Säkerligen har du någon gång läst en novell, eller en roman - kanske rentav både noveller och romaner. Om man har gått ut skolan så har man med största sannolikhet läst en hel del, och säkerligen också skrivit noveller. Trots det känns det kanske inte självklart vad som är vad, för de kan ju trots allt vara väldigt lika på många sätt. De kan vara uppbyggda på samma sätt, handla om liknande saker, och vara påhittade eller byggda på verkliga händelser. Så var den där spökhistorien du läste för massa år sedan en novell eller en roman, och vad var berättelsen i den tjocka boken du plöjde igenom i somras? Även om man läser så har man kanske inte stenkoll på alla begrepp när det kommer till litteratur.
För ja, det finns onekligen många begrepp att hålla koll på här. Vi har facklitteratur, romaner, deckare, noveller, prosa, poesi, och en hel del annat. Just noveller och romaner har, som vi nämnde tidigare, många likheter. Berättelserna är ofta påhittade, och båda hör till kategorin “prosa”, vilket innebär att det är skrivet på ett vardagligt sätt. I såväl noveller som i romaner förmedlar man en historia, om någon eller något, med syftet att underhålla - eller skrämma, eller fascinera, eller alltihopa.
Syftet är alltså inte att lära ut någonting, och allting som berättas måste inte vara sant - tvärtom. Handlingen är som sagt ofta påhittad, och allt som oftast även platser. Berättelsen kan utspela sig i vilken tid som helst och på vilken plats som helst, årtalet behöver inte ha ägt rum ännu och platsen behöver inte existera. Bara fantasin sätter gränser i romanernas och novellernas värld.
Nu ska vi reda ut dessa begrepp, med fokus på just roman och novell, och klargöra skillnaden mellan dessa. Vi kommer även kolla närmare på hur man skriver en novell eller en roman, hur de är uppbyggda, hur man hittar inspiration till att skriva, och vad man bör tänka på. Men det allra viktigaste att tänka på när man ska skriva är kanske det vi redan har nämnt; bara fantasin sätter gränser.
Det finns helt enkelt inget som är rätt eller fel när du skriver. Grammatik och stavning kan förstås bli fel, och sådant är väldigt viktigt att hålla koll på, men när det kommer till vad dina berättelser handlar om så är det helt och hållet upp till dig själv. Och om du hellre läser än skriver så kommer du i fortsättning att ha stenkoll på exakt vad det är du läser.
Skillnaden mellan en roman och en novell är längden; en roman är betydligt längre än en novell. En novell är en kort variant av en roman; en förenklad roman, skulle man kunna säga.
Längden i ord
En roman är minst 40 000 ord lång, vanligtvis omkring 200 - 300 sidor om man räknar på det sättet. En novell ligger runt 2000 - 7500 ord, men kan även vara längre än så. Det är svårt att säga exakt hur lång, eller rättare sagt kort, en novell är eftersom det varierar. Det finns även någonting som kallas “långnovell” och dessa är omkring 7500 - 17 500 ord långa, samt så kallade “kortromaner” som är 17 500 - 40 000 ord långa. För att göra det hela ännu krångligare så finns det även extra långa romaner, så kallade “episka romaner”, som är minst 200 000 ord långa.
Men när det gäller såväl romaner och noveller som underkategorierna så handlar det enbart om längden. Om vi ska sortera dessa i längdordning med den kortaste först så blir det alltså; novell, långnovell, kortroman, roman, och episk roman. Vanligast är dock romaner och noveller, så det räcker egentligen att hålla koll på dessa; sedan känns det väl även ganska uppenbart att en långnovell är en lite längre novell, och en kortroman är en lite kortare roman. Viktigt att komma ihåg är dock att en kortroman inte är detsamma som novell, och en långnovell är inte är en roman.
Den engelska novellen
Något annat som kan vara förvirrande är att engelskans ord för roman är “novel”, medan det engelska ordet för novell är “short story”. Så om du vill berätta om en novell för någon som är engelskspråkig så är det inte ordet “novel” som du ska använda, men om det däremot handlar om en roman så är det rätt ord. Det engelska ordet för långnovell är dock “novelette”. Visst är det en aning förvirrande, men det kan hur som helst vara bra att ha koll på - man vet ju aldrig när man hamnar i en diskussion om tidernas bästa roman, med någon som inte pratar svenska.
En förenklad variant
Vi nämnde tidigare att en novell kan förklaras som en förenklad variant av en roman. Det låter kanske lite konstigt, med tanke på att den egentligen enbart är kortare. En förkortad variant borde väl stämma bättre? Nej, faktiskt är noveller inte enbart kortare, utan även förenklade. I och med att de är kortare så blir det ofta en annorlunda uppbyggnad, och inte minst ett annat tempo.
Tänk dig att du skriver en kärleksroman om två personer som träffas och blir kära, sedan gör slut av någon anledning, lever sina liv på varsitt håll och sedan - i slutet - hittar tillbaka till varandra. Då börjar du kanske med att presentera huvudkaraktärerna på varsitt håll, och låter läsaren “lära känna” dina karaktärer, du beskriver sedan varje del av deras kärlekshistoria, hur de träffas, vad som händer i relationen, hur uppbrottet ser ut, vad som händer direkt efteråt och så vidare. Du berättar hur de hanterar uppbrottet, och du låter läsaren se hur karaktärerna förändras genom berättelsen.
