Vad är skillnaden mellan sunni- och shiamuslimer?

Många är vi som har hört talas om sunni- och shiamuslimer, inte minst genom nyheter och media, men vad är egentligen sunni- och shiamuslimer? Finns det någon skillnad? Har de samma trosuppfattning? Varför kallas de inte bara för muslimer? Frågorna kan bli oändliga när man börjar tänka på det, så vi tittar lite närmare på vad som kan vara skillnaden och om det finns likheter mellan de två olika grenarna inom islam.

Skillnaden mellan sunni- och shiamuslimer är vem de anser vara den rättmätige efterträdaren till profeten Muhammed. De har olika uppfattning om hur man tolkar nedskrivna berättelser om Muhammeds sätt att leva.

Profeten Muhammed är den som startade den religiösa tron islam. Hans mål var att få ett nytt samhälle som skulle tro på islam och tro på sin gud Allah, man hade dessutom regler om jämlikhet och sammanhållning. Muhammed dog när han var över 60 år och det var efter hans död som sprickor mellan olika grupper inom islam uppstod. Den stora delningen inom islam börjar alltså med att vissa grupper har olika uppfattning om vem som är den rättmätige att efterträda Muhammed som profet, ledare.

Sunnimuslimer menar att det är Muhammeds vän och svärfar, Abu Bakr, som är den rättmätige att efterträda Muhammed som profet, kalif. Det blev också så att det var Abu som blev den nye kalifen, ledaren. Detta blev början på konflikter mellan olika grupper inom islam.

Shiamuslimer anser nämligen att ledarskapet ska stanna inom familjen och tycker att det är Muhammeds kusin Ali, som också är gift med Muhammeds dotter, som är den rättmätige efterträdaren som profet, ledare. Ali blev senare kalif, ledare efter Abu Bakr, Umar och Uthman. Men det är det att han inte blev kalif direkt efter Muhammed som har skapat konflikt mellan stora grupper och skapat sunni- och shiamuslimer.

Denna konflikt lever fortfarande kvar eftersom shiamuslimer anser att den enda sanna världsliga kalifen är Ali, den förste imamen, den första andliga muslimske ledaren. Sunnimuslimer tycker däremot att Ali bara är en ledare, kalif, i mängden. Detta medför fortfarande att shiamuslimer vill att den som ska leda islam ska vara en som är släkting till Ali medans sunnimuslimer tycker att det kan vara den som är mest lämpad för uppgiften.

Hur sunni- och shiamuslimer utövar sin trosuppfattning skiljer sig bara lite åt. T.ex så har shiamuslimer en högtid där de hyllar profeten Alis son Husayn som dog i ett slag vid Karbala. Denna högtid har inte sunnimuslimer. Både sunni- och shiamuslimer anser att Koranen är guds ord, men det skiljer sig åt hur de tolkar berättelser om hur Muhammed levde sitt liv. Dessa nedtecknade berättelser kallas för hadithsamlingarna. Så hur sunni- och shiamuslimer lever sitt dagliga liv skiljer sig bara marginellt åt.

För shiamuslimer har imamen en speciell roll som de anser vara ett heligt sändebud som härstammar från släkten Ali och Muhammed. De är utsända för att vara perfekta exempel för de troende shiamuslimerna. Imamer är dessutom perfekta enligt shiiterna eftersom de är utsända av Gud och är helt fria från synden. Medans imamer för sunnimuslimer inte har någon speciell kraft eller mandat, utan är en anställd eller en utvald person ifrån folket i samhället som ska leda folkets bön i moskén.

Gemensamt för imamer för shiiter och sunnimuslimer är att de har en social funktion där folket kan be om råd i vissa frågor som är personliga eller religiösa. De besöker sjuka, förrättar äktenskap, och ordnar utbildningar i moskén. I dagens samhälle är det vanligt att imamer har börjat vägleda ungdomar genom att lära dem den rätta förståelsen av islam som förhoppningsvis håller dem borta från t.ex våld och radikala eller extrema syner på vad islam innebär.

Hadithsamlingarna är nedtecknade berättelser som beskriver Muhammeds liv och lär, hadiths. Dessa berättelser är väldigt vägledande inom Koranen. Men det skiljer sig som sagt hur sunni- och shiamuslimer tolkar dessa skrifter, vilket har stor effekt på lagar och regler i samhället. Varför det blir effekt på lagar och regler beror helt enkelt på att de tolkas olika, vilka utav texterna som ska bestämma vilka bestämmelser man ska följa.

Det finns fem grundpelare som anses ligga till grund för islam.

1. Shahadah, trosbekännelsen.
2. Salat, bönen.
3. Zakat, skatt till de fattiga, allmosan.
4. Sawm, fasta under ramadan.
5. Hajj, religiös vallfärd till Mecka.

Förutom dessa fem grundpelare anser shiamuslimer dessutom att det finns flera grundpelare att följa som t.ex:

• Muslimer ska älska de som är Muhammeds rätta efterföljare.
• Tron på återuppståndelsen när världen går under, då Allah skall döma alla människor.
• Ytterligare skatt på stora vinster från företag eller stora inkomster.

Ramadan är en utav de fem grundpelarna i islam och är den muslimska fastemånaden. Enligt den muslimska kalendern är det den nionde månaden som betecknas som ramadan. Ramadan är lika för sunni- och shiamuslimer. De utför den med samma ödmjukhet, respekt, som det innebär för deras religion. Ramadan infaller oftast i slutet utav maj till slutet av juni och varar i 29 eller 30 dagar beroende på år.

