Vad är skillnaden mellan tandläkare och tandhygienist?

Som tandläkare jobbar man med att undersöka, ställa diagnos, och att bestämma vilken behandling som behövs för varje patient – och allt som oftast även utföra behandlingen. Mer avancerade behandlingar kan utföras av specialiserade tandläkare, men oftast kan en vanlig tandläkare utföra behandlingen. En tandläkare kan till exempel göra lagningar, rotfyllningar, dra ut tänder, och behandla tandköttsinflammation. En tandläkare arbetar ofta tillsammans med en tandsköterska och ibland även med en tandhygienist.

För att jobba som tandläkare måste man ha läst tandläkarprogrammet på högskola eller universitet. Utbildningen, som finns på flera håll i Sverige, är 5 år lång (300 högskolepoäng) och innehåller en hel del praktik och andra praktiska övningar. Om man vill bli specialisttandläkare, och specialisera sig inom till exempel tandreglering eller tandprotes, måste man först arbeta som tandläkare i minst två år efter utbildningen. Därefter kan man läsa vidare till specialisttandläkare som även den är en flerårig utbildning.

Utbildningen till tandhygienist är betydligt kortare och innebär endast två års studier på högskola eller universitet (120 högskolepoäng). Även som tandhygienist kan man vidareutbilda sig, då inom odontologisk profylaktik, det vill säga förebyggande tandvård. En sådan påbyggnadsutbildning är 1 år lång och innebär att man fördjupar och breddar sina kunskaper. Man kan därefter utbilda sig ytterligare inom samma område om man vill.

Som tandläkare har man möjlighet att vidareutbilda sig till specialisttandläkare. Detta kan man göra först efter att man har arbetat som tandläkare i minst två år efter sin utbildning och det finns 8 olika områden att välja mellan; bettfysiolog, endodontist, käkkirurg, odontologisk röntgendiagnostiker, ortodontist, protetiker, parodontolog, och pedodontist.

• Som bettfysiolog jobbar man med att behandla problem med till exempel käkleder, ansiktsmuskulatur, tandgnissling, spänningshuvudvärk, stelhet i nacken, och så vidare. Ofta består behandlingen av inslipning av bettet och bettskenor.

• En endodontist är specialiserad på rotbehandlingar i mikroskop, alltså att behandlingen utförs under ett mikroskop. De flesta endodontister kan även göra mikrokirurgiska ingrepp för att behandla infektioner runt tandrötterna som är svåra att komma åt.

• Käkkirurger gör mindre operationer, så som implantat och operationer runt visdomständerna. En käkkirurg som jobbar på sjukhus kan även göra större ansiktsoperationer.

• Odontologisk röntgendiagnostiker gör röntgenundersökningar som är komplicerade och omfattande, ofta tillsammans med en röntgenolog.

• Ortodontister jobbar med tandreglering tillsammans med ortodontiassistenter och ortodonti-tandtekniker.

• En protetiker gör komplicerade lagningar med kronor, broar, och proteser. Protetiker samarbetar ofta med implantatexperter eftersom dessa komplicerade lagningar oftast görs i kombination med att man sätter in implantat.

• En parodontolog är specialist på parodontit, en sjukdom som även kallas tandlossning. Även vanliga tandläkare behandlar tandlossning, men mer komplicerade fall behandlas utav en parodontolog.

• Pedodontist är en barntandläkare och jobbar ofta med tandvårdsrädda barn. De jobbar även med barn som har förändringar eller sjukdomar i käken eller tänderna.

När en tandsköterska jobbar tillsammans med en tandläkare kan tandläkaren ibland delegera uppgifter till tandsköterskan. Det kan vara till exempel att ta röntgenbild, ge lokalbedövning och göra provisoriska fyllningar. Ibland kan en tandsköterska även jobba mer självständigt med patienter. Det kan vara med till exempel polering, puts, fluorbehandling samt information om munhygien och tandhälsa.

Utöver det har tandsköterskor även administrativa uppgifter som att ta emot patienter, svara i telefon, ringa samtal, skicka ut kallelser till patienter, ta betalt, fakturera, hantera patientjournaler, och så vidare. Ibland sköter de även inköp. Utbildningen till tandsköterska är en så kallad YH-utbildning, det vill säga en utbildning på yrkeshögskola, och den är 1,5 år lång på heltid.

En tandtekniker kan vidareutbilda sig till sjukhustandtekniker eller anaplastolog som det heter, och arbetar då med att tillverka andra typer av proteser – till exempel ögon, näsor, och öron. Tandtekniker blir man efter en treårig utbildning på universitet eller högskola.

Det finns också ett högkostnadsskydd. Det innebär att du bara behöver betala fullt pris upp till 3000 kronor per år. Därefter betalar du halva priset upp till 15.000 kronor och sedan betalar du bara 15 procent.

Hur ofta man behöver gå till tandläkaren för undersökning varierar och det bästa är att följa sin tandläkares rekommendationer. Vanligtvis brukar de rekommendera att man gör en undersökning per år, för ett fåtal räcker det att göra en undersökning vartannat år, och en del behöver göra det oftare – en gång per halvår, eller till och med var tredje månad. Behöver man täta undersökningar brukar det bara vara tillfälligt och beror ofta på att man nyligen gjort flera lagningar eller liknande.

Under programmet läser man ett flertal kurser, till exempel; Tandhälsovård i samverkan, Det orala ekosystemet, Diagnostik och behandling av infektioner i munhålan, och så vidare. Det ingår även praktik samt praktisk undervisning. Om man vill vidareutbilda sig till specialisttandläkare måste man först arbeta som tandläkare minst två år efter utbildningen. Därefter kan man vidareutbilda sig inom ett av åtta olika områden.

Tandläkare kan specialisera sig inom ett flertal olika områden. Tandhygienister kan också vidareutbilda sig, men då inom samma område, det vill säga odontologisk profylaktik. En tandläkare måste dock arbeta som tandläkare två år efter sin utbildning innan han eller hon kan vidareutbilda sig till specialist.

När det gäller arbetsuppgifter finns det en stor skillnad mellan tandläkare och tandhygienister; tandläkare kan jobba såväl utanpå som inuti tänder, medan en tandhygienist endast jobbar utanpå tänderna.

Det finns dock ett flertal uppgifter som både tandläkare och tandhygienister kan göra; undersökningar, ge bedövning, ta bort tandsten, och så vidare. Precis som en tandläkare kan en tandhygienist även göra fyllningar i tänderna, men de får dock inte borra i tänderna utan enbart göra lagningen.

Så även om det finns många likheter mellan dessa två yrken finns det även många och stora skillnader, inte minst när det kommer till utbildning och arbetsuppgifter. Men tandläkare och tandhygienister jobbar dock ofta tillsammans och vanligtvis även med en tandsköterska. Tandläkare hänvisar också ofta patienter till tandhygienister för enklare behandlingar och tandhygienister kan även göra undersökningar för att sedan hänvisa patienten till tandläkare för lagning och liknande. Men andra ord jobbar tandläkare och tandhygienister ofta med varandra eller i ett nära samarbete på ett eller annat sätt.