Vad är skillnaden mellan öppet spår och vasaloppet?

Många utav oss vet säkert att Vasaloppet är ett långt skidlopp som väldigt många människor ställer upp i, både elitåkare och helt vanliga motionärer. Öppet spår är också skidlopp som körs veckan innan det stora Vasaloppet, men hur långa är de loppen? Är de lika långa eller finns det olika sträckor man kan välja mellan? Varför heter det Vasaloppet och Öppet spår? Måste man föranmäla sig eller kan man bara dyka upp och köra om man känner för det? Finns det någon gräns för hur många som får köra Vasaloppet och Öppet spår?

Vi kikar lite på vad som skiljer Öppet spår från Vasaloppet och vi tittar också tillbaka i tiden för att se när man började köra de olika loppen. Vi kommer även att ta reda på varför det heter Vasaloppet, var loppen går, hur långa de är, och när på året de körs.

Vasaloppet anordnas alltid första söndagen i mars, är 90 km långt, och körs mellan Sälen och Mora. Starttiden är alltid klockan 08.00. Öppet spår körs söndag och måndag veckan innan det stora Vasaloppet och är lika långt. Starttiden är mellan 07.00 och 08.15 och är baserad på vilken tid man har uppgett som förväntad sluttid. Man tävlar bara mot sig själv i Öppet spår.

Det är alltså ingen större skillnad mellan Vasaloppet och Öppet spår då de har samma sträcka på 90 km och körs mellan Sälen och Mora. Båda loppen är öppna för både män och kvinnor. Dessutom är det bara tillåtet att köra klassisk skidåkning. Maxantalet deltagare i Vasaloppet är 15.800 och för Öppet spår är maxantalet 10.000. Åldersgränsen för att få delta i Vasaloppet är 19+ medans det är en åldersgräns på 17+ i Öppet spår.

Det är alltid en fast starttid i vasaloppet som är klockan 08.00. Starttiden i Öppet spår är baserad på vilken förväntad sluttid man angett i sin anmälan, som i sin tur genererar i en starttid mellan 07.00 och 08.15. En annan skillnad är att i Vasaloppet tävlar man mot de andra som kör loppet medans man i Öppet spår bara tävlar mot sig själv.

Både Öppet spår och Vasaloppet är 90 km och följande tids- och rastkontroller finns efter vägen där det finns möjlighet att t.ex gå på toaletten, få något i magen, och/eller få sina skidor vallade om man skulle behöva det:

• Sälen
• Smågan
• Mångsbodarna
• Risberg
• Evertsberg
• Oxberg
• Hökberg
• Eldris
• Mora

När det är det stora Vasaloppet första söndagen i mars så är det även spärrtider - tider för när man senast måste ha passerat, för ovanstående platser. Är det extrema väderförhållanden så kan tävlingsledningen ändra dessa tider. För att få de aktuella tider som gäller är det bäst att kontrollera bekräftelsen på sin anmälan eller på plats om de skulle ha ändrats.

Vasaloppet

Vasaloppet är världens äldsta och längsta långlopp på skidor. Det första Vasaloppet gick av stapeln 1922. Loppet kom till för att uppmärksamma Gustav Vasas flyktväg, från Kristian ll:s soldater 1520, till Norge. Vasaloppet har bara ställts in 3 gånger sedan starten 1922, p.g.a. snöbrist 1932 och 1990 och p.g.a. för få anmälda 1934.

Den hittills yngste och även den första vinnaren utav Vasaloppet 1922 hette Ernst Alm och han var bara 22 år. Den kanske mest kände vasaloppsåkaren är Nils “Mora-Nisse” Karlsson som mellan 1943 och 1953 vann loppet hela 8 gånger. 1954 var året som det för första gången var en utländsk åkare som vann Vasaloppet. Han hette Pekka Kuvaja och kom från Finland.

Den första kvinna som deltog och fullföljde Vasaloppet året 1923 hette Margit Nordin. Redan året efter blev det förbjudet för kvinnor att delta i Vasaloppet eftersom det ansågs för ansträngande för kvinnor att genomföra det 90 km långa loppet.

1978 avslöjades, i en TV-intervju, en kvinnlig skidåkare utklädd till man. Denna händelse tror man har haft en stor inverkan på att det återigen blev tillåtet för kvinnor att ställa upp i Vasaloppet 1981, men i början utsågs bara “Bästa dam” i loppet och det dröjde ända till 1997 innan det infördes en särskild damklass i tävlingen.

Ett prestigefyllt pris som den förste skidlöparen får som passerar kontrollen vid Evertsberg, det så kallade Bergspriset på 10.000 kronor, infördes 1970 för män och 1997 för kvinnor. För män finns det även sedan 1987 spurtpriser vid de andra kontrollerna på 5.000 kronor och även i damklassen delas det ut sedan 2016.

