Vad är skillnaden mellan asyl och uppehållstillstånd?

Det har väl knappast undgått någon utav oss alla skriverier i tidningar och media de senaste åren angående alla som sökt asyl eller har fått uppehållstillstånd i Sverige, men vet vi vad som är skillnaden?

Vad innebär det att söka asyl eller att få ett uppehållstillstånd för den enskilde individen? Vem eller vilka avgör om man får uppehållstillstånd? Vad är egentligen asyl? Vilka kan ansöka om asyl?

Som sagt kan frågorna vara många så vi tittar närmare på vad som är skillnaden mellan asyl och uppehållstillstånd, utan att gå in på enskilda fall, så letar vi bara fakta om skillnader och även om det finns ett samband mellan dessa två begrepp.

En person som söker asyl anser sig vara i behov av skydd och väntar på ett beslut om att få uppehållstillstånd. Anses en asylsökande vara i behov av skydd så får personen ett uppehållstillstånd och skrivs in i någon kommun och får ett svenskt personnummer.

En asylsökande väntar alltså på ett beslut från Migrationsverket om de får stanna i Sverige eller inte, ett så kallat uppehållstillstånd. Under tiden de väntar på ett beslut lever de antingen hos släktingar och vänner eller på något av Migrationsverkets boende för asylsökande.

För att få ett uppehållstillstånd i Sverige måste Migrationsverket göra en individuell bedömning enligt FN:s flyktingkonvention och även till gemensamma regler inom EU.

Flykting

Till exempel om en person anses som flykting tas det hänsyn till om det finns välgrundade skäl till att de kan bli förföljda på grund av:

• Ras
• Nationalitet
• Religiös eller politisk uppfattning
• Kön
• Sexuell läggning
• Tillhörighet till en viss samhällsgrupp

Den som får en flyktingstatus enligt dessa regler får normalt ett uppehållstillstånd i tre år.

Alternativt skyddsbehövande

Migrationsverket kan också göra en bedömning som hamnar under EU:s regler för alternativt skyddsbehövande där det tas hänsyn till om personen löper stor risk för att:

• Straffas med döden.
• Utsättas för kroppsstraff, tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
• Som civilperson löper allvarlig risk för att skadas på grund av väpnad konflikt.

Den person som får alternativ skyddsstatus får normalt uppehållstillstånd i tretton månader.

Vilka rättigheter har asylsökande barn?

Oavsett om barnet/barnen kommer tillsammans med sina föräldrar eller som ensamkommande flyktingbarn så gäller alltid samma rättigheter som står i FN:s barnkonvention, vilket gör att flyktingbarn har samma rättigheter som svenska barn i samhället. Det innebär bl.a att barnet har:

• rätt att säga vad de tycker och känner och vuxna har en skyldighet att lyssna och tillgodose barnets behov när de fattar beslut som rör barnet.
• rätt till sjukvård och tandvård.
• rätt till att gå i skolan.

Under en utredning om asyl för att få uppehållstillstånd möter barnen många myndigheter som ansvarar för olika saker för att se till att barnens rättigheter följs.

Migrationsverket ansvarar för att:

• utreda och fatta beslut om barnet som ensamkommande eller med dennes familj får stanna i Sverige eller inte.
• bostaden, om barnet med eller utan sin familj bor i Migrationsverkets flyktingboenden.
• ekonomiskt stöd.
• utse ett offentligt biträde, en advokat, eller jurist som inte jobbar på Migrationsverket som hjälper till med ansökan om asyl.
• hjälpa till med resan från Sverige om man nekas asyl.

Kommunen ansvarar för att:

• barnet får gå i förskola, skolan, och gymnasium.
• socialtjänsten ser till att de som är i behov av hjälp, och inte får det på något annat vis i samhället, får den vård och omsorg man har rätt till enligt socialtjänstlagen.

Landstingen ansvarar för att barnen får tand- och sjukvård.

Hur går det till att ansöka om asyl som ensamkommande barn?

Som ensamkommande barn följs asylansökan upp i många olika steg för att kunna bedöma om barnet har rätt till uppehållstillstånd eller inte. Den första myndigheten som barnet möter när de ska göra en asylansökan är personal på Migrationsverkets ansökningsenhet. De ställer en mängd olika frågor med hjälp av en tolk. Detta registreras sedan så att ansökan om asyl påbörjas.

Exempel på vad ansökningsenheten frågar barnet:

• hur de mår.
• vad de heter.
• när de är födda.
• om deras familj.
• om de har adress och telefonnummer till sina föräldrar.
• var de kommer ifrån.
• vilket språk de talar.
• hur de har rest till Sverige.
• varför de har lämnat sitt hemland och vad de tror kan hända om de återvänder.

