Vad är skillnaden mellan skruv och bult?

Det kan faktiskt inte vara lätt att veta vad det är för skillnad mellan en skruv och en bult, när inte ens många som arbetar inom fackhandeln kan det. Så vad är då skillnaden? Har det att göra med storleken eller är det någon annan funktion som skiljer? Är det kanske bara olika material man använder i dem som skiljer åt? Är det till och med så att det kan vara samma sak fast olika ord?

Vi tittar närmare på fakta om skruv och bult för att se vad skillnaden är, och även om det kan vara så att orden används felaktigt i många fall där det skulle heta tvärtom. Kan det möjligen vara så att det inte skiljer något åt mellan skruv och bult, utan att det faktiskt är så enkelt att de bara skiljer i storlek och vad man använder dem till?

Bult och skruv är fästanordningar man använder för att fästa samman olika material med varandra. Bulten saknar gängor och fästs oftast genom friktion, dragningskraft, spännstift, eller en saxpinne. Skruven är gängad och fästs genom att man skruvar ner den i material som ska fästas samman eller att man låser fast skruven med en mutter.

Om de är gängade eller inte är alltså det som skiljer bult och skruv åt, sedan är det naturligtvis skilda användningsområden när man ska använda bult eller skruv. T.ex så används oftast bult för att sammanfoga maskindelar, medans skruv även används för att fästa upp träpanel, gipsväggar, eller skruva fast plåt.

Felaktigt så använder man sig utav ordet bult när man pratar om stora skruvar med sexkantskalle med tillhörande mutter. Ett exempel är hjulbult, som används för att fästa fast däck på olika fordon, detta är alltså en felaktig benämning eftersom den har gängor, så det korrekta namnet borde egentligen vara hjulskruv, men det är vanligt idag att grövre skruvförband och skruvar benämns som bult.

Bult

Den rätta definitionen utav en bult är att den har en ogängad cylindrisk kropp med eller utan cylindrisk skalle. En bult formas inte nämnvärt vid sammanfogning som t.ex en nit gör. Idag är bultens egentliga betydelse på väg att suddas ut då man lekmannamässigt har tagit ordet bult och bultförband för att benämna grövre skruvar och skruvförband.

Olika bultar som fästs på olika vis:

• Vanlig bult, är ogängad, har skalle, och en cylindrisk kropp som hålls på plats med hjälp utav friktion alternativt dragningskraft.
• Länkbult, är en bult med hål i änden som kan låsas med hjälp av saxsprint eller en hårnålssprint.
• Klinkbult, slås igenom trä och sätts fast med hjälp av en klink-rink.
• Skarpbult, är spetsig och har utstående hullingar för att greppa i trä.
• Bult utan huvud, är helt slät och används när den ska vara dold eller för att få en jämn yta.

Exempel på en länkbult är den pinne som man fäster en gammal traktorvagns dragögla mot traktorn med. Ofta har dessa ett huvud i ena änden och hål för en saxpinne eller hårnålssprint i den andra för att låsa med.

Skruv

När det gäller skruvar så finns det många olika att välja mellan och de flesta har ett specifikt användningsområde. Det innebär att ska man välja skruv så är det först bra att ta reda på vilket material som ska fästas och vad det ska fästas i. T.ex så är det bra att börja med rostfria skruvar om man ska använda dem i utomhuskonstruktioner.

Exempel på olika skruvar:

• Maskinskruv, hel- eller delgängad med sexkantsskalle och mutter för hopmontering av metalldelar. Huvudsakligen cylindrisk.
• Passkruv, delgängad skruv, där den ogängade delen är precisionsbearbetad för att centrera i ett passande hål. Används exempelvis för att fästa in en axel i ett noggrant bestämt läge. Den gängade delen är som en vanlig maskinskruv. Ofta försedd med insexhuvud.
• Stålbyggnadsskruv, liknande maskinskruv men ofta med andra egenskapskrav.
• Fransk träskruv, träskruv i grövre dimensioner med sexkantshuvud, används främst när järndetaljer ska monteras på träkonstruktioner.
• Träskruv, konisk med vass gänga.
• Plåtskruv, cylindrisk med spets, vass gänga.
• Expanderskruv, för att fästa saker i betong.
• Haspelskruv, för att fixeras i sitt iskruvade läge av en hasp i ett hål. Nyttan är att förhindra effekter av vibrationer som kan göra att skruven av sig själv gängas ur.

Nästan alla skruvar är högergängade, men det finns även vänstergängade för speciella funktioner. Ett exempel när vänstergängad skruv används är till vänster cykelpedal och det är för att motverka att skruven lossnar p.g.a. vridbelastning. Ett annat exempel är då en rotation ska orsaka samtidig rörelse åt motsatta hållet, som i vantskruvar.

Olika former på en skruvskalle

Förutom att det finns en mängd olika skruvar i olika material och för olika användningsområden, så kan skruvskallarna även skilja sig åt i formen t.ex platt, cylinderformad skalle med rundade kanter, kullrig skalle, och sänkt huvud. Vissa skruvskallar som ses uppifrån kan även vara sexkantiga.

Skruvskallarna är dessutom utformade olika ovanpå skallen, så därför behövs det olika typer utav skruvmejslar för att kunna skruva fast dem. Det kan t.ex vara spår, insex, fyrkant, eller spanner mejslar man behöver.

Säkerhetsskruvar

Så kallade säkerhetsskruvar finns i många olika utföranden bl.a:

• Skruvar som används vid skruvförband avsedda att öppnas enbart av fackfolk och inte obehörigt öppnas av allmänheten, kan ha en liten pinne i mitten av mejselspåret. En specialskruvmejsel för att montera eller demontera en sådan skruv måste därför vara försedd med ett hål i spetsen för att ge plats för pinnen i skruvspåret. Mejselspetsar av detta speciella slag är dock allmänt tillgängliga utan några restriktioner, varför säkerheten mot obehörigt öppnande är ganska obefintlig.
• ​En typ av säkerhetsskruv går att dra medurs med en vanlig spårskruvmejsel, men skruvskallens spår är så utformat att mejseln slirar ur vid moturs vridning. Ett skruvförband med en sådan skruv blir permanent, och något specialverktyg för att lossa sådana skruvar finns inte. Om skruvskallen dessutom är av härdat stål är det så gott som omöjligt att borra bort skallen. Föremål så ihopskruvade blir i princip oreparerbara, och blir de felaktiga måste de kasseras.
• En annan engångsskruv har själva mejselspåret utformat som en kort skruv som i sin tur är skruvad i änden på huvudskruven. Vid åtdragning medurs fungerar skruven som vilken normal skruv som helst, men vid försök att lossa förbandet genom dragning moturs, lossnar bara den del som bär mejselspåret. Kvar sitter huvudskruven med en skalle som bara har ett litet gängat hål i mitten och inga spår som kan ge fäste för en mejsel.