Det finns speciella avsnitt på de 90 km långa loppet som är lite mer omtalade än andra:

• Sälenbacken - kort backe efter start som är loppets längsta uppförsbacke.
• Tennäng i Vanåns dalgång - är oftast loppets kallaste plats efter 29 km.
• Evertsberg - här är det mest publik, förutom vid målgången i Mora, dessutom är det många åkare som bryter här efter drygt halva loppet.
• Vasslan - här väljer många serviceteam att ha sina stationer i utförsbackarna efter Evertsberg.
• Lundbäcksbacken - kallas så efter att Sven-Åke Lundbäck gjorde ett ryck här och vann Vasaloppet 1981. Den ligger 59 km in i loppet.
• Moraparken - den sista flacka biten utav loppet innan åkarna svänger in på upploppet.

Vasaloppsveckan

Det arrangeras många skidlopp under den så kallade vasaloppsveckan, veckan innan det stora Vasaloppet första söndagen i Mars.

• Kortvasan - för hela familjen mellan Oxberg och Mora, 30 km.
• Tjejvasan - världens största skidlopp endast för kvinnor mellan Oxberg och Mora, 30 km.
• Öppet spår, söndag och måndag - motionslopp för damer och herrar mellan Sälen och Mora, 90 km. Starttid från 07.00 till 08.15.
• Ungdomsvasan - skidtävling för ungdomar mellan 9 och 16 år. Start Eldris, 9 km, eller Hökberg, 19 km, målgång Mora.
• Halvvasan - motionslopp för damer och herrar med start i Oxberg och målgång i Mora, 45 km.
• Stafettvasan - stafett med 5-mannalag för damer och herrar. Start Sälen och målgång Mora, 90 km.
• Nattvasan 90 - parlopp i fristil mellan Sälen och Mora, 90 km. Starttid 20.00.
• Nattvasan 45 - parlopp mellan Oxberg och Mora, 45 km. Starttid 20.00.
• Blåbärsloppet  - öppet för alla och startar i Eldris och målgång i Mora, 9 km.
• Vasaloppet - världens största långlopp för män och kvinnor med start i Sälen klockan 08.00 och målgång i Mora, 90 km.

Kranskullan och kransmasen

Vid Vasaloppets och Tjejvasans målgång väntar kranskullan eller kransmasen för att kunna hänga en krans runt halsen på vinnaren. Detta är ett prestigefyllt uppdrag som den som blir utvald måste uppfylla vissa krav för att få bli:

• Personen måste vara ogift och representera IFK Mora eller Sälens IF.
• Personen måste ha idrottslig kompetens och meriter som förenings representant.
• Idrottsliga insatser utav övriga familjemedlemmar är också meriterande.

Den första kranskullan 1922 hette Therese Eliasson och i år, 2019, hette hon Emma Höglund. Den första kransmasen 1988 hette Axel Jungward och årets hette Victor Sticko.

Finns det andra Vasalopp än på skidor?

Ja, det finns Vasalopp även på cykel och löpning. Dessa ingår om man vill göra en Vasaloppstrippel. En Vasaloppstrippel innebär att man genomför Vasaloppet 90 eller 45 km, Cykelvasan 90 eller 45 km, och löper 90 eller 45 km i som man säger fäders spår, alltså samma sträcka, Sälen eller annan startplats, i alla de olika grenarna med målgång i Mora. Detta ska genomföras inom samma kalenderår för att räknas som en Vasaloppstrippel.

Cykellopp som anordnas i fäders spår:

• Cykelvasan 90
• Cykelvasan öppet spår
• Cykelvasan 45
• Cykelvasan 30
• Ungdomscykelvasan
• Cykelvasasprinten
• Barnens Vasalopp cykel

Löplopp som anordnas i fäders spår:

• Ultravasan 90
• Ultravasan 45
• Vasastafetten
• Vasakvartetten
• Barnens Vasalopp löpning

Sammanfattning

Vasaloppet är världens största och äldsta långlopp på skidor och det går alltid av stapeln den första söndagen i Mars med starttid klockan 08.00. Män och kvinnor startar samtidigt, men de har en varsin klass som de tävlar i. Starten sker i Sälen och målgången är i Mora. Max antalet startande i Vasaloppet är satt till 15.800 personer. Vasaloppet är en tävling som i slutänden har korat en vinnare i herrklassen och en i damklassen.

Öppet spår har samma sträckning som Vasaloppet, mellan Sälen och Mora, men med den skillnaden att det är vad man angett för tid på sin anmälan, vad man tror man kommer ha för sluttid, som avgör när man startar. Starten ligger mellan 07.00 och 08.15.

Till skillnad från Vasaloppet så tävlar man bara mot sig själv. Det genomförs två stycken öppna spår veckan innan Vasaloppet i den så kallade vasaloppsveckan. Max antalet startande i de båda öppna spåren är 10.000 personer/dag.

Hela veckan innan det stora Vasaloppet anordnas det varje dag någon form utav lopp bl.a Halvvasan, Nattvasan 90, och Tjejvasan. Tjejvasan är världens största lopp som är endast för kvinnor, om man ser till antalet startande. Loppet är mellan Oxberg och Mora och är 30 km långt.