Vad är skillnaden mellan högskoleexamen och kandidatexamen?

När man hör ordet ”högskoleexamen” tänker säkert många på kandidatexamen, magisterexamen, mastersexamen, och så vidare. Det vill säga, man tänker att det är ett samlingsnamn för alla olika examina som man kan uppnå på högskola och universitet. Och visst låter ordet som precis det, examen från högskola. Men så är det faktiskt inte – högskoleexamen är en specifik examen. Det är alltså inte alls något samlingsnamn, utan det är ett utav alla dessa examina som kan uppnås på högskola.

Högskoleexamen är den lägsta graden utav examina. Både högskoleexamen och kandidatexamen räknas som ”generell examen” men skillnaden är alltså att högskoleexamen är på en lägre nivå än kandidatexamen, som är ett år – eller 60 högskolepoäng – längre. Högskoleexamen omfattar 120 högskolepoäng och kandidatexamen omfattar 180 högskolepoäng.

Det finns egentligen inget samlingsnamn för examen från högskolor och universitet, mer än kanske just ”examen”. Vill man vara tydlig med att det är en examen på högskolenivå säger man helt enkelt ”examen från högskola” eller ”examen från universitet”. Man kan även precisera vilken typ av examen man har, till exempel kandidatexamen eller magisterexamen – eller högskoleexamen.

Det är även vanligt att man berättar hur många högskolepoäng man har inom ett område, även om det ofta säger exakt samma sak som examen. Om man till exempel säger ”jag har 180 högskolepoäng i detta område” innebär det förmodligen att man har en kandidatexamen inom det området. Har man däremot läst 60 eller 90 högskolepoäng, däremot, innebär det inte att man har någon examen.

För att kunna få en examen från högskola eller universitet krävs det att man har läst ett visst antal år och fått ett visst antal poäng. Hur många år och poäng beror på vilken examen man vill uppnå. Dock måste en del utav poängen vara från ett huvudområde och en annan del från ett självständigt arbete. Ett annat alternativ är att läsa en färdig utbildning, en sammansättning av kurser som leder fram till en examen. En sådan utbildning motsvarar samma antal poäng som krävs för respektive examen, det vill säga 120 högskolepoäng för en högskoleexamen och 180 högskolepoäng för en kandidatexamen.

En högskoleexamen uppnås efter två års heltidsstudier och 120 högskolepoäng. Minst 60 högskolepoäng ska vara från huvudområdet och 7,5 högskolepoäng ska utgöras av ett så kallat självständigt arbete. Ett självständigt arbete är oftast en akademisk uppsats eller ett examensarbete.

En kandidatexamen motsvarar ytterligare ett års heltidsstudier, alltså tre år, och omfattar därmed 180 högskolepoäng. Fram till 2007 var det dock 120 högskolepoäng som gällde för en kandidatexamen, men det har alltså ändrats och numera är en kandidatexamen 180 högskolepoäng.

Av dessa högskolepoäng ska en viss del omfatta huvudämnen på tre olika nivåer; A-nivå, B-nivå, och C-nivå. Hur många poäng som krävs i huvudämnen bestämmer skolan, det kan alltså variera mellan olika skolor.

Om man studerar på halvtid krävs ändå samma antal högskolepoäng, men studietiden blir den dubbla. För att få 120 högskolepoäng, och därmed en högskoleexamen, på halvtid krävs alltså fyra års studier. Och en kandidatexamen med dess 180 högskolepoäng kräver sex års studier på halvtid. Både högskoleexamen och kandidatexamen räknas in i kategorin ”generell examina på grundnivå”. Till den kategorin hör bara just dessa två, samt en del yrkeshögskoleexamen.

Högskoleexamen finns inte på alla högskolor och universitet. Dock kan man, precis som med andra examina, sätta ihop en högskoleexamen själv genom att välja kurser som motsvarar en högskoleexamen – det vill säga, motsvarar kraven för en högskoleexamen.

Man kan dock behöva vända sig till en annan skola för att få examen utfärdad, men detta gäller alla examina och inte just högskoleexamen. Alla skolor har examensrätt i olika huvudområden, därför måste man vända sig till en skola som kan utfärda en examen i det huvudområdet som man har studerat.

Vill man uppnå en examina finns det alltså två sätt. Antingen läser man en utbildning, det vill säga ett färdigt program med flera kurser. Att läsa ett program är ofta enklast, då man inte behöver hitta rätt kurser och söka in på dem inför varje termin. Dessutom vet man att det blir rätt kurser, det vill säga rätt antal poäng inom huvudområdet och allt annat som krävs. Att komma in på en utbildning är dock inte alltid så enkelt, då det bara finns ett begränsat antal inom varje område och dessutom begränsade platser på varje utbildning.

