Vad är skillnaden mellan bankkort och kreditkort? • Vad är skillnaden?

Innehållsförteckning visa

Bankkort, kreditkort, avgift, ränta, delbetalning, årsavgift, och förmåner. Ja, bankkort och kreditkort är en riktig djungel. Vilket är billigast att använda? Vilket är mest praktiskt? Och vad är egentligen skillnaden mellan dem? Båda används ju för att betala i butik och även vid kortbetalning på internet, så egentligen är det väl i princip samma sak? Eller? Nej, så är det inte riktigt. Faktum är att även om bankkort och kreditkort används på samma sätt, för att betala, är det faktiskt ganska stor skillnad. Och det finns en hel del skillnader, dessutom.

Med ett bankkort betalar man direkt, pengarna dras från ens konto direkt vid betalning, man måste alltså ha pengar på kontot för att köpet ska gå igenom. Med ett kreditkort betalar man allt, eller delbetalar, i efterhand och oftast månadsvis, och inga pengar dras direkt vid köptillfället.

Ett bankkort är kopplat till ett bankkonto och det är från det kontot som pengarna dras när man betalar. Man kan använda bankkortet nästan överallt, i nästan alla butiker och restauranger och även när man handlar online. Om det finns tillräckligt med pengar på kontot för att genomföra köpet dras summan från kontot direkt, i annat fall nekas köpet. Det fungerar helt enkelt som när man betalar kontant, men med skillnaden att pengarna dras från ens konto istället för att man tar ut kontanter.

Ett kreditkort fungerar rent praktiskt på samma sätt, du betalar med kortet när du handlar i butik eller på nätet. Skillnaden är att pengarna inte dras från något konto, det behöver alltså inte finnas några pengar vid köptillfället. Alla köp samlas istället på en faktura som skickas ut följande månad. Man betalar alltså i efterskott. Även om kreditkort blir allt vanligare och många har ett, eller flera, kreditkort är ändå bankkort vanligast – nästan alla vuxna har bankkort och även många yngre.

Med kreditkort kan man dessutom välja om man vill betala hela fakturan direkt eller dela upp betalningen. Om man vill dela upp betalningen betalar man bara en del utav summan den månaden och fortsätter sedan betala varje månad. Det fungerar alltså som ett lån, men istället för att låna en klumpsumma lånar man det man behöver och beloppet utökas sedan varje gång man använder kortet. Dock finns det alltid en gräns för hur mycket man får använda kortet, vanligtvis ansöker man om en specifik summa – till exempel 10.000 eller 20.000 kronor – och blir sedan antingen beviljad den summan eller får en längre summa – eller så blir man helt enkelt nekad. När man har uppnått den beviljade summan kan kortet inte användas mer förrän man har betalat av en del av krediten.

Användning

Betalning med bankkort eller kreditkort i butik går till på exakt samma sätt. Man drar kortet i kortläsaren, sätter in det, eller blippar det – beroende på vilken metod man föredrar att använda, samt vilken typ av kort man har.

Om man blippar behöver man vanligtvis inte slå sin pin-kod, men om man drar eller sätter in kortet slår man en pin-kod. Pin-koden skickas vanligtvis ut strax efter att man har fått kortet. Ofta kan den ändras till en kod man väljer själv, men om man inte byter ut den bör man tänka på att inte förvara den tillsammans med kortet. Det bästa är att försöka memorera koden eller skriva ned den någon annanstans – i mobilen, till exempel. Bankkort och kreditkort används alltså på samma sätt, det som skiljer dem åt är själva betalningen.

Bankkort och kreditkort förr

Möjligheten att betala med kort kom till USA redan på 50-talet, då Frank McNamara skapade Diners Club. I Sverige kom korten på 60-talet, och Köpkort samt Eurocard var två av de första och största.

Även uttagsautomater, även kallade bankomater, kom på 60-talet. I Sverige var Uppsala först med att få en uttagsautomat, år 1967. Tanken var att den skulle vara online och ha möjlighet att kontrollera saldot på bankkontot, men först ett år senare kom den första uttagsautomaten med den möjligheten och den placerades i Malmö.

Kontokort

Kontokort är samlingsnamnet för alla typer av kort; kontokort, kreditkort, och betalkort. Alla typer av kontokort har i stort sett samma utseende, kortnumret står på framsidan samt innehavarens namn. Vanligt är också att man skriver sitt namn på baksidan.

