Vad är skillnaden mellan arbetare och tjänsteman?

På arbetsmarknaden finns det som de flesta utav oss vet arbetare och tjänstemän, men vad är det för skillnad? Alla som har en anställning eller ett vikariat på arbetsmarknaden är ju arbetare så varför kallas en del tjänstemän? Vad är det som avgör om man tillhör det ena eller andra? Är det skillnad på de arbetsuppgifter man utför eller är det något annat som avgör om man är arbetare eller tjänsteman?

Om vi tänker efter lite så förstår vi nog att det är skillnad i arbetsuppgifter som avgör om man tillhör kategorin arbetare eller tjänstemän, men om man ska säga mer konkret, vad är det som skiljer i arbetsuppgifterna? Vi tittar på vilka skillnaderna är och försöker även hitta olika yrken som mer tydligt kan visa på vad skillnaden är för att det ska bli mer lättförståeligt. Det kan också vara bra att veta vilket fackförbund man ska tillhöra för att få veta vilka avtal som gäller för antingen arbetare eller tjänstemän.

Skillnaden mellan arbetare och tjänsteman är de arbetsuppgifter man utför och det medför att man tillhör olika fackförbund, som i sin tur har helt olika strategier i sina kollektivavtal.

Så, som vi redan hade listat ut är det arbetsuppgifterna som skiljer mellan arbetare och tjänstemän. Enkelt kan man säga att arbetare är de som arbetar i den direkta verksamheten medans tjänstemän arbetar mer med förberedande uppgifter eller på kontor. Det är alltså inte personliga egenskaper som avgör om man är arbetare eller tjänsteman, utan vad man har för uppgifter.

Tillhör man kategorin arbetare så har man arbetsuppgifter där ett arbetareavtal tillämpas och tillhör därför något utav fackförbunden inom LO. Det innebär att arbetare är de personer där lönen och villkoren bestäms av gruppens kollektiva, gemensamma, styrka. För arbetsgivaren är utbyteskostnader d.v.s kostnaden för rekrytering, upplärning, och produktionsförluster lägre än den gemensamma styrkan. I ett arbetsavtal är höjningar utav löner, minimilöner, höjda ersättningar, och starka arbetstidsregler väldigt viktiga.

För tjänstemän gäller tjänstemannaavtal och följer därför kollektivavtalen i ett TCO- eller SACO-förbund. Det innebär att det är arbetsgivarens utbyteskostnader för den enskilde individen som bestämmer lön och arbetsvillkor. Dessa kostnader är oftast högre än den kollektiva styrkan. De flesta tjänstemannaförbund har tecknat extremt renodlade tjänstemannaavtal d.v.s de är sifferlösa, anger inte löner och löneökningar, utan de är istället procedurregler. Det innebär att den enskilde medlemmen har en rätt och en möjlighet emot arbetsgivaren driva sin betydelse för verksamheten och sitt värde på arbetsmarknaden.

Tilläggas bör att kollektivavtalstillhörighet är något som till största delen styrs utav regler och inte något som arbetsgivaren och den anställde själva kan komma överens om.

Vad är det som avgör om man har tjänstemanna-eller arbetar sysslor?

I huvudsak kan man säga att typiska sysslor för tjänstemän är:

• personalledning
• administrativa sysslor
• planering
• inventering
• utredning
• uppföljning, analys, och uppföljningsarbete
• schemaläggning
• budgetarbete
• ekonomistyrning
• fakturering
• bokföring
• bokslut
• lönehantering
• certifieringsarbete
• marknadsföring
• PR-arbete
• kundvård

När det handlar om arbetssysslor är de i huvudsak mer praktiska t.ex lokalvårdare, industriarbetare, butiksbiträde, målare, och personal inom hemtjänsten, men det finns vissa arbetartjänster som innehåller lite administrativa sysslor och personalledning fast då aldrig i någon större omfattning. Det finns även tjänstemannatjänster som innebär både praktiskt och administrativt arbete, men ofta p.g.a högre akademiska studier klassas de som tjänstemän. Veterinär, sjukgymnast, och receptionist är några exempel på sådana tjänstemannatjänster.