Det är ett lugnt tempo och allting beskrivs noggrant, vilket ger läsaren en chans att verkligen leva sig in i berättelsen. I en novell finns inte tid för allt runt omkring; allting kan inte beskrivas i detalj, alla delar kan inte vara med, och inlevelsen blir förstås inte densamma om man läser en novell som när man läser en roman. Det säger ju egentligen sig självt; en novell kan läsas på en timme, beroende på hur lång den är förstås, medan en roman ofta tar timmar att läsa.
Därför är en novell helt enkelt som en förenkling av en roman. En novell kan vara väldigt intressant och fascinerande, och självklart kan den även beröra läsaren, men det är svårare för en novell att fängsla läsaren på samma sätt. En roman kan även ha flera delar; ibland fristående, ibland sammanhängande med den föregående. Noveller är dock endast en kort berättelse, och det blir sällan någon fortsättning på en sådan. I en novellsamling, det vill säga en bok med flera noveller av samma författare, så förekommer det dock att karaktärer från en novell dyker upp i en annan.
Men även om en novell är en kort variant, och förenkling, av en roman så innebär det inte att det rör sig om exakt samma berättelse. En novell är inte en kortare variant av en redan existerande roman, utan vanligtvis en helt annan berättelse. Oftast handlar det inte heller om att man skriver om en redan färdig roman till en novell, eller tvärtom. Det handlar snarare om att en del berättelser passar bättre som noveller, och andra som romaner; eller att författaren kanske föredrar att skriva just romaner eller noveller. Däremot kan det mycket väl vara så att man påbörjar en roman, för att sedan inse att den gör sig bättre som novell; eller så börjar man en novell, men slutar med en roman.
Hur skriver man en novell eller roman?
Det som är viktigast innan man börjar skriva är att veta vad man ska skriva om. Man behöver helt enkelt en idé. Vill du skriva en kärleksroman, en deckare? Ska berättelsen vara spännande, romantisk, eller skrämmande? Det finns oändliga möjligheter när man skriver - som vi nämnde tidigare så behöver en berättelse inte vara realistisk eller stämma överens med verkligheten överhuvudtaget. Det är helt upp till dig hur du vill att din berättelse ska se ut.
Du kan ta med övernaturliga inslag, skriva om en alternativ värld, om tidsresor, skriva en berättelse som utspelar sig i en helt annan tid, blanda verklighet med fiktion - eller skriva en berättelse om en vanlig tjej och hur hennes liv vänds upp och ned när hon får veta någonting som hon inte hade en aning om. Du förstår nog vart vi vill komma; det viktigaste är att handlingen är intressant på något sätt, men på vilket sätt din berättelse ska intressera spelar ingen roll.
Se dock till att skriva om någonting du verkligen vill skriva om, annars är risken stor att det inte blir så bra som du hade hoppats på - eller att du tappar intresset. Du behöver dock inte veta allting om det du skriver om, men se till att kolla upp sådant som du är osäker på. Se till att hålla dig till din handling, och sväva inte iväg för mycket medan du skriver. Om du vill blanda in annat så är det bra om du kan göra det till en del av handlingen; det behöver inte vara en stor del, men det får gärna vara återkommande, eller vara viktigt för handlingen på något sätt.
Olika delar
Din berättelse, oavsett om det är en novell eller en roman, behöver tre större delar - början, mitten, och slut. Det låter väl uppenbart, men det är dessa tre delar du ska fokusera på - och gärna ha koll på redan innan du börjar skriva. Allt däremellan kan du ta vartefter, men det är bra om du bestämt redan innan hur det ska börja och sluta - och vilken vändning du ska ha i mitten. Vändning är viktig, och den får förstås gärna vara oväntad. Fram tills dess bygger du upp berättelsen; du låter läsaren lära känna karaktärerna, du bygger upp en spänning och du fångar läsarens intresse. Innan berättelsen dör ut så kommer vändningen, och gör det hela intressant igen. Den leder sedan fram till slutet.
Självklart kan det komma en oväntad vändning i slutet också, men du behöver även någon form av vändning i mitten. Hur du väljer att inleda och avsluta, samt vilken vändning du vill ha i mitten av berättelsen, är upp till dig. Det finns många olika varianter; ibland börjar berättelser med att man kastas direkt in i handlingen, ibland börjar det lite långsamt och blir sedan allt mer spännande. Om du vill fånga läsarens intresse direkt kan det vara en bra idé att välja varianten där läsaren kastas direkt in i en berättelse, för att sedan backa bandet. Då kan du, om du vill, sedan använda din inledning som avslutning, eller så använder du den som vändning i mitten.
Det är dock viktigt att inte avslöja för mycket i inledningen. Det kan till exempel handla om att huvudkaraktären befinner sig i en farlig situation; kanske hålls han eller hon inlåst, eller har gömt sig för någon - eller något. Då berättar du bara kort om paniken din huvudkaraktär känner, vad han eller hon ser omkring sig och så vidare.
