Vad är skillnaden mellan bankkort och kreditkort?

Ett kreditkort fungerar rent praktiskt på samma sätt, du betalar med kortet när du handlar i butik eller på nätet. Skillnaden är att pengarna inte dras från något konto, det behöver alltså inte finnas några pengar vid köptillfället. Alla köp samlas istället på en faktura som skickas ut följande månad. Man betalar alltså i efterskott. Även om kreditkort blir allt vanligare och många har ett, eller flera, kreditkort är ändå bankkort vanligast – nästan alla vuxna har bankkort och även många yngre.

Betalning med bankkort eller kreditkort i butik går till på exakt samma sätt. Man drar kortet i kortläsaren, sätter in det, eller blippar det – beroende på vilken metod man föredrar att använda, samt vilken typ av kort man har.

Om man blippar behöver man vanligtvis inte slå sin pin-kod, men om man drar eller sätter in kortet slår man en pin-kod. Pin-koden skickas vanligtvis ut strax efter att man har fått kortet. Ofta kan den ändras till en kod man väljer själv, men om man inte byter ut den bör man tänka på att inte förvara den tillsammans med kortet. Det bästa är att försöka memorera koden eller skriva ned den någon annanstans – i mobilen, till exempel. Bankkort och kreditkort används alltså på samma sätt, det som skiljer dem åt är själva betalningen.

Möjligheten att betala med kort kom till USA redan på 50-talet, då Frank McNamara skapade Diners Club. I Sverige kom korten på 60-talet, och Köpkort samt Eurocard var två av de första och största.

Även uttagsautomater, även kallade bankomater, kom på 60-talet. I Sverige var Uppsala först med att få en uttagsautomat, år 1967. Tanken var att den skulle vara online och ha möjlighet att kontrollera saldot på bankkontot, men först ett år senare kom den första uttagsautomaten med den möjligheten och den placerades i Malmö.

Kontokort är samlingsnamnet för alla typer av kort; kontokort, kreditkort, och betalkort. Alla typer av kontokort har i stort sett samma utseende, kortnumret står på framsidan samt innehavarens namn. Vanligt är också att man skriver sitt namn på baksidan.

Förutom kontokort och kreditkort finns det alltså ytterligare ett kort, betalkort. Ett betalkort fungerar ungefär som ett kreditkort, man betalar alltså i efterhand. Alla köp under månaden samlas på en faktura som skickas ut månaden efter. Betalningstiden brukar vara 30-45 dagar, men det kan variera mellan olika kort. Om fakturan inte betalas i tid spärras kortet, det finns alltså ingen möjlighet att dela upp betalningen som man kan göra med kreditkort. Det brukar även vara möjligt att koppla betalkortet till ett konto, så att pengarna kan dras direkt från kontot.

Det finns betalkort som erbjuder delbetalning, men eftersom kriterierna för ett betalkort är att skulden betalas följande månad stämmer det inte riktigt. Finns möjligheten att delbetala är det ett kreditkort. Det finns dock inga tydliga gränser för kreditkort respektive betalkort, så det finns variationer – och ett kort som borde benämnas som kreditkort kan vara ett betalkort, och tvärtom.

Ibland behöver man dock byta kortet innan det går ut för att man har tappat bort det eller för att det slutar fungera till exempel. Tappar man kortet är det viktigt att spärra det direkt. Man kan till exempel ringa den bank, eller bolaget, som utfärdat kortet och be dem spärra det och samtidigt beställa ett nytt kort.

Årsavgiften kan också variera och ibland finns det ingen årsavgift överhuvudtaget. När det finns en årsavgift kan den vara allt från ett par hundra och upp till någon tusenlapp eller två. Ibland börjar årsavgiften att gälla först andra året.

Kreditgränsen skiljer sig mellan olika kort, men också mellan kortinnehavare. En del kort erbjuder kredit på upp till 15.000 kronor medan andra erbjuder en kredit på många hundra tusen, ibland en halv miljon till och med.

Det är också vanligt att kreditkorten är räntefria en viss tid, ofta en månad eller två. Det innebär att man kan använda kortet en månad och betala månaden efter utan att det tillkommer någon kostnad. Men det är olika hur lång den räntefria perioden är, eller om det ens finns någon, men 45 eller 60 dagar är vanligt.

Om man är intresserad av att skaffa ett kreditkort är det en god idé att kolla runt lite på vilka alternativ som finns och hitta det som passar bäst. Om man har för avsikt att betala månaden efter och inte delbetala är det kanske viktigt med en lång räntefri period eller att det inte finns någon årsavgift. Om man använder kortet mycket och tänker delbetala är det däremot viktigare med en låg ränta och kanske passande förmåner – som till exempel bonus eller rabatter där man handlar ofta.