Vad är det som skiljer en förskollärare från en barnskötare? Vilken utbildning krävs för att få kalla sig förskollärare och barnskötare? Skiljer det mycket mellan de olika yrkesgrupperna i form av arbetsuppgifter, lön, och ansvar, m.m.? Har det någon betydelse om man jobbar i den kommunala verksamheten eller om man är anställd hos en privat arbetsgivare?
Vi kikar på vad det är för utbildningar som krävs och vad som skiljer i arbetsuppgifter, ansvar, och lön för att ta några exempel. Vi tittar även på om det är någon skillnad i anställningsvillkor beroende på om man har en privat eller kommunal arbetsgivare.
En barnskötare har en utbildning från gymnasiet, medans en förskollärare har en längre utbildning på högskola där det ingår pedagogiska och teoretiska ämnen, vilket inte ingår i den utbildning en barnskötare har.
En barnskötare har alltså efter avslutad grundskola gått ett yrkesförberedande program på gymnasiet på 3 år, barn- och fritidsprogrammet. I programmet läser man karaktärsämnen som efter avslutad utbildning ger 700 poäng och det ingår även APU, arbetsplatsförlagd utbildning, som ger praktisk utbildning. Den som går barn- och fritidsprogrammet får idag ingen yrkestitel utan endast ett slutbetyg.
Som barnskötare får man ofta jobb inom förskolan, öppna förskolan, skolan, och fritidshemmen. Man samarbetar med förskollärare, lärare, fritidspedagoger, och fritidsledare. Då det råder stor brist på fritidspedagoger och resursassistenter inom skolans värld så är det väldigt vanligt att barnskötare får dessa arbetsuppgifter.
För att få en förskollärartitel krävs det att man går en förskollärarutbildning på högskola. Det krävs grundläggande behörighet och/eller yrkeserfarenhet för att kunna bli antagen till utbildningen. Förskollärarutbildningen är på 3,5 år, vilket motsvarar 210 högskolepoäng.
I utbildningen ingår verksamhetsförlagd utbildning, VFU, utbildningsvetenskaplig kärna, UVK, förskolepedagogik, och avslutningsvis ett examensarbete. Efter avslutad utbildning får man en förskollärarexamen.
Som förskollärare har man behörighet att arbeta inom förskolan, öppna förskolan, och i förskoleklass. Inom dessa olika skolor så har förskolläraren det pedagogiska ansvaret och även ansvar för planering utav verksamheten.
Barnskötare och förskollärare kan arbeta tillsammans på bl.a förskolor och öppna förskolor där de i princip utför samma arbetsuppgifter. I den nya reviderade läroplanen är det förskolläraren som har ansvaret för planering och det pedagogiska arbetet, men det är arbetslaget gemensamt som ska utföra arbetet.
Är förskolan kommunal eller privat?
Barnskötare och förskollärare kan vara anställda på förskolor som har kommunen, ett föräldrakooperativ, stiftelser, ideella föreningar, eller religiösa samfund som arbetsgivare.
Det är vanligt att förskolor drivs utav ett föräldrakooperativ där det är barnens föräldrar som deltar i drift och inom verksamheten. Det finns också förskolor som har vissa inriktningar för sin verksamhet. De vanligaste är:
- Montessori - förberedd miljö, frihet/ansvar, individualisering/samarbete, hjälp till självhjälp, konkretion/motorik, och helhet/fredstanke.
- Reggio Emilia - är ingen pedagogik, utan ett förhållningssätt. Alltså ett sätt att förhålla sig till kunskap, lärande, inställning till livet, i möte med andra, och att det är viktigt att alla delar samma värdegrund.
- Ur och Skur - har sin utgångspunkt ifrån friluftsliv och utomhuspedagogik samt upplevelsebaserat lärande.
Vad gör en barnskötare och förskollärare som arbetar i förskolan?
Barnskötaren tillsammans med förskolläraren hjälps åt i det vardagliga arbetet på förskolan, men det är förskolläraren som har det pedagogiska ansvaret.
Ofta har de planeringstid en gång i veckan för att diskutera hur de kan leda verksamheten framåt och diskuterar hur barngruppen fungerar. Det är läroplanen för förskolan som är utgångspunkten för det som händer på en förskola.