Förutom kontokort och kreditkort finns det alltså ytterligare ett kort, betalkort. Ett betalkort fungerar ungefär som ett kreditkort, man betalar alltså i efterhand. Alla köp under månaden samlas på en faktura som skickas ut månaden efter. Betalningstiden brukar vara 30-45 dagar, men det kan variera mellan olika kort. Om fakturan inte betalas i tid spärras kortet, det finns alltså ingen möjlighet att dela upp betalningen som man kan göra med kreditkort. Det brukar även vara möjligt att koppla betalkortet till ett konto, så att pengarna kan dras direkt från kontot.

Det finns betalkort som erbjuder delbetalning, men eftersom kriterierna för ett betalkort är att skulden betalas följande månad stämmer det inte riktigt. Finns möjligheten att delbetala är det ett kreditkort. Det finns dock inga tydliga gränser för kreditkort respektive betalkort, så det finns variationer – och ett kort som borde benämnas som kreditkort kan vara ett betalkort, och tvärtom.

Hur länge är bankkort giltiga?

Giltighetstiden för bank- och kreditkort kan variera, men tre eller fyra år är vanligt. På framsidan av kortet kan man se vilket år och datum kortet slutar gälla, det skrivs oftast med fyra tecken; 09/20 betyder till exempel att kortet slutar gälla i september år 2020 och står det 12/19 slutar det gälla i december 2019. De som har utfärdat kortet skickar vanligtvis ut ett nytt kort innan månadens slut.

Ibland behöver man dock byta kortet innan det går ut för att man har tappat bort det eller för att det slutar fungera till exempel. Tappar man kortet är det viktigt att spärra det direkt. Man kan till exempel ringa den bank, eller bolaget, som utfärdat kortet och be dem spärra det och samtidigt beställa ett nytt kort.

Skillnaden mellan olika kreditkort

Det finns mycket som kan skilja sig åt mellan olika kreditkort, till exempel räntan och årsavgiften samt kreditbeloppet. En del kort har även förmåner för kortinnehavaren. Räntan är ofta det man utgår från när man väljer kreditkort, och den kan skilja sig väldigt mycket mellan olika kort. Det finns kreditkort som har en ränta på under 10 procent, ibland till och med under 5 procent. Det finns också de som har en ränta på närmare 20 procent.

Krav

Kraven för att få ett kreditkort med låg ränta är oftast betydligt högre än kraven för att få ett kreditkort med hög ränta. Det innebär att man måste tjäna en viss summa och inte ha några betalningsanmärkningar för att få ett kreditkort med låg ränta. Desto högre räntan är, desto lägre är kraven. Ett kreditkort med hög ränta kan nästan vem som helst få, ofta krävs det dock att man inte har några betalningsanmärkningar.

Årsavgift

Årsavgiften kan också variera och ibland finns det ingen årsavgift överhuvudtaget. När det finns en årsavgift kan den vara allt från ett par hundra och upp till någon tusenlapp eller två. Ibland börjar årsavgiften att gälla först andra året.

Kreditgränsen skiljer sig mellan olika kort, men också mellan kortinnehavare. En del kort erbjuder kredit på upp till 15.000 kronor medan andra erbjuder en kredit på många hundra tusen, ibland en halv miljon till och med.

Förmåner och räntor

När man ansöker om ett kreditkort får man ofta välja vilken kredit man vill ha. Ibland kan man inte få så mycket som man vill ha, men erbjuds istället en längre summa. Förmåner ingår i vissa kort och kan innebära allt ifrån olika försäkringar och avbeställningsskydd till bonusar på köp och rabatter.

Det är också vanligt att kreditkorten är räntefria en viss tid, ofta en månad eller två. Det innebär att man kan använda kortet en månad och betala månaden efter utan att det tillkommer någon kostnad. Men det är olika hur lång den räntefria perioden är, eller om det ens finns någon, men 45 eller 60 dagar är vanligt.

Om man är intresserad av att skaffa ett kreditkort är det en god idé att kolla runt lite på vilka alternativ som finns och hitta det som passar bäst. Om man har för avsikt att betala månaden efter och inte delbetala är det kanske viktigt med en lång räntefri period eller att det inte finns någon årsavgift. Om man använder kortet mycket och tänker delbetala är det däremot viktigare med en låg ränta och kanske passande förmåner – som till exempel bonus eller rabatter där man handlar ofta.

Sammanfattning

Utseendemässigt är bankkort och kreditkort lika och de används också på samma sätt. Skillnaden mellan korten är hur och när man betalar. Använder man ett bankkort betalar man direkt och pengarna dras från ens bankkonto. När man använder ett kreditkort betalar man istället i efterhand, ofta månaden efter, eller delbetalar. Kreditkort fungerar som ett lån, medan bankkort inte innebär något lån då man använder sina egna pengar och betalar direkt vid köptillfället. Så skillnaden mellan dessa korttyper är egentligen enbart hur och när man betalar för det man köper, i övrigt fungerar de på samma sätt.