Därefter kan du gå tillbaka och berätta hur huvudkaraktären hamnade i den situationen, eller så kan du låta din huvudkaraktär berätta vad han eller hon tänker på där och då. I slutet av berättelsen kommer du tillbaka till den scenen och berättar hur det hela slutar; kommer huvudkaraktären därifrån, blir han eller hon räddad av någon - eller får man veta att förövaren är någon helt oväntad?
Andra saker som är bra att tänka ut innan du börjar skriva är vad din novell eller roman ska heta, vart det hela ska utspela sig, vad karaktärerna ska heta och vilka de är, samt vilket budskap du vill förmedla. Ett budskap är förstås inte ett måste, men det kan göra det hela lite mer intressant, speciellt om du skriver en novell. Om du inte kan komma på någon titel så kan du använda dig av ett så kallat “arbetsnamn” tills vidare, och det kan förstås vara vad som helst - namnet på huvudkaraktären, platsen där din berättelse utspelar sig, eller någonting helt annat.
Skrivkramp och att hitta inspiration
Alla som skriver drabbas någon gång av skrivkramp; att det bara inte går att skriva. Man lyckas inte skriva ett enda ord, eller också så känns det man skriver bara fel. Inspirationen finns bara inte där, helt enkelt. Det man bör tänka på är att inspirationen alltid kommer tillbaka, förr eller senare. Den stora frågan är väl om man kan göra någonting åt det, eller om man måste vänta ut det? Kan man “hitta” inspiration? Svaret är egentligen både ja och nej. Man kan inte tvinga fram det, men det kan gå att hjälpa det på traven lite grann.
Så vart hittar man då inspiration? Överallt. Faktiskt. När du har skrivkramp kan det förstås vara svårare att hitta den; när du inte har skrivkramp kan du istället hitta den hela tiden, och nästan få för mycket inspiration. Det bästa man kan göra när man har svårt att hitta inspiration är att göra någonting annorlunda, någonting man vanligtvis inte gör. Kanske besöka en plats man aldrig sett förut, prova på saker man aldrig har testat förut, träffa nya människor och så vidare. Eller bara ta en promenad och försöka tänka på ett sätt man inte har tänkt på innan.
Vem bodde i det där fallfärdiga huset förr i tiden? Vad har hänt på den här platsen? Och människorna du möter; vilka är deras berättelser? Vad har de varit med om i livet? Studera olika människor och försök bygga upp en bild av dem, utifrån det du ser. Vilka är de, vad jobbar de med, vad har de för intressen, hur ser deras liv ut och - inte minst - vilka är deras hemligheter?
En annan sak du kan testa är att notera och anteckna sådant som du tror, eller vet, skulle ha gett dig inspiration innan du fick skrivkramp. Skriv upp saker du har varit med om under dagen som har varit lite spännande, skriv ned berättelser som någon har berättat för dig, skriv ned nyheter du läst om som var ovanligt spännande eller annorlunda, skriv ned drömmar du har haft, skriv ned sådant du har tänkt på och så vidare. På så sätt påminner du dig själv om det, och kan bli inspirerad av något av det till slut. Läs igenom dina anteckningar då och då.
Något som du säkerligen sett på film många gånger är hur en författare drabbas av skrivkramp och åker iväg ensam, ofta till en hus mitt ute i ingenstans, för att dricka whiskey och försöka hitta inspirationen. Detta är faktiskt någonting man kan testa om man har möjlighet, för som vi nämnde tidigare kan en ny plats ge inspiration.
Man behöver helt enkelt något nytt, se sådant man inte har sett tidigare, upptäcka sådant man inte har upptäckt innan. Om man klarar av att göra det ensam så kan det vara lättare att fokusera, men det kan förstås fungera lika bra att ta med sällskap - kanske kan sällskapet bidra till att inspirationen återvänder. Se dock till att vara ifred emellanåt, annars kanske du inte ens märker när inspirationen knackar på.
Sammanfattning
Den stora, och egentligen enda, skillnaden mellan noveller och romaner är längden. Noveller och romaner är samma typ av berättelser, de är skrivna med ett vardagligt språk och oftast påhittade, men noveller är betydligt kortare än romaner. Men i och med att de är olika långa så uppstår ytterligare några skillnader; kort sagt kan man säga att noveller är förenklade romaner. Tempot blir annorlunda, och detaljerna är oftast färre i en novell.
I övrigt är noveller och romaner mycket lika, de kan handla om samma saker och vara uppbyggda på ungefär samma sätt. Romanerna är dock mer detaljerade, har fler och tydligare beskrivningar och ger läsaren en chans att verkligen lära känna karaktärerna och följa deras utveckling.
En roman är oftast omkring 40 000 ord lång, och ibland ännu längre. En novell är omkring 2000 - 7500 ord, men de kan även vara längre, då räknas de dock som en “långnovell” och kan vara upp till 17 500 ord. Är berättelsen ännu längre så är det istället en “kortroman”.