Det finns flera olika typer av kort, ännu flera olika kortutgivare och en hel del begrepp man bör ha koll på när man skaffar ett kort – räntor, förmåner, årsavgift, delbetalning, giltighetstid, och så vidare. Ja, kreditkort och betalkort är krångligt innan man har fått koll på det. Men egentligen är det inte fullt så förvirrande som man skulle kunna tro.
Förutom kreditkort och betalkort finns även bankkort som de flesta känner till och dessutom själva har. Sedan finns även kontokort som mer är ett samlingsnamn för alla olika kort – kreditkort och betalkort är alltså olika typer av kontokort.
Kreditkort och betalkort ser ofta likadana ut och de fungerar till stor del på samma sätt. Båda korten används för betalning och för att betala köpet i efterhand. Men använder man ett betalkort ska fakturan betalas månaden efter köpet, men använder man ett kreditkort finns även möjligheten att dela upp betalningen.
Med en kreditkort samlas alla köp man gör på ett konto. Månaden efter skickas en faktura ut och man kan då välja om man vill betala hela beloppet direkt eller dela upp betalningen. Oavsett om man betalar hela beloppet eller väljer att delbetala så kan man göra ytterligare inköp, allting samlas på samma konto.
Dock finns det en kreditgräns som inte får överskridas, det kan vara till exempel 10 000 kronor eller 100 000 kronor, eller mer eller mindre. När man ansöker om ett kreditkort får man oftast välja vilken kredit man vill ha, ibland beviljas man den krediten, men ibland erbjuds man en lägre kredit.
Är du intresserad av att läsa mer om vad kreditkort är, och jämföra vilka olika alternativ som finns på marknaden kan vi rekommendera KreditKortjamforelse.se. Hos dem hittar du både recensioner, guider och information om nästan alla svenska kreditkort.
Ett betalkort kan fungera på olika sätt och det finns betalkort som fungerar precis som ett kreditkort – alltså att man kan delbetala sin skuld. Men vanligtvis fungerar inte betalkort på det sättet. Med ett betalkort samlas alla köp, precis som med ett kreditkort, men det finns ingen möjlighet att dela upp skulden. Fakturan ska betalas i sin helhet, vanligtvis efter 30-45 dagar. Betalas inte fakturan så spärras kortet.
Man kan säga att betalkort är ett mellanting mellan ett bankkort, där man alltså betalar direkt, och ett kreditkort som erbjuder möjligheten att dela upp betalningen. Med betalkort betalar man i efterhand, men hela summan betalas direkt.
En fördel med betalkort är att man får en överblick över vart pengarna går eftersom man kan se alla köp på fakturan. Man slipper dessutom ha en skuld som växer för varje månad eftersom man betalar alla köp på en gång.
Kredit- och betalkortens historia
Kort som betalningsmedel kom till USA på 1950-talet. Det var nämligen då som Frank McNamara skapade Diners Club. Det dröjde dock till 60-talet innan korten kom till Sverige. Köpkort och Eurocard var två av de första och största korten.
Uttagsautomat, även kallade bankomater, gjorde också sin entré på 60-talet. Uppsala var första staden i Sverige att få en uttagsautomat 1967. Det var då tänkt att den skulle vara online och att man skulle kunna kontrollera saldot på bankkontot, men det var först ett år senare som den första uttagsautomaten med den möjligheten kom och då i Malmö.
Skillnaden mellan olika kreditkort
Det finns mycket som kan skilja sig åt mellan olika kreditkort – kreditbeloppet, räntan, årsavgiften, förmåner som ingår, och så vidare. Om man ska skaffa ett kreditkort så är det bra att först fundera på vad man tycker är viktigast. Vill man ha en så låg ränta som möjligt eller är det viktigare att slippa årsavgiften? Eller är det viktigaste att man får ett så högt kreditbelopp som möjligt, eller kanske de bästa förmånerna?
Ränta
Ofta är räntan det man utgår ifrån eftersom den kan göra väldigt mycket – inte minst om man har ett högt kreditbelopp och betalar av på lång tid. Räntan kan dessutom skilja sig väldigt mycket mellan olika kort. Det finns ett fåtal kort som har en ränta på under 5 procent, men ibland är räntan en bra bit över 20 procent.
För att kunna få ett kort med låg ränta krävs ofta en hög inkomst. Det är generellt betydligt enklare att beviljas ett kreditkort med en hög ränta, då krävs det i princip bara att man inte har några betalningsanmärkningar. Kreditbeloppet beror också till stor del på inkomsten. Har man en hög inkomst kan man få ett högt kreditbelopp, men med en längre inkomst får man sällan det.
Det är vanligt att det finns en räntefri period, ofta mellan 45 och 60 dagar, men det kan variera. Det innebär att man kan använda kortet en månad och betala månaden efter, ibland till och med två månader senare, utan att det läggs på någon ränta.
Årsavgift
Något annat som kan skilja sig väldigt mycket åt är årsavgiften. Ibland finns ingen årsavgift alls, ibland är årsavgiften ett par hundra och ibland upp till ett par tusen. Ibland är första året avgiftsfritt och då börjar årsavgiften gälla först andra året.