Att komma in på kurser är ofta något enklare eftersom det finns ett större utbud och man även kan söka ett flertal kurser varje termin. Då är chansen ändå betydligt större att man får en plats på någon eller några kurser. Man kan helt enkelt anpassa en hel del, dels efter vad man själv vill läsa, men också efter vilka kurser man kommer in på och när – får man inte plats på en kurs som man behöver kan man välja en annan, förutsatt att man kommit in på andra och söka den kurs man måste ha nästa termin.

Istället blir det förstås mer jobb med att hitta kurserna, söka varje termin, och så vidare. Och så finns det som sagt risk för att man får söka samma kurs flera gånger innan man kommer in på den, vilket gör att det kan kännas krångligt och omständligt och ta lång tid att bli klar – om man har otur.

Om man väljer att sätta ihop sin egen utbildning finns det dock några saker som är viktiga att komma ihåg. Man kan själv välja vilka kurser man vill läsa, men det finns även en del som måste finnas med.

• För en högskoleexamen ska minst 60 högskolepoäng vara från kurser inom huvudområdet. För en kandidatexamen varierar det hur många poäng som krävs från huvudområdet, ofta ligger det dock runt minst 90 högskolepoäng. Dessutom behövs ett visst antal poäng från ett biområde, ofta minst 30 poäng.

• Man måste även göra ett självständigt arbete, till exempel ett examensarbete. För en högskoleexamen ska detta arbete vara minst 7,5 högskolepoäng och för en kandidatexamen ska det vara minst 15 högskolepoäng.

• Övriga poäng får man själv bestämma över. Det är dock viktigt att man kommer upp i 120 respektive 180 högskolepoäng för att man ska kunna ta ut en examen.

• Läser man till en kandidatexamen får man även läsa på avancerad nivå om man vill, dock inte mer än 30 högskolepoäng.

• För att få ut en examen måste man ansöka om den. Det gör man genom skolan, till exempel den skola man har läst flest kurser på eller senast läste vid – förutsatt att de kan ge ut en examen i just det huvudområdet.

• Ibland kan samma kurser användas till flera olika examina. Ett examensarbete kan dock bara användas till en specifik examen.

Efter grundnivån kommer den avancerade nivån och där finns två olika examina; magisterexamen och mastersexamen. För en magisterexamen krävs ytterligare 60 högskolepoäng efter kandidatexamen, det vill säga ytterligare ett års heltidsstudier. För en mastersexamen krävs det 120 högskolepoäng mer än en kandidatexamen, alltså två års studier på heltid.

En magisterexamen får innehålla max 15 högskolepoäng på grundnivå, dock inte från de kurser som ingår i den tidigare examen. Övriga poäng ska vara på avancerad nivå. Man ska även göra ett självständigt arbete på minst 15 högskolepoäng.

En mastersexamen ska innehålla 90 högskolepoäng från kurser på avancerad nivå. Dessutom ska man göra ett examensarbete på 30 högskolepoäng, alternativt två arbeten på 15 högskolepoäng vardera. Dessa examensarbeten ska vara inom huvudområdet.

Både högskoleexamen och kandidatexamen är utbildningar på högskolenivå, alltså från högskola eller universitet. De hör dessutom till samma nivå och kategori, nämligen allmän examina på grundnivå. Skillnaden mellan högskoleexamen och kandidatexamen är att de är olika långa, alltså tar olika lång tid att uppnå. En högskoleexamen är 120 högskolepoäng, vilket innebär två års heltidsstudier – eller fyra år om man studerar på halvtid. En kandidatexamen är 180 högskolepoäng, alltså tre års heltidsstudier eller sex år för den som studerar på halvtid.

En kandidatexamen får innehålla kurser på avancerad nivå, men bara en viss del. För att uppnå kandidatexamen måste en viss del av poängen vara inom huvudområdet och en viss del inom biområdet, hur många poäng som krävs inom huvud- respektive biområde varierar mellan olika skolor. Vanligt är dock att det krävs minst 90 högskolepoäng från huvudområdet och minst 30 högskolepoäng från biområdet, men det kan som sagt variera. Det är en god idé att kolla upp detta innan om man vet vilken skola man ska ansöka om examina hos. Dessutom krävs ett självständigt arbete på minst 15 högskolepoäng.

För en kandidatexamen måste minst 60 högskolepoäng vara inom huvudområdet och man måste göra ett självständigt arbete på minst 7,5 högskolepoäng. I övrigt är det inte så många skillnader mellan högskoleexamen och kandidatexamen utan det handlar främst om hur långa de är och vad som krävs för att uppnå dem. En kandidatexamen kan dock ha ett större värde, vilket egentligen inte är konstigt eftersom det är en längre utbildning. På samma sätt har magisterexamen ett högre värde än en kandidatexamen och så vidare.