Tillhör du också dem som tror att infektion och inflammation är en och samma sak? Då är du inte ensam. Men faktum är att det ena angriper kroppen medan det andra oftast är ett sätt för kroppen att försvara sig.
Om kroppen blir drabbat av ett virus, bakterie, eller svamp har man fått en infektion. Kroppens sätt att försvara sig mot en infektion är ofta genom att bli varm, röd, eller svullen; detta kallas då för en inflammation.
Om du får en infektion, t.ex ett virus vid förkylning, så är symtomen ofta feber, huvudvärk, och muskelvärk. Detta är då en så kallad spridd inflammation som försvarar kroppen på flera ställen i kroppen. En förkylning går oftast över inom en vecka utan att du behöver söka upp sjukvården för hjälp.
Det finns även infektioner som återkommer hela livet och ofta är väldigt långdragna när de dyker upp. Exempel på en sådan infektion är herpes som beror på ett virus. Beroende på var man får herpes är det olika symtom som oftast är mest smärtsam första gången man får det. Vanligast är det att man får herpes kring munnen eller könsorgan. Vid herpes försvarar sig kroppen med en inflammation precis som vid andra infektioner som inte är livslånga.
Det finns även andra orsaker som får kroppen att reagera med en inflammation. Det kan t.ex. vara allergi eller en skada på kroppen. Får du t.ex. ett mindre sår på handen kan det bli rött och svullet vilket betyder att kroppen försvarar sig mot skadan på handen med en inflammation, så det är därför såret blir rött och svullet. Mindre sår på handen behandlar du enkelt själv genom att tvätta händerna noga med ljummet vatten och se till att det inte kommer in mer smuts i såret.
Vilka är de vanligaste orsakerna till en infektion?
Det finns såklart flera olika sätt man kan få en infektion på, men nedanstående är några av de vanligaste sätten som kan utvecklas till både allvarliga eller ytliga problem.
Virus
Ett virus kan inte föröka sig utan att infektera, ha tillgång till, levande celler i t.ex. människan eftersom de saknar egen ämnesomsättning. Med hjälp utav cellen tillverkar viruset flera viruspartiklar och kan på så vis föröka sig genom att söka sig till flera levande celler som passar just det viruset, i eller på kroppen. Virus sprids främst genom kroppskontakt, nysningar, avföring, och kroppsvätskor. De söker då efter möjliga celler som passar just det viruset. De kan infektera alla levande celler och kan överleva i riktigt tuffa miljöer både i och utanför kroppen.
Det finns över 600 olika virus som kan infektera människan. Kroppen försvarar sig genom att leta efter virusinfekterade celler, vilket har gjort att många virus har utvecklat ett väldigt bra sätt att skydda och gömma sig mot människans immunförsvar. Det går att vaccinera sig mot många virus idag som hjälper människans immunförsvar att skydda sig mot vissa virussjukdomar. På vintern drabbas vi oftare av infektioner orsakade utav virus än på sommaren. Det beror på den enkla anledningen att vi umgås närmare varandra inomhus på vintern än vad vi gör på sommaren.
De vanligaste virusinfektionerna:
- Förkylning
- Influensa
- Vinterkräksjukan
Bakterie
En bakterie är väldigt komplicerat uppbyggd. Det är en encellig mikroorganism som delas in i bakteriestammar. Bakterien kan till skillnad från virus föröka sig själv genom delning. Vilken infektion man kan få, orsakad utav bakterier, beror på vilken sorts bakteriestam den tillhör eftersom de olika stammarna beter sig olika. Bakterier smittar oftast genom direktkontakt eller luftburna droppar.
Överallt omkring oss, innanför och utanför kroppen, i mat och dricksvatten, finns det bakterier. Många bakterier är ofarliga för oss människor, snarare tvärt om så är många bra för oss så att vi kan bygga upp ett bra immunförsvar. Man kan säga att vi har en normal bakterieflora i kroppen hela tiden för att vi ska må så bra som möjligt. En del bakterier är dock inte bra för oss om de t.ex. hamnar på fel ställe i kroppen än där de normalt ska finnas, eller om de är uppbyggda för att invadera våra kroppar så att de orsaka en sjukdom.
De vanligaste infektionerna p.g.a bakterier:
- Halsfluss
- Urinvägsinfektion
- Svinkoppor, vanligast hos barn
- Rosfeber, vanligast bland vuxna
Svamp
Svamp delas in i två olika grupper: jästsvampar och trådsvampar. Svampinfektioner är en utav de vanligaste infektionerna. Vanligast är att de orsakar infektion i slemhinnor, hud, och naglar. Svamp finns naturligt i och utanför våra kroppar i väldigt små mängder. Det är när svampen växer för fort som den orsakar svampinfektioner och de kan ske när t.ex. immunförsvaret är nedsatt eller om bakteriefloran ändras i oss människor. Ett exempel på detta är om man äter antibiotika, då är immunförsvaret nedsatt och bakteriefloran blir ändrad i och med antibiotikan, då är det väldigt vanligt, speciellt hos kvinnor, att man får en svampinfektion.
