Vad är skillnaden mellan timlön och månadslön?

Timlön och månadslön är ju något man får när man utför ett arbete, men vad är skillnaden? Är det förmånligare med månadslön än med timlön eller är det tvärtom? Kan man ha antingen månadslön eller timlön när man har en tillsvidareanställning? Vad eller vem är det som avgör om man ska få månadslön eller timlön vid en anställning på viss tid eller tillsvidare? Hur fungerar det med semester och sjukersättning om man har timlön eller månadslön? Vad säger de olika fackförbunden i sina avtal vad gäller timlön och månadslön?

Det kan vara bra att vara uppdaterad på vad som gäller när man får en anställning med månadslön eller timlön. På t.ex en ny arbetsplats kan det vara bra att ta reda på om arbetsgivaren följer kollektivavtalet, som gäller för just den inriktningen som det nya arbetet har, och om de då följer rekommenderade löner och vad som gäller vid timlön och månadslön. Vi tittar på vad som är skillnaden mellan månadslön och timlön, för att se om det ena är mer förmånligt än det andra, eller om det helt enkelt inte spelar någon roll för den enskilde arbetstagaren.

Månadslön innebär att man får samma summa varje månad oavsett om det är en lång eller kort månad, medans en timlön bara betalas ut för de timmar man arbetat under en månad och kan därför variera om det har varit en kort eller lång månad.

Kortfattat kan man säga att har man timlön får man endast betalt för den tid man arbetat, det görs inga avdrag vid frånvaro, vid semester ges en semesterlön som är beräknad på tidigare arbetade timmar, och vid sjukfrånvaro kan man få 80% utav timlönen. Månadslön ger samma lön varje månad, extra lön om man t.ex arbetar övertid, det görs ett avdrag vid sjukfrånvaro, och man har rätt till samma lön vid semester.

Detta innebär alltså att man med månadslön t.ex i december med många röda dagar får ut samma lön som om det vore en månad utan röda dagar, men om man har timlön så får man ingen lön för de röda dagarna, om arbetet inte innebär arbete på röda dagar, utan enbart för de timmar man arbetat och i och med det så skulle lönen bli mindre för t.ex december.

Med timlön innebär det också att man får ut sin lön månaden efter den inarbetade månaden. T.ex om man börjar en ny anställning i januari då får man ingen lön på utbetalningsdagen samma månad utan den betalas ut först i februari och det man arbetat i februari betalas ut i mars o.s.v. Har man däremot månadslön och påbörjar sin anställning i januari så får man lönen samma månad på utbetalningsdagen.

Det är vanligt att en arbetstagare har timlön om de arbetar efter ett visst schema eller är tillgängliga vid behov på en arbetsplats där beläggningsgraden är varierande. Timlön är oftast en anställningsform som tillämpas om anställningen är under en viss tid, men naturligtvis finns det undantag där den anställde är tillsvidareanställd och ändå har timlön. Om man som arbetstagare har en tillsvidareanställning är det vanligast att man får en månadslön. Skattemässigt så spelar det ingen roll om man har timlön eller månadslön utan de beskattas lika.

Lön

En arbetsgivare är alltid skyldig att informera sin/sina anställda om lön och när den ska betalas ut. I princip kan en anställd och arbetsgivare komma överens om vilken lön som helst. Är arbetsgivaren bunden utav ett kollektiv- eller hängavtal så kan det dock finnas särskilda bestämmelser de måste ta hänsyn till t.ex butiksavtalet inom Handelsanställdas Förbund som kräver att en anställd som arbetar heltid ska ha månadslön.

Lönebesked

Ett lönebesked till en anställd måste innehålla följande:

• personuppgifter.
• datum för löneutbetalning.
• hur lönen har betalats ut.
• bruttolön, lönebeloppet för skatt.
• skatteavdragets storlek i kronor och procent.
• nettolön, utbetald lön.

Ett lönebesked kan också innehåll lite annan information t.ex:

• semesterdagar.
• antal uttagna semesterdagar.
• kvarstående semesterdagar.
• utbetald semesterlön.
• värdet utav förmåner, t.ex fri kost.
• andra utbetalningar som t.ex reseersättning.