Arbetsuppgifter
De vardagliga arbetsuppgifterna på en förskola för barnskötare och förskollärare innebär att ge barnen, som är mellan 1 och 6 år, mycket praktisk hjälp och det kan handla om:
- Sagoläsning
- Språkträning
- Utelek
- Planera och delta i utflykter
- Matning
- Blöjbyten
- Toalettbesök
- Påklädning
- Tröst till ledsna barn
Till arbetsuppgifterna ingår även att:
- Se till att alla barn får uppmärksamhet, att alla barn får vara med och leka, och att inget barn kommer till skada.
- Äta med barnen och kan även baka tillsammans.
- Natta de barn som behöver sova middag och finnas tillhands när de vaknar igen.
- Barnen får möjlighet att utveckla sin fantasi genom att t.ex måla och teckna med hjälp utav barnskötare och förskollärare.
- Sång, musik, rytmik, och drama är också viktiga saker som personalen låter barnen syssla med.
En annan mycket viktig uppgift är att hålla kontakt med föräldrarna eftersom de gärna vill veta hur deras barn trivs på förskolan, hur de fungerar i grupp och ihop med andra barn.
Arbetsmiljön
Att arbeta med små barn innebär en hel del lyft och obekväma arbetsställningar, så det är viktigt att ha kännedom om hur man lyfter och bär rätt för att skona ryggen. Ibland kan ljudnivån vara väldigt hög.
En annan viktig sak är att vara noga med sin hygien och tvätta händerna ofta, vilket i sin tur kan leda till problem om man har anlag för eksem. En utav de positiva sakerna med att arbeta på förskola är att man får vistas mycket utomhus och frisk luft är ju alltid bra.
Förskollärare i förskoleklass
Som behörig förskollärare kan man också ha en tjänst i en förskoleklass. Förskoleklass är sedan höstterminen 2018 obligatoriskt och det innebär att det nu är skolplikt i 10 år i den svenska skolan.
Idag är den vanligaste formen av anställning för en förskollärare i förskoleklass en så kallad semesteranställning, precis som det är om man har sin anställning i en förskola, men man ser en ökning av ferieanställningar i och med de nya legitimations- och behörighetsreglerna. En förskollärares arbetsuppgifter ska alltid rymmas inom arbetstiden oavsett anställningsform.
Förskoleklassens uppdrag i skollagen
Förskollärares uppdrag i en förskoleklass är att leda det pedagogiska arbetet och planeringen så att skollagen följs. Förskoleklassens uppdrag i skollagen är:
- Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
- Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
- Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
Vad är en genomsnittslön för en barnskötare?
Exempel på genomsnittslön för en barnskötare i olika kommuner:
- Stockholm - 25.123 kr/månad
- Pajala - 26.148 kr/månad
- Leksand - 24.852 kr/månad
- Uddevalla - 22.969 kr/månad
- Falkenberg - 24.056 kr/månad
Riksgenomsnittet för en barnskötare är 24.381 kr/månad.
Vad är genomsnittslönen för en förskollärare?
Exempel på genomsnittslön för förskollärare i olika län:
- Stockholm - 32.800 kr/månad
- Västernorrland - 28.600 kr/månad
- Halland - 29.700 kr/månad
- Värmland - 28.000 kr/månad
Riksgenomsnittet för en förskollärare är 28.500 kr/månad.
Sammanfattning
En barnskötare har en 3-årig gymnasieutbildning. Efter avslutad utbildning får barnskötaren ingen titel utan endast ett slutbetyg. Barnskötaren har behörighet att arbeta på förskolor och öppna förskolor. En förskollärare får sin förskollärarexamen efter en högskoleutbildning på 3,5 år på universitetet. På förskolor och i förskoleklass är exempel på var en förskollärare har behörighet att arbeta.
Barnskötare och förskollärare utför i princip samma arbetsuppgifter på en förskola, men det är förskolläraren som har ansvaret för planering och det pedagogiska arbetet. De arbetar gemensamt för att nå uppsatta mål för verksamheten och har oftast planeringstid en gång i veckan för att diskutera hur de kan leda verksamheten framåt och diskuterar hur barngruppen fungerar.