Under ramadan ska alla troende muslimer, med vissa undantag, fasta från solens uppgång till solens nedgång. Detta gör de för att kunna fördjupa sig i sin religion genom att avstå från mat och dryck. Fastemånaden ramadan avslutas med en fest som varar i tre dagar då familj och vänner samlas för att äta, dricka gott, äta mycket sötsaker, och ge varandra presenter. Denna fest kallas Eid al-Fitr eller ibland bara Eid. Speciellt för barnen är detta en efterlängtad högtid, fest.

I de fem pelarna som står för islam så är bönen en viktig del. Böneutrop sker oftast från en minaret så att troende och även icke troende ska höra bönen och trosbekännelsen. Före bönen sker en rituell tvättning där man tvättar ansiktet, händer, och armar upp till armbågarna, fötter och anklar. Har man inte tillgång till vatten så torrtvättar man sig precis på samma sätt.

Man kan be i moskén, ensam, på arbetsplatsen, eller i hemmet. Fredagsbönen före middagstid är däremot obligatorisk för män, frivilligt för kvinnor, att den sker i en moské. Upplägget på fredagsbönen är lite annorlunda än middagsbönen övriga dagar i veckan. Först hålls en gemensam bön och sedan håller imamen eller annan ledare i en predikan, med innehåll från trosläran, men även sådant som händer i samhället och runt om i världen som kan vara av betydelse för muslimer.

De fem olika böneutropen har lite olika tankesätt och namn på arabiska:

• Fajr - denna bön utförs före soluppgången och då ska man tänka på sin gud.
• Dhuhr -  runt lunch bryter man sitt arbete för att återigen komma ihåg sin gud och söka hans vägledning.
• Asr - mot kvällen bryter man igen för att minnas sin gud och meningen med livet.
• Maghrib - strax efter solnedgången tänker man återigen på sin gud och försöker komma nära sin gud.
• Isha - innan man går och lägger sig för natten tar sig muslimerna tid att känna guds närvaro, vägledning, barmhärtighet, och förlåtelse.

I en utav det fem grundpelarna står det att alla muslimer ska vallfärda till Mecka åtminstone en gång under sin livstid. Varje år vallfärdar miljontals muslimer till Mecka, den årliga pilgrimsfärden. Där klär de sig i samma enkla vita kläder för att vara ombud för mänsklig jämlikhet. De utför samma riter som så långt tillbaka som under Abrahams tid.

Pilgrimsfärden till Mecka är den största samlingen utav människor på samma ställe i hela världen. Det är vissa speciella dagar under året som enligt islam är de dagar som är pilgrimsdagar till Mecka. Efter att pilgrimsfärden är över så startar en högtid som kallas Eid al-Adha, även kallad offerhögtiden.

Offerhögtiden, Eid al-Adha, börjar som sagt dagen efter att pilgrimsfärden till Mecka är över. Då klär sig män, kvinnor, och barn i sina finaste kläder och går till en moské och ber eidbönen. Eidbönen är precis som vid fredagsbönen först en gemensam bön och sedan en predikan som hålls utav en imam eller annan ledare som innehåller troslära och aktuella saker under offerhögtiden. Eidbönen hålls oftast både på morgonen och eftermiddagen eftersom det är så många som vill besöka eidbönen.

De som har råd offrar ett boskapsdjur, vanligast ett får, som ska symbolisera Abrahams offer. Djuret måste följa vissa föreskrifter som gör att djuret passar som offerdjur. Enligt Koranen ska sedan en stor del utav köttet skänkas till hungriga och fattiga så att de också kan delta i festen. Resterande kött tillagas och festas på tillsammans med familj och vänner. Vad som också symboliserar denna högtid är att det ska ske en försoning mellan människor. I första hand med sina föräldrar och efter det övriga familjemedlemmar och vänner.

Ja, man kan säga att islam är den religion som växer snabbast i världen. Idag (2019)  finns det runt om i världen över 1,8 miljarder muslimer och de flesta bor i Asien. Att fira de största muslimska högtiderna är det som är gemensamt för de flesta muslimer.

Det är efter profeten Muhammeds död som olika grupperingar har skilda åsikter om vem det är som ska efterträda honom. Ur det bildas sedermera sunni- och shiamuslimer. Sunnimuslimer anser att det är Muhammeds vän och svärfar, Abu Bakr, som är den rättmätige ledaren, kalifen. Shiamuslimer anser dock att den rättmätige profeten är Muhammeds kusin, Ali, som är släkt med Muhammed och även gift med profetens dotter.

Det skiljer sig även åt hur de tolkar hadithsamlingarna, nedskrivna berättelser om profeten Muhammeds liv och lära. För shiamuslimer har imamen en speciell roll som de anser vara ett heligt sändebud som härstammar från släkten Ali och Muhammed. Medans imamer för sunnimuslimer inte har någon speciell kraft eller mandat, utan är en anställd eller en utvald person ifrån folket i samhället. Gemensamt för sunni- och shiamuslimer är de fem grundpelarna, reglerna, som står för läran om islam. Vad som också är gemensamt för de flesta muslimer är de stora muslimska högtiderna.