Efter detta kontaktas socialtjänsten i den kommun barnet befinner sig eftersom barnet inte är 18 år så får de inte själva bestämma var de ska bo. Skulle barnet vilja bo hos släktingar som befinner sig i Sverige måste socialtjänsten bevilja det. Har barnet inga släktingar som socialtjänsten beviljar att de får bo hos måste de se till att barnet bor hos en familj eller på ett annat särskilt boende.

I samband med asylansökan så anmäler Migrationsverket ett behov av god man till den kommun som barnet bor i. En god man hjälper barnet med olika saker bl.a:

• hjälper till med kontakten med biträdet angående asylsökande hos Migrationsverket.
• ansvarar för barnets ekonomi, hjälper till att ansöka om pengar vid behov.
• vara med vid möten med Migrationsverket.
• ta kontakt med barnets skola och delta vid utvecklingssamtal och liknande.
• hjälper till med att kontakta läkare, tandläkare, och psykolog.
• fungera som stöd vid kontakt med föräldrar eller andra släktingar.

Åldersbedömning

Det är väldigt viktigt att ett barn kan visa hur gamla de är eftersom man som barn har andra rättigheter än en vuxen asylsökande. Har barnet inga identitetshandlingar som styrker deras ålder kan det göras genom en medicinsk åldersbedömning.

Asylutredning

När sedan asylutredningen kommer igång kallas barnet till ett möte tillsammans med sin god man och barnets offentliga biträde. Mötet tar ca två till tre timmar och hålls utav en person ifrån Migrationsverket och allt som sägs protokollförs. Med på mötet finns också en tolk som är inhyrd från ett företag som hyr ut tolkar, så att alla parter förstår vad som sägs.

Asylbeslut

Som vi nämnt tidigare så tas ett asylbeslut på om man bedöms som flykting eller genom alternativt skyddsbehov och detta gäller även vid beslut angående ensamkommande barn.

Uppehållstillstånd

När Migrationsverket har fattat ett beslut om att barnet får stanna i Sverige eller inte så kallas barnet tillsammans med sin god man till ett möte igen. Får barnet ett ja till uppehållstillstånd får de ett papper på om de har beviljats ett permanent eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Är uppehållstillståndet tidsbegränsat har barnet rätt att ansöka om förlängning.

Efter att barnet fått ett uppehållstillstånd ska de med hjälp av sin god man uppsöka skatteverket för att folkbokföra sig. Det innebär bl.a att barnet får ett svenskt personnummer med de fyra sista siffrorna.

En månad efter att barnet fått sitt uppehållstillstånd skrivs de ut ifrån Migrationsverket. Det innebär att det inte är Migrationsverket som ansvarar för barnets ekonomi längre utan att det ansvaret läggs på den kommun där barnet är folkbokfört. Kommunen där barnet bor har sedan allt ansvar för barnet och asylärendet avslutas hos Migrationsverket.

Negativt beslut om uppehållstillstånd

Får barnet ett nej till uppehållstillstånd kallas också barnet tillsammans med sin god man till ett möte där ansökningsenheten går igenom orsaken till beslutet. Därefter kan barnet göra en överklagan om de inte tycker att beslutet bedömts på rätt sätt.

Återvändande

Skulle det inte gå att överklaga mer angående beslutet att bevilja ett uppehållstillstånd så kallas barnet tillsammans med sin god man återigen till möte med Migrationsverket för att gå igenom hur en resa från Sverige ska genomföras.

Bland annat går man igenom vem eller vilka som kan ta emot barnet när de återvänder, att Migrationsverket hjälper till om barnet går med på att lämna Sverige frivilligt, och att barnet har en skyldighet att lämna namn och telefonnummer till sina föräldrar så att Migrationsverket kan kontakta dem.

Om barnet har gått med på att samarbeta och lämna Sverige frivilligt följer personal från Migrationsverket med på resan ner till hemlandet och ser till att någon släktingen eller annan myndighetsperson tar emot vid ankomsten.

Sammanfattning

En person som ansöker om asyl anser sig vara i behov utav skydd p.g.a t.ex hemlandsförhållanden, sexualitet, kön, religiösa eller politiska åsikter. Migrationsverket beslutar om en person har rätt till uppehållstillstånd enligt vissa kriterier som faller under flykting eller alternativt skyddsbehövande.

Uppehållstillstånd för flyktingar fås normalt i tre år och i tretton månader om en person bedöms ha rätt till alternativt skyddsbehov och dessa beslut tas enligt FN:s flyktingkonvention tillsammans med andra regler som gäller gemensamt för EU-länderna.

Om det är ett ensamkommande barn som söker asyl är det viktigt att de kan styrka sin identitet och ålder. För iochmed att de är under 18 år så gäller även FN:s barnkonvention vid bedömningen av asylansökan och även barnets rättigheter under tiden de befinner sig i Sverige i väntan på beslut.