Vad är skillnaden mellan län och landskap?

Sverige och dess cirka 10 miljoner invånare delas ofta upp i olika delar – kommuner, landskap, landsting, län, landsdelar, regioner, och så vidare. Dessa olika uppdelningar används i olika sammanhang, eller i samma. Oftast hör vi väl om ”län” och ”landsting” samt ”kommuner” – men även ”landskap”, till exempel, dyker upp då och då.

Det är dock inte så lätt att skilja alla dessa åt – 21 län, 25 landskap, 290 kommuner, och så vidare. Varför finns det egentligen så många olika uppdelningar av landet och vad är skillnaden mellan alla dessa olika uppdelningar?

Skillnaden mellan län och landskap är, i princip, att idag använder vi oss av länen för att dela upp landet politiskt medan landskapen inte riktigt har någon funktion idag, utan har mest blivit kvar från förr i tiden.

Till och börja med kan man säga att många av dessa begrepp är mycket gamla, en del av dem är många hundra år gamla. De har alltså varit med mycket länge och ibland har de bara blivit kvar – även om de kanske inte riktigt behövs idag.

Sedan beror det förstås även på att de ofta används i olika sammanhang. Medan en form av uppdelning passar bra i ett sammanhang, kanske en annan uppdelning passar bättre i en annan. Därför har en del av dessa uppdelningar helt enkelt hållit sig kvar och på så sätt är de väl även användbara. Länen har en betydelse för till exempel politik, de har en administrativ och politisk ställning. Landskap har idag ingen direkt funktion, även om de förr har fungerat på ungefär samma sätt som länen.

Syftet med länen är att man ska kunna sköta landet på en regional nivå, del för del. På så sätt kan beslut fattas inom ett specifikt län utan att påverka hela landet. Länen har alltså en politisk funktion. Även länen är uppdelade i ännu mindre delar, kommuner, och där fattas besluten på en lokal – eller kommunal – nivå.

Landskapen har ingen sådan funktion längre, men förr fungerade de lite på det sättet. Under till exempel medeltiden var en del av landskapen som egna länder, varje landskap hade sina egna lagar och även egna kungar eller hövdingar. Idag finns som sagt inget egentligt syfte med landskapen, men de har ändå blivit kvar och används ibland i olika sammanhang. Landskapen har även så kallade ”landskapsdjur” och ”landskapsblomma” samt ”landskapsvapen”.

I skolan används landskapen och likaså inom väder. De används även inom turismen, samt i historiska sammanhang och kulturella sammanhang. Dessutom tilldelas medlemmarna av kungafamiljen ett landskap som de blir hertig eller hertiginna av, vilket sedan ingår i deras titel.

Även om landskapen inte har någon betydelse inom politiken eller i många större sammanhang, så lever de i allra högsta grad kvar. De flesta människor känner till landskapen och vet vilket landskap de själva bor i och ofta känner man en större tillhörighet med sitt landskap än med länet man bor i. Detta beror kanske även på att länen förknippas med politiken. Många län har dock tagit sina namn från landskapen. Ett fåtal län har tagit sina namn från städer som till exempel Stockholms län, Uppsala län, och Örebro län.

Landstingen är en del av länen, det vill säga det regionala styret. Länen sköts av landstinget och länsstyrelsen, dessa finns alltså inom varje län och de har olika uppgifter. Landstingets uppgifter är till störst del hälso- och sjukvård, hela 80 procent av landstingens uppgifter och utgifter är just detta. Utöver sjukvården tar de även hand om tandvård, utbildning, kultur, och näringsliv. När det gäller kollektivtrafiken delar ofta landstinget och kommunerna på ansvaret.

Med ordet ”region” syftar man på ett geografiskt område. Ordet i sig syftar inte på något specifikt område, utan enbart på område i något sammanhang. När man talar om kommuner, landsting, län, och liknande används ofta ordet ”region” som ett synonym till län eller landsting.

Kommuner är en annan uppdelning av landet. Kommunerna är mindre än län och landskap och det finns hela 290 kommuner i Sverige. I till exempel Stockholms län finns det 26 stycken kommuner. Några exempel på kommunerna i Stockholms län är: Danderyds kommun, Nackas kommun, Solnas kommun, Täbys kommun, Vallentunas kommun, Österåkers kommun, Norrtäljes kommun, och Stockholms kommun.

I Sverige finns det 21 stycken län. Här är samtliga av dessa, från norr till söder:

• Norrbottens län
• Västerbottens län
• Jämtlands län
• Västernorrlands län
• Gävleborgs län
• Dalarnas län
• Västmanlands län
• Uppsala län
• Stockholms län
• Södermanlands län
• Örebro län
• Värmlands län
• Västra Götalands län
• Östergötlands län
• Jönköpings län
• Kalmar län
• Gotlands län
• Hallands län
• Kronobergs län
• Blekinge län
• Skåne län

Sverige har 25 stycken landskap. Dessa är dock inte listade från norr till söder, utan i bokstavsordning:

• Blekinge
• Bohuslän
• Dalarna
• Dalsland
• Gotland
• Gästrikland
• Halland
• Hälsingland
• Härjedalen
• Jämtland
• Lappland
• Medelpad
• Norrbotten
• Närke
• Skåne
• Småland
• Södermanland
• Uppland
• Värmland
• Västerbotten
• Västergötland
• Västmanland
• Ångermanland
• Öland
• Östergötland

Landskapsdjur har vi haft sedan 1988 och varje djur ska på något sätt vara speciellt för det landskap som den representerar. Senare tillkom landskapsfågel och landskapsfisk. En del landskap har dock en fågel eller en fisk som landskapsdjur och har då densamma som landskapsfågel eller landskapsfisk.

