Månen är något som många fascineras av, och har gjort i tusentals år. Att vi är fascinerade av den är inte konstigt alls eftersom den egentligen är en rätt mystisk företeelse. Jag menar, det är ju inte så många som åker på en resa till månen titt som tätt! Skämt åsido. Däremot är månen faktiskt rätt mystisk, och trots att den inte har någon direkt kontakt med oss (den är flera hundra tusen kilometer bort!) kan den ha en fysisk påverkan på oss. Vissa saker som man hör om månen är bara skrönor, medan andra kan faktiskt visa sig på riktigt.
Tron om att månen kan framkalla övernaturlighet, locka fram läskiga varelser, och göra människor till varulvar hör väl (troligen) till skrönorna, med undantaget att man kan få tro på det om man så vill. För även om man kanske inte vill erkänna det rakt ut så kan jag väl inte vara den enda som blir lite extra skraj när fullmånen lyser upp hela gatan på kvällen, och man går ensam hem?!
Många tror också att månen skapar sömnproblem, ofta då i samband med att det är fullmåne. Detta är faktiskt inte bara en skröna, utan det finns bevisat att månen påverkar våra sömncykler negativt (mer om det senare). Oavsett vad man tycker, tror, eller tänker om månen och hur den påverkar oss, så kan det vara intressant att veta hur den fungerar. Är du en sådan intressent rekommenderar vi dig att läsa den här artikeln. Framförallt om du vill ha svar på frågan om vad som är skillnad mellan nymåne och fullmåne!
Kortfattat kan man säga att nymåne och fullmåne är varandras motsatser - de inträffar så långt ifrån varandra som möjligt under månvandringen; en i början när månen är helt mörk, och en i mitten när hela månen syns.
Du kanske inte är en jätte-mån-fantast, men vi tycker i alla fall att man ska vara m-å-n om månen, haha!
Månens olika faser
Som många kanske redan vet (eller inte?) så snurrar månen ett helt varv runt jorden varje månad, eller ja, på 29,5 dagar. Under dessa 29,5 dagar går månen igenom sina olika faser, så kallade månfaser. Dessa månfaser varierar beroende på solens och månens förhållande till jorden. De olika månfaserna är uppdelade efter månens olika utseenden; månfaser är alltså samma som utseendefaser för månen, kan man säga. Utseendena utgår ifrån hur vi på jorden ser dem, bara för att vara tydlig! Du som läser kanske är en alien (!?), och då vill man ju inte skapa missförstånd!
De olika månfaserna har olika namn, och de man pratar om mest är nymåne, halvmåne, och fullmåne. Att månen går igenom dessa olika faser beror på att den hela tiden snurrar runt jorden, vilket gör att solen belyser månen på olika sidor beroende på vilken position den har. Eftersom vi på jorden endast ser en och samma sida av månen hela tiden, kommer vi bara att se den del av månen som är belyst. Beroende på vart i ”vandringen” månen är kommer formen, alltså den vi ser från jorden, att variera.
Anledningen till att månens form varierar beror på att solen och månen vandrar i nästan samma takt, men bara nästan. Det betyder alltså att månen efter ett tag hamnar efter solen, och solens ljus landar då på olika sätt. Fram tills att månen visar sig som fullmåne ”växer” den sig större för varje dygn som går, och vid fullmånen vänder cykeln åt andra hållet och månen blir då istället mindre för varje dygn. Efter 29,5 dygn har solen hunnit ikapp månen och varvat den, och då börjar månfaserna om på nytt.
Nymåne
Den månfasen som kallas för ”nymåne” är under den tiden då månen är helt mörk. Vissa brukar också räkna med perioden där man kan se den allra första månstrimman efter att månen varit mörk, men det beror lite på vem man frågar. Att månen blir helt mörk beror på att månen, solen, och jorden står i linje med varandra, alltså att jorden och solen är precis på var sin sida om månen.
Perioden där man kan se den första strimman, alltså ”den nya månen”, kan också kallas för nytändning. Då har solen precis hunnit ”köra om” månen, och går då både ner (för kvällen) och upp (för morgonen) precis strax före den. Tidsintervallerna mellan nymåne-faserna kallas för lunation, för den som är intresserad av det.
Halvmåne
Halvmånefasen är under den tid då man ser halva månen, alltså då halva månen är belyst av solen. Eftersom månvandringen går från minst, till störst, till minst på ett varv, syns månen som halvmåne två gånger på en vandring. Detta brukar inträffa ungefär en vecka efter, och innan, nymånen.
Fullmåne
Fullmåne innebär att man kan se hela månens yta från jorden, alltså då hela månen är belyst av solen åt ”vårt håll” (alltså vi jordmänniskor). Även under denna period står solen och jorden precis på var sin sida om månen, och är då så långt ifrån varandra som de kan vara. Fullmånen är den period under månens vandring som är den mytomspunna och omtalade perioden.
