Vad är skillnaden mellan etik och moral?

Vad är skillnaden mellan etik och moral egentligen? Är det någon skillnad överhuvudtaget eller är det olika ord för samma sak? Vad handlar det egentligen om? Är det ena eller andra bra eller dåligt? I vilka sammanhang använder vi oss av de olika begreppen? Finns det någon lag som säger att man t.ex måste följa vad som är etiskt och moraliskt rätt?

Vi tittar på vad de olika orden innebär för att se om det finns några skillnader och likheter mellan begreppen och även om innebörden för etik och moral kan uppfattas olika mellan olika personer.

Moral handlar om vad vi människor faktiskt gör och vilka åsikter vi har när det handlar om rätt och fel, gott och ont. Etik i sin tur är hur vi bör tänka kring vad som är rätt och fel, gott och ont, och varför det är rätt eller fel, gott eller ont, alltså hur vi tänker och känner angående moral.

Etik och moral handlar alltså om vad som är gott och ont, rätt och fel. Men det är viktigt att skilja på vad som är rätt och fel enligt juridiska lagar och ur en etisk synvinkel. Att något är rätt enligt lagen innebär inte automatiskt att det är rätt enligt etiken.

Det är lag och norm som avgör om man gör rätt. Därför är det alltid fel med mord, tortyr, misshandel o.s.v., men även handlingar som kanske inte är direkt olagliga men som går mot normen för hur man bör vara. Man får t.ex. inte ljuga eftersom samhället inte skulle fungera om alla ljög och ingen gick att lita på.

Moral

Moral handlar om hur vi människor beter oss i vissa situationer och vad vi själva anser är rätt och fel, utifrån vissa etiska regler. Man brukar säga att man har god moral om man är ärlig, hjälpsam, omtänksam, och gör goda saker.

T.ex om man hittar en plånbok full med pengar så lämnar man in den till polisen, man hjälper en gammal dam som har handlat med att bära hennes tunga matkassar, eller om man reser sig och ger sin sittplats till en person som har svårt att stå i en fullsatt buss, då är det tecken på att man har god moral.

Om man däremot sitter kvar på sin plats i bussen trots att någon annan kanske behöver den bättre eller om man hittar en plånbok med pengar så behåller man pengarna utan en tanke på att någon saknar sina pengar, då är det ett beteende som är omoraliskt.

Etik

Etik handlar om olika tankesätt vi har för att uppnå vad som är rätt och vad som är gott. För att veta vilken handling som är rätt så måste vi även ställa oss frågan vad det är vi vill åstadkomma. Är det t.ex lycka vi vill känna så är det en handling som medför lycka som är den rätta, men då måste man även ställa sig frågan om det är någon annan man måste ta hänsyn till eller om det bara är ens egen lycka man vill uppnå.

Om man tänker etik t.ex i situationen med att man överlåter sin sittplats i en fullsatt buss så kan det ju vara så att de flesta tänker att det är etiskt rätt eftersom personen har svårt att stå en längre tid på bussen, men för andra så kanske det inte är så självklart utan de tycker att de själva behöver sitta ner för att de har haft en jobbig dag på jobbet och är trötta. Så med andra ord så kan det som känns rätt för en person kanske inte känns riktigt bra för någon annan.

Förenklat så kan man säga att det finns olika handlingssätt för att avgöra om något är etiskt rätt. Handlingssätten utgår ifrån vad som överensstämmer med vissa regler, handlingens konsekvenser, personens avsikter med handlingen, eller personens egenskaper.

Konsekvensetik

Inom konsekvensetiken koncentrerar man sig på handlingens resultat. Man menar att en handling endast är rätt om handlingen leder till ett bättre resultat än en annan handling som personen kan välja.

Problemet med detta tankesätt är att man inte vet hur en handling man gör nu kan påverka andra människor i framtiden. Människor som blir lyckliga just nu kanske blir olyckliga senare.

Pliktetik

Pliktetik handlar om hur handlingen motsvarar vissa moraliska regler och principer. T.ex  om en chef eller en lärare säger till dig att utföra en uppgift som inte bryter mot någon lag skall du alltid utföra den, eftersom det är din plikt som elev eller anställd att följa den normen. Säger en domare till dig att du är utvisad skall du följa reglerna.

Rättighetsetik

Rättighetsetik är ett slags pliktetik där handlingen anses rätt om den gynnar våra rättigheter och inte kränker någons rättigheter.

Sinnelagsetik

Inom sinnelagsetiken anses en handling endast rätt om den utförs med goda avsikter.

Dygdetik

Dygdetik menar att det är personen som utför handlingen som är den som ligger i centrum och inte själva handlingen. En dygd är ett bra karaktärsdrag som t.ex omtänksam och inom dygdetiken så anses en handling rätt endast om den utförs av en omtänksam person.

Vad är dubbelmoral?

Fritt översatt kan man säga att dubbelmoral är när man har höga moraliska principer för andra människor än de man har för sig själv och att man rekommenderar andra moraliska principer än de man följer i sitt eget liv.

Exempel på dubbelmoral:

• att man förbjuder sina barn att röka fast man själv röker.
• att man anklagar andra för att inte följa trafikregler fast man själv inte håller hastighetsbegränsningarna eller andra trafikregler.
• att barnen måste äta grönsaker till maten medans man själv inte gör det för att man inte tycker om grönsaker.
• anklagar sin partner för att vara otrogen när det är en själv som är otrogen trots att man varit överens om att vara trogna och ärliga mot varandra.

Vad betyder sensmoral?

Sensmoral är något man lär sig utav en berättelse, historia, händelse, och/eller en film. Om t.ex en berättelse handlar om en lögnare så är lärdomen, sensmoralen, utav berättelsen att man inte ska ljuga eller om filmen handlar om en tjuv så är sensmoralen av filmen att man inte ska stjäla.

Sammanfattning

Moral är det vi människor faktiskt gör i praktiken utifrån vissa etiska regler. Det handlar om vad vi anser rätt och fel, gott och ont. En människa med god moral är oftast omtänksam, ärlig, hjälpsam, och gör goda saker.

Etik utgår ifrån handlingar vi gör som leder till vad vi tycker är rätt och gott. Handlingssätten utgår ifrån vad som överensstämmer med vissa regler, handlingens konsekvenser, personens avsikter med handlingen, eller personens egenskaper. Dessa handlingssätt delas in i konsekvensetik, pliktetik, rättighetsetik, sinnelagsetik, och dygdetik.