mår just då.

Personer med ADD har väldigt lätt för att dagdrömma och har svårt att koncentrera sig precis som personer med ADHD när det t.ex är genomgångar i skolan eller om det är på en föreläsning med arbetet. Att inte tänka på konsekvenserna utav sitt handlande hör också till en typisk symtom som de personer med ADD har.

Personer med ADD kan ofta uppfattas som slarviga då de har en tendens till att vara glömska och ofta glömmer bort t.ex möten, att ta med sig sina nycklar, eller att ta med mobilen. Att de lätt blir uttråkade och har svårt att slutföra vad de tar sig för är också typiska symtom för ADD-personer.

Ta kontakt med din vårdcentral, eller om du är under 18 år din skolsköterska eller ungdomsmottagning, för att få en remiss till en neuropsykologisk utredning om du misstänker att du kan ha ADHD eller ADD. Utredningen för att konstatera om man har ADD eller inte görs utav en psykolog eller läkare genom att intervjua anhöriga, olika tester, och en medicinsk undersökning. Är det barn man misstänker har diagnoserna görs ofta utredningen på barnmottagningen eller hos barn- och ungdomspsykiatrin.

Samma sak utreds vid misstanke om ADHD, men det görs en grundlig kartläggning av ditt liv utav en terapeut. Man måste också på något sätt koppla sitt beteende till barndomen vid utredning i vuxen ålder för att kunna ställa diagnosen ADHD. Vid vuxen ålder görs också vidare utredningar om man kan ha andra psykiska besvär då det är vanligt hos personer som får diagnosen ADHD.

Det går inte att bota ADHD, men man kan göra livet lättare att leva med ADHD genom olika behandlingsmetoder:

• Olika sorters terapi som t.ex KBT som innebär att man framförallt koncentrerar sig på nuet och framtiden. Genom att lära sig utav tidigare händelser i livet och genom dessa kunna hantera situationen bättre om liknande situationer dyker upp igen, så att de inte ställer till problem eller utgör hinder i sitt vardagsliv.
• Arbetsterapi så att man kan få hjälp med att strukturera upp sitt arbete.
• Centralstimulerande mediciner som kan skrivas ut från 6 års ålder så att det blir lättare att sitta still, hantera sina känslor, och att kunna koncentrera sig bättre.

ADD går inte heller att bota, men med olika former av hjälpmedel kan man skapa sig förutsättningar att hantera olika situationer i framtiden:

• Terapi och arbetsterapi som kan ge en hjälp att hantera vardagen.
• Ha en välstrukturerad vardag genom att undvika stress.
• Förståelse från anhöriga och omgivningen och att personer i din närhet får kännedom om diagnosen, så att de kan hjälpa till med anpassningar t.ex i skolan eller på arbetet för att det ska bli så bra som möjligt för dig.
• Det finns även mediciner att få för att underlätta vardagen som din läkare kan skriva ut.

Idag använder man inte begreppet damp utan nu innebär det att man har ADHD och DCD samtidigt. Förutom problematiken man har när man har diagnosen ADHD har man även problem med motoriken. DCD innebär att man har svårt att tolka syn, hörsel, och känselintryck. DCD står för Developmental Coordination.

Autism är till stor del ärftlig och innebär kortfattat att personer med diagnosen har svårt för att ta in och tolka information, vilket ofta leder till att de har svårt att uppfatta hur andra människors känslor, tankar, och behov kan tillgodoses av just dig.

Tydliga symtom hos barn med autism är:

• Man har svårt med kontakten med andra barn och vuxna.
• Man har svårt att samtala normalt med andra människor.
• Man har dålig fantasin i lek och är väldigt begränsade i sitt beteende.
• Man har väldigt få, men snäva intressen.

Har man diagnosen aspergers syndrom kan man ofta anses som oförskämd eftersom det inte märks vid första anblicken om en person har diagnosen. Ofta har en person med aspergers ett annorlunda tankesätt och uppfattning om sin omgivning, vilket leder till att de ofta blir missförstådda utan att de förstår varför.

De har inte heller förmågan att läsa mellan raderna eller förstå undertonen i vad som sägs, vilket ofta leder till att de tar allt som sägs väldigt bokstavligt. Personer med aspergers har också väldigt svårt att organisera och planera sin vardag och de har ofta en begåvning för något speciellt i ett, just för dem, specifikt ämne.

Tourettes syndrom, TS, är en diagnos med symtomen att man som barn börjar med tvångsmässigt upprepande rörelser eller läten som kallas tics. Dessa tvångsmässiga tics upphör eller blir lindrigare hos vuxna personer. Misstänker man att ens barn eller en själv har tourettes syndrom är det viktigt att söka läkarvård så att man kan få stöd och den förståelse man behöver för att underlätta sin vardag. TS får man oftast i kombination med någon annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

ADHD är ett huvudbegrepp där hyperaktivitet är ett utmärkande symtom och ADD är en bokstavsdiagnos som har många likheter med ADHD, men utan hyperaktivitet. Det går inte att bota ADHD eller ADD fast det finns många hjälpmedel för att underlätta vardagen för personer som fått diagnoserna.

Gemensamt för ADHD och ADD är att de ofta har uppmärksamhetsproblem, koncentrationssvårigheter, och svårt att styra sina känslor som kan pendla både upp och ner på nolltid. Även konsekvenser utav sitt eget handlande är något de olika diagnoserna har gemensamt eftersom de ofta handlar först och tänker efter sedan.