Trådsvamp finns normalt inte på våra kroppar, men kan ändå smitta via människa till människa. Smitta via människa till människa sker ofta i miljöer där det vistas många människor som utövar en fysisk aktivitet samtidigt t.ex. simhallar eller gym. Svampinfektion orsakad av trådsvamp kan också ske genom indirekt smitta t.ex. via golv i badhus eller direktkontakt med djur som bär på smittan.
Jästsvampar är den svamp som finns i väldigt små mängder hos oss människor. Det är när jästsvampar får växa för fort som vi drabbas utav en svampinfektion och det kan hända när vi har nedsatt immunförsvar eller om bakteriefloran ändras.
Vanliga svampinfektioner:
- Fotsvamp
- Nagelsvamp
- Hårbottensvamp
- Ringorm
- Svampinfektion i underlivet
- Torsk
Vad är orsaken till en inflammation?
Det finns många orsaker till att man kan få en inflammation, t.ex. olika infektioner, sårskador, benbrott, värme, kyla, eller allergier. En inflammation är kroppens immunförsvar som reagerar på t.ex. en infektion eller en sårskada som sker i eller på kroppen. Ofta går inflammationen över utav sig själv, men ibland bildas det var som gör att inflammationen blir värre. Då är det bra att uppsöka sjukvården för att få mediciner och i vissa fall få hjälp med att få ut varet.
När man får en inflammation i luftrörens slemhinna om man har astma måste den behandlas, för annars hjälper inte medicinen man tar för att lindra sina astmabesvär. Det finns också tillfällen då immunförsvaret börjar angripa sin egen vävnad i kroppen. Detta sker när man t.ex.har vissa sorter utav struma eller reumatiska besvär som också är olika sorters inflammationer. När man har fått exempelvis Crohns sjukdom, MS, eller muskelreumatism har man inte hittat någon förklaring till varför en inflammation uppstår.
När ska man söka sjukvård vid en infektion?
Ofta läker en infektion utav sig själv, men skulle sjukdomsförloppet vara ett tecken på en mer akut sjukdom ska man söka vård hos vårdcentraler eller akutmottagningar. Exempel på symtom där man ska söka sig till sjukvården kan vara:
- Känner sig omtöcknad och/eller förvirrad.
- Får svår huvudvärk när man samtidigt har hög feber och känner sig stel i nacken.
- Har svåra smärtor i magen.
- Har svårt att andas eller rosslande pipig andning.
Hur kan man undvika infektioner utomlands?
Det finns inget sätt att vara helt säker på att inte få t.ex. magsjuka och/eller diarréer när man befinner sig utomlands, men man kan göra det bästa man kan genom att tänka på följande saker:
- Vara extra noggrann med handhygienen vid toalettbesök.
- Inte dricka vatten direkt från vattenkranarna, då vattnet ofta innehåller en annan bakterieflora än vad vi är vana vid hemifrån. Tänk på att iskuber också kan vara fryst av kranvatten.
- Undvik råa ägg.
- Ät inte mat som har legat framme länge.
- Undvik sallad.
- Ät inte råkost.
Viktigt är också att ha ett grundskydd genom vaccination mot stelkramp, polio, och difteri. Beroende på vilket land man ska resa till så kanske det rekommenderas att ta ytterligare vaccinationer. Hör med din vårdcentral om vilka vaccin som behövs för just det landet du tänker resa till.
Sammanfattning
Skillnaden mellan infektion och inflammation är att det är ett virus, bakterie, eller en svamp som kan orsaka en infektion. Det är då kroppens immunförsvar reagerar med en inflammation som ett skydd mot infektionen. En inflammation kan även uppstå från yttre påverkan som benbrott, sårskador, värme, kyla, eller allergier.
Det finns livslånga virusinfektioner som t.ex. herpes och HIV som det inte finns något botemedel emot utan det återkommer hela tiden. Virus sprids främst genom dålig handhygien, nysningar, och avföring. En infektion orsakad av en bakterie kan uppstå t.ex. när våran normala bakterieflora hamnar på ett ställe i kroppen där de inte hör hemma.
Bland infektionerna är svampinfektion är den mest vanliga, som delas in i två sorter; trådsvamp och jästsvamp. Vanliga infektioner orsakade av trådsvamp är fotsvamp, nagelsvamp, och ringorm. Vanliga jästsvampinfektioner är torsk och svamp i underlivet. De flesta infektioner läker utav sig själva.
Tecken på när du behöver söka upp sjukvården vid en infektion är om du får väldigt svår huvudvärk samtidigt som du har hög feber och känner stelhet i nacken, svåra magsmärtor, eller får svårt att andas. Du kan undvika vissa livsmedel, vatten, och ha extra bra handhygien vid toalettbesök för att försöka undvika en infektion när du befinner dig utomlands. Ett grundskydd mot stelkramp, difteri, och polio är bra att ha när du ska åka utomlands.