Vad är skillnaden mellan vårdbiträde och undersköterska?

I övrigt är skillnaderna inte så tydliga. Undersköterskor jobbar inom hemtjänsten, på äldreboenden, och på sjukhus. Vårdbiträden jobbar vanligtvis bara inom hemtjänsten och på äldreboenden, men kan även jobba på sjukhus.

När det gäller utbildning är det vanligast att det endast krävs utbildning för undersköterskor, men det finns undantag åt båda hållen. Det finns egentligen ingenting som säger att man måste ha en utbildning för att jobba som undersköterska även om det är vanligast. Och det förekommer även att vårdbiträden behöver gå en kortare utbildning innan de kan börja jobba.

För att arbeta som undersköterska behöver man oftast en utbildning även om inte alla arbetsgivare kräver det. Utbildningen är 1 år på heltid, men ibland läser man den istället på halvtid under 2 år. Denna utbildning finns även som distansutbildning, dock ingår det praktik och ofta vid flera tillfällen under utbildningens gång. Dock är det inte alla undersköterskor som har en utbildning; arbetsgivarna avgör själva vem de vill anställa och huruvida utbildning är viktigt eller inte. Undersköterska är inget ”legitimationsyrke”, som det kallas, och därför behöver man heller ingen utbildning för att jobba med det, även om det är vanligast.

Under en utbildning och den tillhörande praktiken lär man sig det mesta som man behöver kunna som undersköterska och därför anser många arbetsgivare att det är en fördel att anställa någon som har gått en utbildning. Å andra sidan finns det många som har jobbat inom liknande yrken i många år, och kanske även har en likvärdig utbildning, vilket kan väga upp för avsaknaden av undersköterskeutbildning. Men för den som inte har någon tidigare erfarenhet är utbildningen en extra stor fördel och kanske till och med avgörande.

Det finns dock utbildningar även för vårdbiträden och vissa arbetsplatser vill att man går en sådan utbildning innan man börjar jobba. Dessa utbildningar är oftast korta och pågår sällan längre än en halv termin på heltid, men det kan variera. Arbetsplatserna brukar själva ge viss utbildning, till exempel för att man ska få ge medicin och liknande.

Utöver hemtjänst och äldreboenden kan undersköterskor dessutom jobba på till exempel sjukhus och vårdcentraler. Där kan arbetsuppgifterna vara allt från att ta hand om patienter, ge dem mat, hjälpa dem vid toalettbesök, sätta in kateter, kolla puls och blodtryck, samt temperatur och så vidare. Det kan även handla om att lämna medicin, ge insulin, omläggning av sår med mera. En undersköterska kan även vara med och assistera vid en del undersökningar, behandlingar, operationer, och liknande.

Vårdbiträden arbetar främst på äldreboenden och inom hemtjänsten. Deras uppgifter handlar främst om omvårdnad. De kan till exempel hjälpa till vid toalettbesök och dusch, påklädning, och liknande. Arbetsuppgifterna handlar även om att laga mat, städa, ge medicin, tömma kateter, ledsagning, samt social kontakt.

Vårdbiträden kan även jobba på sjukhus med ungefär samma arbetsuppgifter som på äldreboenden och i hemtjänsten. Det är dock inte lika vanligt att jobba som vårdbiträde på ett sjukhus, utan oftast jobbar vårdbiträden inom äldreomsorgen. Dock har det varit vanligare - fram till början av 90-talet jobbade vårdbiträden ofta på sjukhus, sedan blev det allt mer ovanligt. Men bara under senaste året har det börjat komma tillbaka. Tanken är att de ska avlasta övrig personal.

Utbildningen är vanligtvis två terminer, alltså ett års studier på heltid. Det brukar även finnas möjlighet att studera på halvtid under två år. Kraven för att söka till utbildningen kan variera, men ofta ska man ha fyllt 20 år. Då det oftast är en gymnasial utbildning, alltså på gymnasienivå, krävs det endast att man har klarat grundskolan. Har man inte godkända betyg i matematik, svenska, och/eller engelska från grundskolan kan man läsa upp dem innan.

Oavsett om man läser på distans eller i klassrum är en viss del av utbildningen praktik. Oftast är praktiken fördelad på tre tillfällen, varav varje period är fyra veckor. Praktiken är en viktig del av utbildningen eftersom det är då man får möjlighet att verkligen prova på yrket och lära sig sådant som man inte kan lära sig i klassrummet. Någon gång under utbildningen, ofta under den sista delen, väljer man ibland en inriktning. Vilka inriktningar som finns att välja på kan variera, men vanligtvis är alternativen hälso- och sjukvård, äldreomsorg, funktionsnedsättning, och psykiatri/socialt behandlingsarbete.

Om du har någon tidigare erfarenhet, kunskap, eller utbildning inom området kan du ansöka om validering. Det innebär att du inte behöver läsa de kurser som du redan har läst eller har kunskap inom och därmed blir utbildningen kortare. I utbildningen ingår ett flertal kurser så som medicin, hälsopedagogik, vård- och omsorgsarbete, psykologi, och så vidare. Dessutom tillkommer kurser inom den inriktning som du har valt.

Man kan bli specialiserad inom många olika områden såsom äldre, demens, psykiatri, akutsjukvård, palliativ vård, kvalificerad sjukvård, psykisk ohälsa, anestesi/operation/intensivvård, barn- och ungdomssjukvård, och så vidare. Längden på utbildningen kan variera, men ligger ofta runt ett år beroende på vilket område man väljer att specialisera sig inom. Utbildningen finns ofta både på distans och i klassrum och vanligtvis ingår ett par månaders praktik.

Det är även ganska vanligt att man börjar som vårdbiträde och sedan utbildar sig till undersköterska för att bredda sin kompetens och kunna utföra flera arbetsuppgifter. Det är dock inte alltid det behövs, i vissa fall kan man få jobb som undersköterska efter att ha jobbat många år som vårdbiträde, men vanligtvis har man då även någon utbildning inom vård som kan liknas vid undersköterskeutbildningen.