Vad är skillnaden mellan högskola och universitet?

Oavsett vilket är det i stort sett detsamma, varför man oftast använder termen ”högskolenivå” även om man egentligen studerar eller har studerat på universitet. Det är dock inte så enkelt att skilja på universitet och högskola, speciellt inte med tanke på att det faktiskt inte är någon större skillnad i dag.

Tidigare fanns det fler skillnader mellan högskolor och universitet. Högskolorna hade bara ett vetenskapligt ämne, medan universiteten hade flera stycken. Så är det inte längre, vetenskapsområdena avskaffades år 2010. I dag är det istället regeringen som beslutar vilka skolor som är högskolor och vilka som är universitet och högskolor kan ansöka om att få kalla sig universitet.

Fördelen med att vara ett universitet, och den i dag stora skillnaden mellan dessa två, är att de får utfärda examina på master- och forskarnivå. Högskolorna har dock ofta samarbeten med universitet och kan då kan utfärda dessa examina genom universitetet. Den stora skillnaden mellan högskolorna och universiteten är alltså att universiteten har rätt att utfärda examina på fler nivåer än högskolorna. Konstnärlig examen och yrkesexamen måste dock både högskolor och universitet ansöka om att få utfärda.

Det finns även skolor som kallar sig för högskola eller universitet, men som inte får utfärda någon examen alls. Dessa skolor ger istället diplom eller certifikat, vilket inte är någon högskoleutbildning och inte heller kan liknas vid det. Ett diplom eller certifikat är enbart ett bevis på en genomförd utbildning och betyder att man har blivit godkänd av den skolan, men det ger ingen behörighet till högskoleutbildningar och ger heller inga högskolepoäng. Det är alltså en stor skillnad mellan utbildning på dessa skolor och på skolor som ger högskoleutbildning och dessa två utbildningsformer bör inte förväxlas.

Alla som har gymnasieutbildning kan söka till högskoleutbildningar. Man kan ansöka två gånger per år, inför vårterminen och inför höstterminen. Dessutom är det många skolor som dessutom har kortare kurser under sommaren. Det finns såväl kurser som utbildningar på högskolenivå och dessa delas in i tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå, och forskarnivå.

För att kunna söka till kurser och utbildningar på avancerad nivå måste man först ha genomfört och blivit godkänd på en kurs eller utbildning på grundnivå i samma ämne. Kurser och utbildningar erbjuds ibland såväl på distans som på plats i skolan, men det skiljer sig lite mellan skolorna och alla skolor erbjuder inte distansutbildningar.

Utbildningar på universitet och högskolor delas upp i kurser, så även om man kommit in på en utbildning så läser man kurser – dock flera stycken efter varandra. Om man har kommit in på en utbildning behöver man oftast inte skicka in en ny ansökan inför varje termin, men ibland får man välja vilka kurser man vill ha med i sin utbildning eller i vilken ordning man vill läsa dem, och då kan man behöva skicka in en ansökan inför varje termin. Då brukar man dock vara garanterad plats på kurserna eftersom de ingår i en utbildning som man redan har kommit in på.

Varje avklarad kurs ger ett antal poäng. En termins heltidsstudier ger 30 högskolepoäng. Det totala antalet poäng på en utbildning är det som avgör vilken nivå utbildningen hör till; 120 högskolepoäng, det vill säga två års heltidsstudier, kallas för högskoleexamen; en utbildning på 180 högskolepoäng, alltså tre års studier på heltid, ger en kandidatexamen. Dessa två kallas för generell examina på grundnivå.

Ytterligare 60 högskolepoäng, det vill säga ett års heltidsstudier, efter en kandidatexamen ger en magisterexamen; 120 högskolepoäng efter en kandidatexamen, det vill säga totalt 300 högskolepoäng och 5 års studier på heltid, ger en masterexamen. Magister- och masterexamen kallas för generell examina på avancerad nivå. Därefter kommer licentiatexamen och doktorsexamen som kräver 120 respektive 240 högskolepoäng utöver masterexamen. Dessa kallas för forskarexamina och är den högsta examen man kan uppnå.

Poängen syns sedan när man skickar in sin ansökan till högskoleutbildningar och ger ytterligare en chans att komma in på utbildningarna man har sökt till. Man kan bli antagen till en utbildning på olika sätt, bland annat med betyg från gymnasiet eller omdöme från folkhögskola. De som har gjort högskoleprovet har ytterligare en chans som de som inte gjort provet inte har, då ett visst antal antagna väljs ut bland de som har gjort högskoleprovet.

I dag finns det närmare 50 högskolor och universitet i Sverige. Många skolor erbjuder utbildningar och kurser inom många olika områden, men vissa är inriktade på ett specifikt område. Vanliga utbildningsområden är till exempel data, ekonomi, hälsa och sjukvård, journalistik, juridik, konst, naturvetenskap, socialt arbete, språk, och teknik.

Många skolor erbjuder kurser och ibland till och med hela utbildningar på distans, men vanligast är undervisning i klassrum. Det finns även kurser och utbildningar som till stor del är på distans, eller delvis på distans. Då behöver man komma till skolan med jämna mellanrum, till exempel vid ett eller två tillfällen per termin, eller en gång i månaden. På de flesta orter finns det campus eller annan möjlighet till studentbostad, då många behöver flytta till studieorten under sin studietid. På vissa ställen är man dessutom garanterad studentbostad om man har kommit in på en utbildning där.

Fram till 2010 fanns det dock ytterligare en skillnad mellan högskolor och universitet, nämligen att högskolor bara hade ett vetenskapligt ämne medan universiteten hade flera. Men detta gäller alltså inte längre då vetenskapsområdena har avskaffats, så i dag är skillnaden enbart den att universiteten inte behöver ansöka om att utfärda examina på lika många nivåer som högskolor.