Förmåner
Ofta får man även olika förmåner med kreditkortet. Förmånerna kan handla om försäkringar eller avbokningsskydd, eller om rabatter och bonusar på köpen. Ofta beror det på vilken typ av kort man har och vem som är kortutgivare. Är det till exempel ett flygbolag som ger ut kortet kan förmånerna ofta handla om avbokningsskydd och liknande.
Om man ska skaffa kreditkort är det viktigt att kolla upp vad som gäller för just det kortet eftersom villkoren kan skilja sig en del. Årsavgift, ränta, förmåner, kreditbelopp, och eventuell räntefri period är sådant som kan vara bra att ha koll på.
Skillnaden mellan olika betalkort
Det är oftast inte lika stora skillnader mellan olika betalkort som mellan olika kreditkort, dock är skillnaderna ofta något förvirrande. Det finns till exempel betalkort som erbjuder delbetalning, trots att det egentligen inte är någonting som ska vara möjligt för ett betalkort – då är det egentligen ett kreditkort.
Det finns inga direkta regler för vad som ska gälla för kredit- respektive betalkort och därför kan ett betalkort fungera precis som ett kreditkort ibland. Även betalkort kan ibland erbjuda olika förmåner så som rabatter och liknande. Så om man skaffar ett betalkort är det bra att kolla upp vilka förmåner kortet ger.
Kreditkort och lån
Ränta, delbetalning, kredit – ja, det låter som att kreditkort och lån är exakt samma sak. Och visst är det till stor del samma sak – det är ett lån och någonting man betalar tillbaka bit för bit varje månad. Skillnaden är egentligen hur det fungerar. Ett kreditkort har en gräns, men man behöver inte använda hela beloppet – men man kan göra det vid behov.
Ett lån är istället en summa som man lånar i sin helhet. Hela beloppet sätts in på ens eget bankkonto och man har på så sätt tillgång till hela beloppet direkt. Självklart har man även möjlighet att använda hela beloppet på sitt kreditkort, men beloppet är inte lånat förrän man har använt hela beloppet – lånebeloppet kan alltså både öka och minska från månad till månad.
Med kreditkort kan man ha en kreditgräns på 20 000 kronor, men bara använda 5000 kronor och då har man bara lånat 5000 kronor och det är det man ska betala tillbaka. Tar man ett lån på 20 000 kronor så sätts hela beloppet in på ens konto och man har därmed lånat 20 000 kronor och ska betala tillbaka det – även om man bara använder 5000 kronor till en början.
Men som sagt är kreditkort också en form av lån och därför fungerar de till stor del på samma sätt – med ränta, avbetalning, och så vidare.
Kontokort och bankkort
Nu har vi rett ut begreppen kreditkort och betalkort, men vad är kontokort och bankkort? Ja, det sistnämnda är förstås det kort som är kopplat till ens eget bankkonto. Det innebär att man betalar direkt när man använder bankkortet.
Betalar man med bankkort dras pengarna direkt från kontot, det blir alltså inget lån eller avbetalning och innebär ingen ränta. Ibland kostar det dock att ha ett bankkort, men det beror på vilken bank man har. Ofta ingår det i ett paket med internetbank och annat. Exakt vad som gäller kan variera mellan olika banker.
Ett kontokort kan vara ett bankkort, ett kreditkort, eller ett betalkort – det är alltså ett samlingsnamn för alla typer av kort.
Hur länge är kredit- och betalkort giltiga?
Hur länge kortet är giltigt kan variera, men vanligtvis tre eller fyra år. På kortets framsida kan man se år och månad då kortet slutar att gälla, det skrivs ofta med fyra tecken, står det till exempel 12/23 betyder det att kortet slutar gälla i december år 2023. Kortutgivaren skickar vanligtvis ut ett nytt kort innan det gamla gått ut.
Det kan dock hända att man behöver ett nytt kort innan det gamla har gått ut, till exempel för att man har tappat kortet eller för att det har gått sönder. Om kortet tappas så är det väldigt viktigt att man spärrar kortet direkt. Det gör man genom att kontakta den bank eller det bolag som har utfärdat kortet.
Sammanfattning
Kreditkort och betalkort är två olika typer av kontokort, alltså kort som man betalar med. Kreditkort och betalkort är lika på så sätt att beloppet inte dras direkt från ett bankkonto utan samlas på en faktura som skickas ut månaden efter.
Skillnaden är att ett kreditkort har ett kreditbelopp och att man har möjlighet att dela upp betalningen. Därför har kreditkort även en ränta. Betalkort erbjuder vanligtvis inte möjligheten att delbetala utan ska betalas i sin helhet månaden efter.
Man kan använda kreditkort på samma sätt och betala hela beloppet varje månad om man vill. Ofta är det då räntefritt, men det skiljer sig mellan olika kreditkort om de erbjuder en räntefri period eller inte – och hur lång den perioden i så fall är.