Det är när detta inträffar som folk kan uppleva att de sover sämre, och det är också fullmånen man syftar på när man pratar om den påstådda skrönan om att människor kan förvandlas till varulvar. Fullmånen inträffar i mitten av månvandringen, alltså ungefär två veckor efter (eller innan) nymånen. Här kan det fenomenet vi kallar för ”månförmörkelse” uppstå, vilket händer om månen passerar jordens skugga och alltså blir förtäckt av den.
Skillnad på nymåne och fullmåne?
För att göra en liten sammanfattning av det som förklarades ovan, och för att ge er ett svar på frågan om vad som är skillnaden mellan nymåne och fullmåne, kan man alltså konstatera att nymåne och fullmåne är varandras motsatser i månvandringen. Med motsatser menar vi alltså att det är då som månens form, alltså ljuset från solen, är minst (eller icke existerande) och störst, med andra ord i störst kontrast mot varandra. Under nymånen är månen mörk, och under fullmånen syns hela månen.
Det som däremot inte skiljer sig åt i de två faserna är månens position i förhållande till solen och jorden. Under både ny- och fullmåne ligger de, solen, jorden, och månen, i en rak linje, vilket alltså innebär att månen är precis i mitten. Skillnaden mellan nymåne och fullmåne visar sig alltså i månens form eftersom de inträffar under olika stadier av månvandringen. Under nymånen nuddas inte månen alls av solens ljus, medan under fullmånen belyser solen hela.
Här kan ni se en video på hur månen syns ifrån jorden under de olika faserna:
Månader efter månen?
Det många kanske tror är att våra månader styrs av månens vandring runt jorden, och så är det faktiskt i vissa religioner. Muslimer och judar räknar sina kalendrar efter månens varv runt jorden, och varje ny månad börjar alltså alltid vid nytändningen; när den första månstrimman visar sig efter nymånen. Att räkna kalendern efter månen var faktiskt också det första sättet man skapade en kalender på eftersom man inte hade några andra verktyg eller räkningar att följa.
Eftersom kalenderdagarna följer månens vandring precis och på exakt samma sätt varje månad, inträffar fullmånen alltså i mitten på månaden. Eftersom en muslimsk eller judisk månad bara har 29,5 dagar, har de bara 354 dagar på sitt år, istället för 365 dagar som är ett helt solår. För att deras år ska komma i fas med solåret brukar de då och då klämma in en skottmånad. I den kristna kalendern utgår man från solåret, och ett år består alltså av 365 dagar. Där styrs alltså inte månaderna efter månen, vilket innebär att de olika månfaserna inträffar under olika dagar hela året.
Månen var mer betydande förr
Förr i tiden hade månens vandring en mer betydande del för samhällets verkan, då bland annat jordbruk och fiske styrdes av månens cyklar. Att månens växande och sjunkande storlek ger ett tecken på hur långt den kommit i sin vandring är ju ett faktum som alltid har existerat. Skillnaden mellan förr och nu är bara att förr så var dessa tecken faktiskt viktiga för lantbrukare, då man under fullmånen kunde utnyttja det starka ljuset och fortsätta med sitt arbete tack vare det. Detta var framförallt viktigt under vintertid då dagarna var korta. När vi under senare tid utvecklade elektricitet blev månens ljus inte lika viktigt.
Sömnproblem på grund av månen?
Som tidigare nämnt så är det många som upplever att de sover sämre när det är fullmåne. Vissa påstår att det bara är en skröna, medan andra har faktiska bevis. 2013 gjordes en studie i Schweiz om just detta, av ett svenskt forskarlag. Egentligen var det inte de själva som utförde själva sömnstudien, utan de jämförde resultaten från en tidigare sömnstudie mot måncykeln. När de jämfört resultaten insåg de att sömnproblem faktiskt kunde bero på fullmåne, och att det inte bara var något som folk inbillade sig. I studien som de jämförde hade 33 personer fått gå och lägga sig i ett laboratorium under en längre tid, och hade alltså inte någon gång under testperioden varit i kontakt med direkt månljus.
När fullmånen var igång hade det tagit de 33 försökspersonerna fem minuter längre att somna, och under natten sov de 20 minuter mindre än vad de gjorde annars. Och det var inte bara sömnens längd som påverkades, utan även sömnens kvalité. Det visade sig då att den uppmätta aktiviteten för djupsömn sjönk med ungefär 30 procent. Huruvida man vill tro att deras sömnproblem har med månens rytm att göra eller inte, är upp till var och en. Om du däremot har upplevt svårigheter att sova när det är fullmåne, och du tycker att du bara rullar runt och aldrig riktigt kan få ro, ja då kan du ju använda denna studie som ett argument till din dåliga sömn.