Vad är skillnaden mellan folkhögskola och högskola?

Men det finns även likheter som att studenterna är i ungefär samma ålder och att det finns såväl kurser som utbildningar. Båda erbjuder dessutom även distansstudier, såväl med som utan träffar. Utbildningar på såväl folkhögskola som högskola kan innefatta praktik under en del av studien. Men egentligen är det faktiskt fler skillnader än likheter.

Om man redan har en del betyg från gymnasiet kan man anpassa utbildningen och bara läsa det som behövs. Man kan även läsa enstaka kurser, eller läsa varje ämne var för sig och sätta ihop dem till en gymnasieutbildning. Det ger dock ingen särskilt inriktning, men det ger behörighet till studier på högskolenivå. Man kan även läsa kurser från högstadiet, ifall man inte har alla betyg från grundskolan som behövs.

Det är också olika metoder som gäller för att ansöka till folkhögskola respektive högskola. Folkhögskolor sköter sina ansökningar helt själva, och vanligtvis ansöker man genom respektive skolas hemsida, eller genom att skriva ut en ansökningsblankett. Vanligtvis börjar kurser och utbildningar på vårterminen och höstterminen, men ibland har utbildningar enbart start på hösten. Många folkhögskolor erbjuder även kortare kurser, till exempel sommarkurser.

För att studera på högskolan måste man först ha klarat gymnasiet. Högskolan erbjuder inte heller den typen av kurser, så för att läsa in gymnasiet måste man först läsa på till exempel folkhögskola, eller komvux. Så en stor skillnad mellan folkhögskola och högskola är att folkhögskolan har studier på såväl grundskolenivå som gymnasienivå och ibland även eftergymnasial nivå, medan högskolan enbart har eftergymnasial utbildning.

När man söker till en högskoleutbildning eller kurs skickar man in sin ansökan på internet och samma hemsida används oavsett vilken högskola man söker till. Man kan dessutom söka till flera kurser och utbildningar under samma termin, även om det är på olika skolor. Man kan söka upp till 20 stycken kurser och utbildningar per termin och man kan då rangordna dessa – den man helst vill gå ska ligga högst upp på listan.

Det finns även många olika anledningar att studera på folkhögskola och många sätt att göra det på. Det finns kurser som är helt på distans, kurser och utbildningar som är delvis på distans, eller helt på distans, men med träffar samt kurser och utbildningar i klassrum. Dessutom har många folkhögskolor egna studentbostäder, ofta bor man då alldeles vid skolan och tillsammans med andra studenter.

Man kan studera på folkhögskola för att läsa upp betyg för att senare kunna läsa vidare på högskolenivå, för att lära sig någonting nytt, för att träffa nya människor, för att utvecklas, för att bredda sina kunskaper – ja, det finns många olika anledningar.

​Folkhögskolor följer inga kursplaner eller liknande utan kan själva lägga upp kurser och utbildningar som de vill. Det gör även att studenterna många gånger har stor möjlighet att hjälpa till och forma innehållet, bestämma hur skoldagarna ska se ut, och så vidare. Studier på folkhögskola är helt enkelt lite annorlunda, och på många sätt friare, än på andra skolor.

På folkhögskolor finns det tre olika typer av kurser; allmänna kurser, särskilda kurser, och övriga kurser. Allmänna kurser är för den som helt eller delvis saknar gymnasieutbildning. Dessa är mellan ett och fyra år långa, beroende på vilka förkunskaper man har – alltså hur många ämnen som fattas. Om man inte är klar med högstadiet kan man även läsa dessa kurser. Ibland kan man även välja inriktning, ungefär som på gymnasiet.

Folkhögskolor använder inte samma betyg som gymnasiet, utan har ett eget betygssystem. De ger ett omdöme mellan 1 och 4, där man även kan få halva poäng – till exempel 2,5. Omdömet ges inte i varje enskilt ämne, utan man får ett samlat omdöme som bedömer ens studieförmåga.

Särskilda kurser inriktar sig på speciella ämnen. Det kan vara kurser som riktar sig till speciella åldersgrupper eller andra grupper, men även olika ämnen – musik, konst, teater, skrivarkurser, hälsa, webbdesign, språk, fotografi, film, odling, och så vidare. Det finns även en del yrkesutbildningar.

Övriga kurser är till exempel sommarkurser och andra korta kurser. En sommarkurs pågår ofta under en vecka, men de kan vara både kortare och längre. Oftast bor man på skolan under den tiden, men det finns också kurser på distans även under sommaren.

Det enklaste sättet att nå en examen, alltså en utbildning, är att komma in på en utbildning – det vill säga ett program, sammansatt av flera kurser. När man fullföljt alla kurser som ingår i utbildningen blir man examinerad. Men man kan även söka varje kurs separat och läsa dem var för sig. Då bör man dock ha koll på vilka kurser som är obligatoriska för en examen och vad som behövs utöver det. Ibland är en del av kurserna obligatoriska, men det krävs ändå ytterligare kurser inom samma område för att nå upp i rätt antal poäng och kunna få en examen.

På högskolor finns såväl kurser som utbildningar och man kan läsa på såväl distans som i klassrum. Det finns ett stort antal ämnen att välja bland; data, hälsa och sjukvård, ekonomi, juridik, journalistik, naturvetenskap, pedagogik, religion, konst, teknik, och språk för att nämna några.

Man kan börja studera på folkhögskola när man är 18 år, eller det år man fyller 18. Ibland kan man dock börja tidigare, förutsatt att ens hemkommun går med på att bekosta studierna. På högskola finns ingen egentlig åldersgräns, men man måste ha fullföljt gymnasiet först. Någon övre åldersgräns finns inte för vare sig folkhögskola eller högskola, dock kan man bara få studiemedel från CSN till en viss ålder.

På en folkhögskola kan man läsa ett flertal olika typer av kurser, bland annat allmänna kurser som motsvarar gymnasieutbildning. Dessa kurser är mellan ett och fyra år långa, beroende på hur många ämnen man saknar betyg i. Efter en sådan kurs kan man söka till högskoleutbildning.

På högskolor kan man läsa såväl kurser som utbildningar inom ett flertal ämnen och på olika nivåer. Det är på högskolan, eller universitet, som man läser sig till högre utbildningar – allt ifrån barnmorska och läkare till lärare och matematiker och så vidare. Utbildningar räknas i poäng, där 30 högskolepoäng motsvarar en termins studier på heltid. Efter två års heltidsstudier har man nått en högskoleutbildning, efter tre år en kandidatexamen, och så vidare. Detta förutsätter dock att man har läst en sammansatt utbildning eller motsvarande kurser var för sig.

Ansökningarna till folkhögskola respektive högskola skickas även in på olika sätt. Folkhögskolorna hanterar sina ansökningar själva, var för sig. Det innebär att man söker genom deras hemsida eller genom en blankett som postas till skolan. När man söker till en utbildning eller kurs på en högskola gör man det online och på samma hemsida oavsett vilken skola man söker till. Samma hemsida håller för studier på universitet. Man kan då söka flera utbildningar och/eller kurser på samma gång och placera dem i ordning med den man helst vill gå högst upp.