LO-förbund

LO är en sammanslutning utav 14 fackförbund och dessa är:

• Byggnadsarbetareförbundet
• Elektrikerförbundet
• Fastighetsanställdas Förbund
• GS, Facket för Skogs-, Trä-, och Grafisk bransch
• Handelsanställdas Förbund
• Hotell- och restaurangfacket
• Industrifacket Metall
• Kommunalarbetareförbundet
• Livsmedelsarbetareförbundet
• Musikerförbundet
• Målareförbundet
• Pappersindustriarbetareförbundet
• Seko, Service- och kommunikationsfacket
• Transportarbetarförbundet

Dessa fackförbund är de som tar fram kollektivavtal för arbetare.

TCO-förbund

SACO-förbund

SACO består utav hela 22 stycken självständiga fackförbund som bedriver intresse och yrkesfrågor, för tjänstemän, inom den egna yrkeskåren. Gemensamt för dessa fackförbund är att de består utav yrkes- och examensgrupper. Följande fackförbund ingår i SACO:

• Akademikerförbundet SSR
• Civilekonomerna
• DIK
• Fysioterapeuterna
• Jusek
• Kyrkans Akademikerförbund
• Lärarnas Riksförbund
• Naturvetarna
• Officersförbundet
• Reservofficerarna
• Saco studentråd
• Sjöbefälsföreningen
• SRAT
• Sveriges Arbetsterapeuter
• Sveriges Arkitekter
• Sveriges Farmaceuter
• Sveriges Ingenjörer
• Sveriges Läkarförbund
• Sveriges Psykologförbund
• Sveriges Skolledarförbund
• Sveriges Tandläkarförbund
• SULF
• Sveriges Veterinärförbund

Ord som är bra att känna till betydelsen för på arbetsmarknaden:

Ackord - Lönesystem som är rörlig och bestäms efter prestationen under en viss tid.

Allmänna anställningsvillkor - De villkor som inte gäller lön utan arbetstid, övertid, obekväm arbetstid, och etc.

Arbetsgivaravgift - Sociala avgifter som arbetsgivaren betalar in till staten för den anställde, en viss procent utav lönesumman.

Avtal - Juridiskt bindande överenskommelse.

Avtalsperiod - Avtalets längd.

Bruttolön - Lön före skatt.

Förbundsavtal - Rikstäckande kollektivavtal.

Föräldralön - Löneutfyllnad som regleras i kollektivavtal och betalas ut till föräldraledig.

Generalstrejk - En stor strejk som gäller nästan hela arbetsmarknaden.

Generellt påslag - Lönepåslag som är lika stort för alla.

Individgaranti - Den löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde garanteras.

Individuell lönesättning - Lönerna sätts för varje enskild individ utifrån specifika lönekriterier som bygger på t.ex erfarenhet, kunskaper, och engagemang.

Inflation - Prisökning på varor och tjänster.

Klausul - Tilläggsbestämmelse eller undantag i ett avtal.

Konjunktur - Upp och nedgångar i ekonomin.

LAS - Lagen om anställningsskydd.

Lokala förhandlingar - Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på arbetsplatserna.

Lokal pott - Den summa pengar som enligt det centrala avtalet ska fördelas lokalt.

Låglönepott - En modell som LO-förbunden har använt för att höja de lägsta lönerna.

Löneväxling - En del utav löneökningen byts mot en förmån t.ex pension.

Medarbetaravtal - Gemensamt avtal som gäller arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.

Minimilön - Den lägsta lönen som är tillåten enligt kollektivavtalet.

Nattmangling - När förhandlingar i slutskedet drar ut på tiden så att de fortsätter långt in på natten.

Nettolön - Lön efter skatt.

Nollavtal - Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar. Lönerna bestäms istället lokalt.

Parter - De som deltar i en förhandling.

Reallön - Lön i förhållande till prisnivå.

Strejk - En stridsåtgärd som innebär att arbetstagarna vägrar arbeta.

Tillsvidareanställning - Fast anställning.

Visstidsanställning - Anställning som upphör ett bestämt datum.

Yrkande - Avtalskrav.

Sammanfattning

Skillnaden mellan arbetare och tjänsteman är att arbetare i huvudsak utför det praktiska arbetet på en arbetsplats och tjänstemän har som arbetsuppgift de mer administrativa sysslorna. Arbetare följer arbetsvillkoren som förhandlats fram utav LO-förbunden och tjänstemän som avtalats av SACO- eller TCO- förbunden.

Om en anställd ska tillhöra avtal för arbetare eller tjänstemän är i största mån helt styrt utav regler inom de olika kollektivavtalen och därför inget arbetsgivaren eller den anställde själva kan komma överens om.