Landskapsdjuret för respektive landskap är följande:

Landskapsblommornas historia är äldre, de gjorde entré redan 1908. Man inspirerades utav USA, där det finns något som kallas ”State flowers”. Det är lite oklart vilken landskapsblomma en del landskap har, då det i vissa fall finns två blommor som påstås representera vissa landskap. Landskapsblommor kallas även ”landskapsväxter” och vissa landskap har just en växt istället för en blomma.

Landskapsblomman för respektive landskap är följande:

• Bohuslän: Skogskaprifol
• Blekinge: Ek
• Dalarna: Blåklocka
• Dalsland: Förgätmigej
• Gotland: Murgröna
• Gästrikland: Liljekonvalj
• Halland: Ginst
• Hälsingland: Tall
• Härjedalen: Fjällviol
• Jämtland: Brunkulla
• Lappland: Fjällsippa
• Medelpad: Gran
• Norrbotten: Åkerbär
• Närke: Gullviva
• Skåne: Bok
• Småland: Linnea
• Södermanland: Vit näckros
• Uppland: Kungsängslilja
• Värmland: Duvkulla (skogsstjärna)
• Västerbotten: Kungsspira
• Västergötland: Ljung
• Västmanland: Mistel
• Ångermanland: Styvmorsviol
• Öland: Storsippa (tovsippa)
• Östergötland: Blåklint

Landskapsvapen började användes redan 1560 i Sverige. Från början hade dock inte alla landskap något landskapsvapen, utan en del tillkom senare. Med tiden har en del vapen även ändrats. Landskapsvapnens utseende varierar, men motiven är ofta sådant som kronor, svärd, träd, lejon, pilar, olika djur, eller diverse mönster.

Innan 1600-talet hade landskapen en större betydelse och ett ansvar i samhället. Dessa politiska och administrativa uppgifter togs sedan över av länen. Dagens landskap började alltså utformas under mitten utan 1600-talet, förutom allra längst upp i de norra delarna av landet, där Norrbottens län och Västerbottens län bildades först 1810 – och därefter även motsvarande landskap.

Ofta delas landet även in i tre landsdelar; Svealand, Götaland, och Norrland. Detta är en gammal uppdelning som liksom landskapen inte har något direkt syfte idag, men ofta används i väderprognoser och liknande. Även dessa landsdelar kan delas in i mindre delar, som till exempel mellersta Norrland och övre Svealand och så vidare.

I denna uppdelning står Norrland för över hälften av landets yta och sträcker sig nästan hela vägen ned till Stockholm. Där ingår även 9 stycken landskap. Mittendelen av landet kallas för Svealand och är den minsta delen. Där ingår bara 6 stycken landskap. Inte mycket större – åtminstone till ytan - är Götaland som är den nedre delen av landet. Götaland är den del som innehåller flest landskap; 10 stycken.

Det finns många olika uppdelningar av Sverige, så som län och landskap samt landsdelar och kommuner. Dessa uppdelningar är olika stora och har olika syften, men en del har inga egentliga syften idag även om de har haft det förr.

Politiskt använder man främst två indelningar; län och kommuner. Länen är 21 stycken till antalet och därifrån sköter man landet på en regional nivå. Kommunerna är hela 290 stycken och de sköter landet lokalt. Län och kommuner sköter alltså sig själva och tar hand om det som rör det specifika länet eller den specifika kommunen. I vissa frågor samarbetar län och kommuner med varandra.

Landsting är en del utav ett län. Länsstyrelsen och landstinget samarbetar för att ta hand om länet. Landstinget tar framför allt hand om sjukvården, men har även några andra uppgifter. Landskap hade en större betydelse förr i tiden, men idag används de inte lika mycket. Man kan säga att landskapens uppgifter idag främst är symboliska. Till exempel så tilldelas medlemmarna i kungafamiljen ett varsitt landskap. Varje landskap har även en landskapsblomma och ett landskapsdjur som förknippas med dessa landskap.

Landsdelarna är bara tre till antalet och används inte mycket alls idag och kanske främst när vädret presenteras. Landsdelarna är Götaland, Svealand, och Norrland. I denna uppdelning är Norrland den överlägset största och den står för mer än halva landets yta. I mitten av landet ligger Svealand och längst ned ligger Götaland.

Det finns alltså många olika uppdelningar, men oftast används län och landsting samt kommuner. Det är också dessa som har störst betydelse och en större roll idag, framför allt politiskt. Det finns 21 stycken län i Sverige och 25 stycken landskap. En stor skillnad mellan dessa är alltså att landskapen inte har någon uppgift idag, medan länen har det.