Semesterlön

Semesterlön är den lön man får som anställd i samband med semesterledighet. Har man månadslön får man oftast semesterlön enligt sammalöneregeln och för timlön beräknas den enligt procentregeln. Man har även rätt till semesterlön om man avslutar sin anställning eller om man har haft en kortare anställning.

Kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare och en facklig organisation och innehåller bl.a löne- och anställningsvillkor. Det är frivilligt för arbetsgivaren att teckna ett kollektivavtal, men de är tvungna att förhandla om det om en facklig organisation begär det. En arbetsgivare blir bunden av kollektivavtal genom att bli medlem i en arbetsgivarorganisation. En arbetsgivare kan också teckna ett så kallat hängavtal om de inte är medlem i någon arbetsgivarorganisation eller arbetstagarorganisation och det är ett avtal som kan innehålla särskilt anpassade regler för företaget.

Ett kollektivavtal innehåller t.ex regler om:

• anställningsformer
• övertid
• löner och ersättningar
• arbetstider
• ledigheter
• uppsägning
• pensions- och olycksfallsförsäkringar

Ersättning vid sjukdom

Om man blir sjuk så har man rätt till ersättning både enligt lag och genom kollektivavtal. Från och med 1 januari 2019 byttes den så kallade karensdagen ut mot ett så kallat karensavdrag som enkelt förklarat är ett avdrag på ca 20% utav en veckolön. Om man är sjuk upp till 14 dagar så är det arbetsgivaren som betalar ut sjukersättning. Skulle  sjukskrivningen vara längre än 14 dagar så ska arbetsgivaren anmäla det till Försäkringskassan, så att man som arbetstagare därefter kan ansöka om sjukpenning därifrån.

Föräldraledighet

Som anställd har man rätt till föräldraledighet när man får eller adopterar ett barn. Man ska anmäla att man ska vara föräldraledig till sin arbetsgivare senast 2 månader i förväg. Som nybliven förälder har man rätt att vara föräldraledig tills dess att barnet är 1½  år gammalt. När man är föräldraledig får man ersättning från Försäkringskassan, föräldrapenning, men det finns också många kollektivavtal som ger en anställd rätt till ytterligare ersättning, så kallad föräldrapenningtillägg som betalas ut genom AFA-försäkring eller föräldralön som betalas av arbetsgivaren.

Föräldrarna får 480 föräldrapenningdagar för ett barn. För barn födda före 1 januari 2014 kan dagarna tas ut fram till att barnet är 8 år eller senast har avslutat sitt första skolår. Om barnet är fött 2014 eller senare så kan dagarna tas ut fram tills de fyller 12 år eller har avslutat sitt femte skolår.

VAB

Föräldrar har rätt att vara hemma med sjuka barn, med ersättning från Försäkringskassan, fram tills barnet har fyllt 12 år.

Fackförbund

Det finns 58 olika fackförbund i Sverige som inriktar sig inom olika yrkesområden. Över hälften utav alla arbetande svenskar är med i något fackförbund. Fackförbundens uppgift är att hjälpa och stötta sina medlemmar inom en hel del områden för att förbättra deras arbetssituation. Hjälpen och stödet kan t.ex gälla löner, anställningsvillkor, arbetsmiljö, juridisk hjälp, vidareutbildning, och jämställdhet. Fackförbunden tillhör i huvudsak 3 centralorganisationer LO, Saco, och TCO.

LO samlar förbund som företräder arbetare och där ingår bl.a:

• Kommunal
• IF Metall
• Byggnads

Saco samlar förbund som företräder akademiker och där ingår bl.a:

• Lärarnas Riksförbund
• Sveriges Ingenjörer
• DIK

TCO samlar förbund som företräder tjänstemän och där ingår bl.a:

• Unionen
• Vision
• Finansförbundet

Sammanfattning

Med timlön får man endast betalt för den tid man arbetat, det görs inga avdrag vid frånvaro, vid semester ges en semesterlön som är beräknad på tidigare arbetade timmar, och vid sjukfrånvaro kan man få 80% utav timlönen. Månadslön ger samma lön varje månad, extra lön om man t.ex arbetar övertid, det görs ett avdrag vid sjukfrånvaro, och man har rätt till samma lön vid semester.

Det kan vara bra att kontrollera om en arbetsgivare följer gällande kollektivavtal eller hängavtal för just den branschen, för att vara säker på att man bl.a får rätt löne- och anställningsvillkor vid anställning.