ST-tjänstgöring är en förkortning som står för specialiseringstjänstgöring (ST) och är ett steg till att bli specialistläkare. Efter att allmäntjänstgöringen (AT) är slutförd arbetar du som legitimerad läkare och har då möjlighet att söka en ST-tjänst.
Vad är skillnaden mellan läkare och specialistläkare?
Den stora skillnaden är att läkare som inte har gjort eller kommer att göra svensk AT för att erhålla läkarlegitimation och som inte har påbörjat sin specialiseringstjänstgöring innan 1 juli 2021 behöver göra en bastjänstgöring (BT) som en första inledande del i sin specialiseringstjänstgöring.
Måste man bli ST läkare?
Den nya läkarutbildningen är legitimationsgrundande. Det innebär att du efter läkarexamen kan ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen. Efter att du erhållit din läkarlegitimation kan du arbeta som läkare. För att bli specialistläkare behöver du genomföra en specialiseringstjänstgöring (ST).
När är man ST läkare?
Allmäntjänstgöring, AT, efter läkarexamen är ett krav för att få läkarlegitimation och för att göra specialiseringstjänstgöring, ST. Specialiseringstjänstgöring, ST, är den vidareutbildning som legitimerade läkare genomför för att uppnå specialistkompetens.
Vad är skillnaden mellan olika läkare?
Överläkare är en tjänstetitel för en tjänst som innebär ett ledningsansvar. Efter läkarprogrammet kan man endast jobba som underläkare. Underläkare innebär att du tjänstgör som läkare, men att du ännu inte avslutat din specialistutbildning (ST-tjänst).
Hur mycket tjänar en specialistläkare?
Den genomsnittliga månadslönen för specialistläkare i Sverige är 79 200 kronor år 2020. Här kan du se hur lönen påverkas av ålder, utbildningsnivå, sektor och region.
Vilken typ av läkare tjänar mest?
Klinisk patologi är den specialisering som ger högst lön följt av Neuroradiologi och till sist Neurokirurgi som tjänar ungefär lika mycket som Rättspsykiatri. Medellönen för Klinisk patologi ligger på 83 040, 82 196 för Neuroradiologi och 81 810 för Neurokirurgi.
Är det svårt att få ST-tjänst?
Regionerna rapporterar en fortsatt brist på läkare i Socialstyrelsens nationella planeringsstöd för 2021. Men det är ingen generell brist. Tillgången varierar mycket beroende på läkares erfarenhet och mellan olika specialiteter, verksamheter och geografiska områden.
Vill inte jobba som läkare?
Den främsta anledningen var missnöje med arbetsmiljön och små möjligheter att påverka exempelvis arbetstider. Flera fackligt aktiva som Läkartidningen har pratat med tror också att intresset för att använda sin medicinska kompetens utanför vården har ökat bland både läkare och läkarstudenter.
Vad kommer efter ST läkare?
ST-tjänstgöring står för specialiseringstjänstgöring och är en tjänst man har för att bli specialistläkare. Efter att allmäntjänstgöringen (AT) är slutförd har man möjlighet att söka en ST-tjänst. Överläkare är en tjänstetitel för en tjänst som innebär ett ledningsansvar.
Vad är en jourläkare?
Jourläkaren gör medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem när det inte är möjligt eller lämpligt att ta sig till husläkarmottagning, närakut eller akutmottagning. Jourläkaren kan också, vid behov, remittera patienten till rätt vårdform.
Hur blir man stafettläkare?
Vi har uppdrag för läkare inom alla specialiteter och det finns behov för både längre och kortare perioder. Vill du veta mer om att jobba som läkare på hyruppdrag ska du göra en intresseanmälan så kontaktar vi dig och berättar mer om dina möjligheter. Vi skräddarsyr gärna uppdrag efter dina önskemål.
Vilken Läkarspecialitet ska jag välja?
För att orka med jobbet gäller det att välja rätt specialitet. I valet tycker hon att man ska följa hjärtat och sin fallenhet men också vara medveten om att valet av specialitet också innebär ett val av livsstil. Utvärdering är ett annat ledord för Nina Cavalli-Björkman.
Vad finns det för olika typer av läkare?
Några exempel på specialiseringar är: Patolog, barnneurolog, embryolog, narkosläkare, kardiolog, radiolog, reumatolog, dermatolog, onkolog, gynekolog, förlossningsläkare, neonatalläkare, epidemiolog, psykiatriker, smärtläkare, rättsläkare och immunolog.
Vilken läkare har högst status?
Nära två av tre (64 procent) rankade läkare högst. En specialistläkare har ofta 12 års utbildning.
Är det någon skillnad på läkare och doktor?
I vardagligt språkbruk är det vanligt att doktor används om läkare som om det vore fråga om om en yrkestitel: ”jag pratade med doktorn på vårdcentralen om min värk”. I mer formella sammanhang passar vanligen läkare bättre: ”Vårdcentralen Öst rekryterar tre nya läkare”.
